NEW YORK Dick Erixon tillåter tyvärr inte kommentarer på sin blogg, så jag får svara här istället.
"Den fråga vi har att ställa oss är: vill vi föra kampen för demokrati och frihet i Afghanistan och Irak, eller vill vi vänta till dessa strider utkämpas på Europas och Nordamerikas gator?" skriver Dick Erixon i sin kritik av min artikel i Axess om Kanadas militära närvaro i Kandahar.
Ja, så kan man möjligen formulera en av västvärldens stora frågeställningar. Men det var inte vad denna artikel avsåg att diskutera.
Mitt syfte var helt enkelt att redogöra för att opinionsläget i Kanada skiftat, vilken roll fredsbevarande trupper spelar i den kanadensiska självbilden – och att många kanadensare reagerat när uppdraget blev ett annat ("fredsframtvingande" inkl strider, även med civila offer) än vad det först presenterades som ("fredsbevarande").
Mitt uppdrag var inte att förklara varför den militära kampen bör eller inte bör föras, eller hur man får bukt med talibaner. Däremot skriver jag att Sverige har anledning att snegla på Kanadas erfarenheter och debatt, på grund av ISAF-insatserna och inte minst eftersom den svenska regeringen avser att öka kapaciteten för liknande insatser.
Att USA och Kanada (och andra länder) på sistone inte direkt lyckats med sin talibanjakt står väl ganska klart.*) Att konstatera det, utan att man för den skull förvandlas till talibankramare, borde inte vara särskilt kontroversiellt. Därför är jag fascinerad över att det går att läsa in så mycket "blint Amerika-hat" i min artikel som Dick Erixon gör.
Var och en kan själv läsa och bedöma
texten, som för detta ändamål finns online här (men köp för all del
Axess ändå!).
*) För en uppdatering av läget i Afghanistan, läs gärna BBC här, här och här.Däremot håller jag helt med Dick Erixon om att jag borde ha gjort de kanadensiska regeringarnas bevekelsegrunder och mål för att skicka trupper till Afghanistan mycket tydligare.
Jag hade tagit del av ett antal policydokument från Ottawa och läst så många tidningsartiklar i ämnet att jag nog dessvärre hade börjat ta resonemangen för givna. Jag föredrar att citera människor, och träffade en kanadensisk regeringsföreträdare här i New York. Tyvärr ville denne inte bli citerad annat än möjligen anonymt som "västerländsk diplomat", och då valde jag att istället lägga det teckenutrymmet på kommentarerna från Carl Bildt (från en pressträff i Washington). I efterhand kan jag dock se att artikeln hade blivit mer begriplig om jag hade lyckats klargöra den kanadensiska regeringslinjen mer explicit. Samtidigt får man dock anta att Axess läsare vet ganska väl varför västtrupper finns i Afghanistan.
Min regeringskontakt var för övrigt mån om att få veta hur texten skulle lyda, eftersom han reagerat mot osakligt regeringskritiska perspektiv i kanadensiska medier. Jag läste därför upp en engelsk översättning av min artikel för honom. Han hade inga invändningar.
/Gunilla
.JPG)
