.JPG)
NEW YORK I min släkt är det mest jag som håller koll på vilka som är kusinbarn, sysslingar och pysslingar med varandra, i alla fall i de yngre generationerna...
För några år sedan gjorde jag ett släktträd över min pappas släkt, med namn, årtal, pilar och grejer – och idag råkade den filen öppna sig av sig själv på något märkligt vis, så jag passade på att uppdatera den information jag har.
Dock i ett vanligt ordbehandlingsdokument – Apple Works – så arbetet gick inte helt optimalt, och det är förmodligen bara jag som begriper hur man ska klura ut vem som är syssling med vem och så vidare. Varje gång jag lägger till någon nyfödd bebis blir det problem med pilar och spalter.
"Hm, kanske finns det något fiffigt diagram för så'nt här på nätet", tänkte jag – och upptäckte en ny värld som jag inte förstår hur jag hade kunnat missa.
Jag visste förstås att intresset för släktforskning exploderat, tack vare Internet och diverse TV-program, men att så många sociala medie-applikationer hade dykt upp hade jag ingen aning om...och jag förstår inte hur det kunnat undgå mig.
Nu har jag snabbt kollat in det enorma men blott engelskspråkiga Geni (Wikipedia; läs om det på svenska här), mormonernas Ancestry (på vars server i Utah jag inte är helt säker på att jag vill hamna; det var väldigt utförliga användarvillkor som skulle godkännas...) och israeliska MyHeritage som nyligen köpt upp svenska, Londonbaserade Kindo.
Geni är snyggt, men det är inte kul att behöva kalla både morfar och farfar för grand-father eller att överhuvudtaget skriva in sådant här på annat språk än svenska – så MyHeritage får det bli. På prov.
/Gunilla
Showing posts with label Nätskoj. Show all posts
Showing posts with label Nätskoj. Show all posts
12 September 2009
11 September 2009
Kivalån till Gloria i Peru
NEW YORK Idag har jag för första gången lånat ut pengar genom mikrokreditorganisationen Kiva i San Francisco, närmare bestämt 25 dollar till en 38-årig kvinna vid namn Gloria som bygger upp en liten affärsverksamhet i Urubamba i Perus inland (se kartan nedan).
Jag har känt till Kiva i flera år – sedan 2005, tror jag (innan det startades, för jag träffade en av de inblandade i New York) men först nu lyckats sälja in en text om det.
Och så tyckte jag att det var på tiden att jag själv testade hur det är att vara riskkapitalist i det lilla! Faktum är att jag mer eller mindre tömde mitt bankkonto för Glorias skull, och då är det häftigt att tänka på hur långt pengarna förhoppningsvis räcker för henne. 850 dollar har hon bett att få låna; i skrivande stund har 275 kommit in men det är 19 dagar kvar.
Jag har lagt upp en "Gunillas Kiva"-karta i Google Maps för att så småningom förhoppningsvis kunna lägga upp Kiva-entreprenörer jag lånar ut pengar till i fler länder.
Och en vacker dag tänker jag förstås göra som Nicholas Kristof och söka upp personerna på plats.
/Gunilla
01 April 2009
Twitter switch skojigast; Johan Norberg lurigast
NEW YORK Jag har ägnat morgonen åt att surfa runt bland allehanda medier idag, och hittat en hel del skojiga aprilskämt. Vissa år är det som om ingen orkar bry sig om dagens datum, men i år har många varit kreativa.
Absolut skojigast var The Guardians om att papperstidningen ska läggas ner och att The Guardian ska sköta all nyhetsrapportering med hjälp av Twitter (tack för tipset, Gunnar!). Den ska jag citera lite ur senare, eftersom där fanns många kul formuleringar i samklang med tidsandan – och som ni måste läsa!
Andra exempel på texter som fick mig att tänka "Kan det verkligen stämma? Det var som sjutton!", åtminstone så länge jag bara såg rubriken eller textens inledning:
• Journalistens Paul Frigyes om att SJF ska ockupera tre pizzerior som struntar i upphovsrätten
• Mattias Svensson om att han börjar jobba som konsult på Folkhälsoinstitutet (och Mattias dubblerar med detta)
Vissa grejer visste jag i förväg var aprilskämt, annars hade jag utan vidare kunnat gå på dem:
• "Jag ska bli fastighetsmäklare" av Thomas Bodström
• [fler exempel]
Men det bästa aprilskämtet var nog faktiskt Johan Norbergs om att han ska börja skriva för DN Kultur, helt enkelt för att jag verkligen gick på det.
"If you can't beat them, join them!", tänkte jag. Det tog en dryg timme innan poletten trillade ner (hade kanske kunnat undvikas med hjälp av ett kommentarfält)... Ett riktigt bra aprilskämt.
Uppdatering: Ja, Johan, jag gick verkligen på det! Märkligt nog, eftersom jag var väl medveten om dagens datum när jag läste texten. Fast först trodde jag att det var Peter Wolodarski som hade värvat dig som kolumnist till ledarsidan, och när det inte var så tänkte jag att "tja, det finns väl mer plats på kultursidan".
Det vore väl inte första gången som en skribent sålde ut sig för att få figurera i ett inflytelserikt sammanhang, liksom. Ungefär som när jag själv skrev i Expressen nyligen. ;-)
Fast jag trodde såklart inte på det där med att du hade gett upp kampen för den ekonomiska liberalismen, bara att du kanske tänkt betona andra sidor i dina DN-krönikor...
Tja, jag får väl krishantera lika tappert som Anna Serner: "Jag bjuder på den här, haha!" :-)
Och Johan – du noterar väl att jag hade använt etiketten "press- och journalistikhistoria". Det syftade på din transfer. (Tror jag, eller nja – det var nog snarare med tanke på The Guardian.)
/Gunilla
Absolut skojigast var The Guardians om att papperstidningen ska läggas ner och att The Guardian ska sköta all nyhetsrapportering med hjälp av Twitter (tack för tipset, Gunnar!). Den ska jag citera lite ur senare, eftersom där fanns många kul formuleringar i samklang med tidsandan – och som ni måste läsa!
Andra exempel på texter som fick mig att tänka "Kan det verkligen stämma? Det var som sjutton!", åtminstone så länge jag bara såg rubriken eller textens inledning:
• Journalistens Paul Frigyes om att SJF ska ockupera tre pizzerior som struntar i upphovsrätten
• Mattias Svensson om att han börjar jobba som konsult på Folkhälsoinstitutet (och Mattias dubblerar med detta)
Vissa grejer visste jag i förväg var aprilskämt, annars hade jag utan vidare kunnat gå på dem:
• "Jag ska bli fastighetsmäklare" av Thomas Bodström
• [fler exempel]
Men det bästa aprilskämtet var nog faktiskt Johan Norbergs om att han ska börja skriva för DN Kultur, helt enkelt för att jag verkligen gick på det.
"If you can't beat them, join them!", tänkte jag. Det tog en dryg timme innan poletten trillade ner (hade kanske kunnat undvikas med hjälp av ett kommentarfält)... Ett riktigt bra aprilskämt.
Uppdatering: Ja, Johan, jag gick verkligen på det! Märkligt nog, eftersom jag var väl medveten om dagens datum när jag läste texten. Fast först trodde jag att det var Peter Wolodarski som hade värvat dig som kolumnist till ledarsidan, och när det inte var så tänkte jag att "tja, det finns väl mer plats på kultursidan".
Det vore väl inte första gången som en skribent sålde ut sig för att få figurera i ett inflytelserikt sammanhang, liksom. Ungefär som när jag själv skrev i Expressen nyligen. ;-)
Fast jag trodde såklart inte på det där med att du hade gett upp kampen för den ekonomiska liberalismen, bara att du kanske tänkt betona andra sidor i dina DN-krönikor...
Tja, jag får väl krishantera lika tappert som Anna Serner: "Jag bjuder på den här, haha!" :-)
Och Johan – du noterar väl att jag hade använt etiketten "press- och journalistikhistoria". Det syftade på din transfer. (Tror jag, eller nja – det var nog snarare med tanke på The Guardian.)
/Gunilla
16 March 2009
Claire Wikholm & Co I
Häromdagen dök detta YouTube-klipp upp via en kompis på Facebook. Det är en parodi på 70-talets barnprogram, med Margaretha Krook, Claire Wikholm, Jan-Olof Strandberg och Ernst Hugo Järegård – dock framgår inte i vilket sammanhang satiren gjorts. Åtminstone Claire Wikholm figurerade ju som jag minns det i en hel del riktiga 70-talsbarnprogram också (för att inte tala om Stig Claesson och Staffan Westerberg och ... ja, ni vet). Och parodin ligger ju i detta fall inte särskilt långt från verkligheten.
Jag lade inte genast upp klippet, eftersom det redan gått runt så mycket. Men eftersom jag alldeles nyss hittade ett annat klipp med Claire Wikholm, i vilket hon ovetande gör ett inlägg i Gömda-debatten, så får ni detta. Det är helt enkelt en hel del Claire Wikholm i mitt liv just nu! Vilket underbart, rött hår hon har här, förresten. Nästa Claire-klipp kommer under måndagen.
/Gunilla
04 February 2009
25 January 2009
Kaiser Chief: Sagan om Isdrottningen
För att parafrasera Jan Guillou, det enda felet med denna saga är att det inte är jag som skrivit den (utan Kaiser Chief, signatur på Flashback, som gett mig tillstånd att sprida den här)!
Jag uppmanar alla att sprida länken till sagan till så många som möjligt. Om medierna nu tänker strunta i alltsammans så kanske sagans makt i virtuell form kan vara ett litet motmedel.
/Gunilla
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Sagen om Isdrottningen
Det var en gång en Drottning som bodde i ett kungarike i kalla Norden. Drottningen hade gjort sig ett namn genom sin vassa penna, som sades kunna utföra allehanda stordåd. Drottningen draperade sig alltid i samma tre klädesplagg; Sanningen, Rättvisan och Medkänslan.
Varthän hon än gick så förundrades folk av hennes utstyrsel, och Drottningen var sällan sen att skryta om dess glans. Skåda mig i all min prakt, sade Drottningen, ty när ni ser på mig så ser ni även Sanningen, Rättvisan och Medkänslan. I tio års tid reste Drottningen runt och visade upp både sig själv och sina skrivna alster.
Men så en dag var det en liten oansenlig kvinna som närmade sig Drottningen vid hennes hov och sade "Men kära drottningen, nu när jag tittar lite närmare på Sanningen så ser den lite genomskinlig ut...". Drottningen tog liten notis om detta, men Kvinnan bestämde sig för att undersöka Sanningen lite närmare. Hon tog hjälp av andra kvinnor och män runtom i riket, och tillsammans vågade de sig på att återigen konfrontera Drottningen.
"Kära Drottning, vi har alla tittat lite närmare och har upptäckt att vi kan se igenom dina kläder en aning". Drottningen som enkelt hade kunnat täta igen hålen i den lite genomskinliga sanningen blev istället arg och svarade "Hur vågar ni säga att ni genomskådar Sanningen? Det är min Sanning, den är komplett och ingen ska titta närmare på den!". De alldeles vanliga kvinnorna och männen ryggade dock inte tillbaka som Drottningen hade räknat med, utan tog istället ett steg närmare och började prata med varandra.
"Ser du, där kan man se drottningens armhåla."
"Ja, och där tycker jag mig skymta en navel."
Ju mer de pratade med varandra, desto mer uppenbart blev det att Sanningen var genomskinlig och full med hål. Då stegade Riddar Arn fram till Drottningens försvar och sade "Tig dårar och aktivister, ty ni veta icke vad ni pratar om! Ni förstår väl att ni inte kan lita på era egna ögon. Ni ska lyssna på Drottningen, som fullt medvetet låtit Sanningen vara genomskinlig och full med hål, eftersom det är modernt!"
De alldeles vanliga kvinnorna och männen förstod att Riddar Arn inte hade lyssnat på vad de pratat om, utan som vanligt på fullaste allvar trodde att saker som han sa per automatik blev sanna, och ignorerade honom därför. Även den gravt feministiska Jeanne D'Arc och hennes vänner proklamerade i ett par långa texter hur illa det var att de vanliga kvinnorna och männen tittade närmare på Sanningen, trots att Drottningen faktiskt var både blond och kvinna och därför borde ha fri lejd. Eftersom ingen förstod vad det hade med saken att göra så gick man vidare.
Nu hade man i den genomskinliga Sanningen börjat ana att även Rättvisan var tunnare än vad Drottningen låtit påskina. Rättvisan såg ut att vara ett utanpåverk, som stöttat upp Sanningen här och där men som inte på något sätt hade täckning för Drottningens hela lekamen. De vanliga kvinnorna och männen fortsatte enträget att ställa frågor till Drottningen om varför det såg ut så här när man tittade närmare på henne, i förhoppning om att hon skulle kunna sluta hålen i Sanningen och Rättvisan genom att svara vist och klokt. Istället distanserade sig Drottningen från sina undersåtar och gick upp i ett torn. Hon meddelade att hon inte skulle ha någon kontakt med de vanliga kvinnorna och männen i verkligheten nedanför, utan att hon skulle gissa sig till vad de sade och sedan svara utifrån detta genom att slänga ner färdigskrivna pergament.
När svaren kom så insåg de vanliga kvinnorna och männen att det inte bara var Sanningen och Rättvisan som var genomskinliga hos Drottningen, utan att även Medkänslan saknades. Drottningen var naken, men kunde för sig själv upprätthålla illusionen om sin egen prakt genom rådgivare och fega vänner. Högfärdigt satt hon i sitt torn och anklagade de vanliga kvinnorna och männen för att ha förstört Sanningen som hon själv byggt upp under ett decennium. Hon försvarade sin rätt att ha en genomskinlig Sanning samtidigt som hon sa att den inte alls var genomskinlig, och hon anklagade alla som vågat titta närmare på hennes utstyrsel för att vara avundsjuka eftersom hon var Drottning och inte de.
Men de vanliga kvinnorna och männen hade sedan länge slutat lyssna på Drottningen och lämnat henne ensam uppe i tornet. "Låt henne sitta där med sin falska Sanning, sin orättfärdiga Rättvisa och sin tomma Medkänsla", sade de och gick fridsamt och fredligt vidare mot nya äventyr.
av Kaiser Chief (signatur på Flashback)
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Jag tycker verkligen att denna saga är helt fantastisk och klockren, men tyvärr saknas mediernas roll i dramaturgin...
Ni kanske kan gissa vilket som är mitt favoritparti i sagan? Jo, detta, som tål att upprepas:
Jag uppmanar alla att sprida länken till sagan till så många som möjligt. Om medierna nu tänker strunta i alltsammans så kanske sagans makt i virtuell form kan vara ett litet motmedel.
/Gunilla
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Sagen om Isdrottningen
Det var en gång en Drottning som bodde i ett kungarike i kalla Norden. Drottningen hade gjort sig ett namn genom sin vassa penna, som sades kunna utföra allehanda stordåd. Drottningen draperade sig alltid i samma tre klädesplagg; Sanningen, Rättvisan och Medkänslan.
Varthän hon än gick så förundrades folk av hennes utstyrsel, och Drottningen var sällan sen att skryta om dess glans. Skåda mig i all min prakt, sade Drottningen, ty när ni ser på mig så ser ni även Sanningen, Rättvisan och Medkänslan. I tio års tid reste Drottningen runt och visade upp både sig själv och sina skrivna alster.
Men så en dag var det en liten oansenlig kvinna som närmade sig Drottningen vid hennes hov och sade "Men kära drottningen, nu när jag tittar lite närmare på Sanningen så ser den lite genomskinlig ut...". Drottningen tog liten notis om detta, men Kvinnan bestämde sig för att undersöka Sanningen lite närmare. Hon tog hjälp av andra kvinnor och män runtom i riket, och tillsammans vågade de sig på att återigen konfrontera Drottningen.
"Kära Drottning, vi har alla tittat lite närmare och har upptäckt att vi kan se igenom dina kläder en aning". Drottningen som enkelt hade kunnat täta igen hålen i den lite genomskinliga sanningen blev istället arg och svarade "Hur vågar ni säga att ni genomskådar Sanningen? Det är min Sanning, den är komplett och ingen ska titta närmare på den!". De alldeles vanliga kvinnorna och männen ryggade dock inte tillbaka som Drottningen hade räknat med, utan tog istället ett steg närmare och började prata med varandra.
"Ser du, där kan man se drottningens armhåla."
"Ja, och där tycker jag mig skymta en navel."
Ju mer de pratade med varandra, desto mer uppenbart blev det att Sanningen var genomskinlig och full med hål. Då stegade Riddar Arn fram till Drottningens försvar och sade "Tig dårar och aktivister, ty ni veta icke vad ni pratar om! Ni förstår väl att ni inte kan lita på era egna ögon. Ni ska lyssna på Drottningen, som fullt medvetet låtit Sanningen vara genomskinlig och full med hål, eftersom det är modernt!"
De alldeles vanliga kvinnorna och männen förstod att Riddar Arn inte hade lyssnat på vad de pratat om, utan som vanligt på fullaste allvar trodde att saker som han sa per automatik blev sanna, och ignorerade honom därför. Även den gravt feministiska Jeanne D'Arc och hennes vänner proklamerade i ett par långa texter hur illa det var att de vanliga kvinnorna och männen tittade närmare på Sanningen, trots att Drottningen faktiskt var både blond och kvinna och därför borde ha fri lejd. Eftersom ingen förstod vad det hade med saken att göra så gick man vidare.
Nu hade man i den genomskinliga Sanningen börjat ana att även Rättvisan var tunnare än vad Drottningen låtit påskina. Rättvisan såg ut att vara ett utanpåverk, som stöttat upp Sanningen här och där men som inte på något sätt hade täckning för Drottningens hela lekamen. De vanliga kvinnorna och männen fortsatte enträget att ställa frågor till Drottningen om varför det såg ut så här när man tittade närmare på henne, i förhoppning om att hon skulle kunna sluta hålen i Sanningen och Rättvisan genom att svara vist och klokt. Istället distanserade sig Drottningen från sina undersåtar och gick upp i ett torn. Hon meddelade att hon inte skulle ha någon kontakt med de vanliga kvinnorna och männen i verkligheten nedanför, utan att hon skulle gissa sig till vad de sade och sedan svara utifrån detta genom att slänga ner färdigskrivna pergament.
När svaren kom så insåg de vanliga kvinnorna och männen att det inte bara var Sanningen och Rättvisan som var genomskinliga hos Drottningen, utan att även Medkänslan saknades. Drottningen var naken, men kunde för sig själv upprätthålla illusionen om sin egen prakt genom rådgivare och fega vänner. Högfärdigt satt hon i sitt torn och anklagade de vanliga kvinnorna och männen för att ha förstört Sanningen som hon själv byggt upp under ett decennium. Hon försvarade sin rätt att ha en genomskinlig Sanning samtidigt som hon sa att den inte alls var genomskinlig, och hon anklagade alla som vågat titta närmare på hennes utstyrsel för att vara avundsjuka eftersom hon var Drottning och inte de.
Men de vanliga kvinnorna och männen hade sedan länge slutat lyssna på Drottningen och lämnat henne ensam uppe i tornet. "Låt henne sitta där med sin falska Sanning, sin orättfärdiga Rättvisa och sin tomma Medkänsla", sade de och gick fridsamt och fredligt vidare mot nya äventyr.
av Kaiser Chief (signatur på Flashback)
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Jag tycker verkligen att denna saga är helt fantastisk och klockren, men tyvärr saknas mediernas roll i dramaturgin...
Ni kanske kan gissa vilket som är mitt favoritparti i sagan? Jo, detta, som tål att upprepas:
De alldeles vanliga kvinnorna och männen förstod att Riddar Arn inte hade lyssnat på vad de pratat om utan som vanligt på fullaste allvar trodde att saker som han sa per automatik blev sanna, och ignorerade honom därför. Även den gravt feministiska Jeanne D'Arc och hennes vänner proklamerade i ett par långa texter hur illa det var att de vanliga kvinnorna och männen tittade närmare på Sanningen, trots att Drottningen faktiskt var både blond och kvinna och därför borde ha fri lejd. Eftersom ingen förstod vad det hade med saken att göra så gick man vidare./Gunilla
24 January 2009
Vem har skrivit Sagan om Isdrottningen?
STOCKHOLM Jag skrev i kommentarfältet till detta inlägg att jag haft mina funderingar på att även ordna en tävling om bästa satir eller humor om Gömda-soppan. Det kanske får bli någon annan gång, men jag tror att "Sagan om Isdrottningen" skulle bli mycket svårslagen. Såvitt jag vet har den bara figurerat på Flashback, men den förtjänar spridning. Vet någon vem som skrivit den? Jag skulle gärna vilja publicera den här.
/Gunilla
/Gunilla
02 December 2008
En hemlisbloggare bakom var lucka
NEW YORK Lottens julkalender är i full gång, vilket kan få negativa följder för Sveriges BNP. Eller som Lisa skriver: "Hejdå friska rosor på kinderna, välkommen sömlösa nätter, tandgnisslande och midnattssvakor."
Se på engagemanget i kommentarfältet så förstår ni!
Själv har jag aldrig följt kalendern så himla noga, än mindre försökt gissa på vem som är den så kallade hemlisbloggaren (man kan ju vinna hur galet man än gissar – men jag kommer inte ens på några dåliga gissningar, litterärt obevandrad som jag är).
Men jag blir alltid rörd över att se sådant engagemang som så kallade läsekretsar kan uppvisa! Det märks att Lottens dito delvis sammanfaller med Taffels.
Konceptet med julkalendern förklarades av Lotten igår. Idag varierade gissningarna mellan Gunilla Woldes "Totte" och Dante Alighieri (varav det första verkar ha legat närmast sanningen).
/Gunilla
Se på engagemanget i kommentarfältet så förstår ni!
Själv har jag aldrig följt kalendern så himla noga, än mindre försökt gissa på vem som är den så kallade hemlisbloggaren (man kan ju vinna hur galet man än gissar – men jag kommer inte ens på några dåliga gissningar, litterärt obevandrad som jag är).
Men jag blir alltid rörd över att se sådant engagemang som så kallade läsekretsar kan uppvisa! Det märks att Lottens dito delvis sammanfaller med Taffels.
Konceptet med julkalendern förklarades av Lotten igår. Idag varierade gissningarna mellan Gunilla Woldes "Totte" och Dante Alighieri (varav det första verkar ha legat närmast sanningen).
/Gunilla
30 October 2008
Kläder efter väder
NEW YORK Facklig agitation som tar nya former... Sajten är bekostad av en sjuksköterskefackförening i Kalifornien (som konstaterar att kläderna som republikanska partiet köpte åt Palin kunde ha räckt för att bekläda en genomsnittligt hushåll i 80 år...). Oh, well.
/Gunilla
22 October 2008
Valsimulationer
NEW YORK För en månad sedan, när jag hade tipsat om 270towin och andra skojiga sajter för valnördar så skrev en läsare i ett mail:
/Gunilla
Hoho, simulatorn på 270towin känns bara sååå 2004 :-). Testa den interaktiva på Election Projection, som du hittar här. Där kan du själv justera sannolikheten för att en viss stat ska gå en viss väg. Och hur mycket opinionsrörelserna samvarierar mellan olika delstater. Bara för sjukt inbitna supernördar.Jag har faktiskt inte vågat kolla på sajten förrän nu, eftersom jag visste att jag skulle fastna. Nu känns det mindre riskfyllt, eftersom det inte lika många spännings- och osäkerhetsmoment längre... Men rekommenderas, för alla er sjukt inbitna därute!
/Gunilla
07 October 2008
06 October 2008
Kunde Betty Boop 1932 så kan jag 2008
NEW YORK Jag brukar ju säga att jag gillar etiketten "independent", så jag tyckte det var dags att walk the walk och inte bara talk the talk, som de säger här i Amerikat. Här ser ni resultatet!
Nu är frågan bara vem detta missgynnar mest, Obama eller McCain. (Tipstack: Per K)
/Gunilla
Nu är frågan bara vem detta missgynnar mest, Obama eller McCain. (Tipstack: Per K)
/Gunilla
04 October 2008
Sökes: lägenhetsköpare med rätt energiflöden
NEW YORK Intet är som mäklarspråk. Här är en ganska komisk annons för en etta i Greenwich Village (42 kvadratmeter för cirka 3,5 miljoner):
SPECIAL OPPORTUNITY!!!!! Owner has recently signed a book deal and must move to California ASAP to develop new television show. Apartment has amazing energy and owner's family already circling to purchase, but does not believe in mixing family and business.Förutom att det är komiskt med allt snack om energiflöden så är det lite roligt att lägenheten fått ett namn som vore det en herrgård: The Lair. Jag visste faktiskt inte vad det stod för, men nu har jag kollat och det betyder ju helt enkelt bara Lyan.
The apartment, known to media industry types as "The Lair", will be offered for two showings only (Thursday, October 9 1–2PM and Sunday, October 12 at 2pm–4pm).
All bids must be submitted by 5 pm on October 13th.
The Lair is a stylish studio loft-like space that offers a sanctuary of peace and tranquility. It is approximately 450 sq ft with 10.5 foot barrel vaulted ceilings. The apartment has a full-size kitchen and stainless steel appliances and renovated bathroom.
The color scheme currently reflects the present owner's Zen and can be customized to reflect your own spiritual expression. The Lair is truly a special place and you will feel that the moment upon entering. The Lair has also been in a documentary film, titled Reality Faith, currently on the film festival circuit. It is the owner's intent that the Lair's next owner Owner will relate to the space and fully resonate with its energy.
/Gunilla
10 September 2008
Förlorad i översättning
SOLNA Här finns några skojiga bildexempel på vad som kan hända när man förlitar sig till automatiska översättningar. Då kan till exempel "stir-fried wikipedia with pimientos" hamna på menyn. (Via Johan Norberg.) Fler kommentarer till en av bilderna även här, här och här.
Jag har förresten varit med om restauranger i Kina och annorstädes som inte haft menyer på engelska, men som väl tillhandahållit gästerna kopierade blad med mattermer ur vokabulären i Lonely Planets guideböcker. Inte för att det alltid stämt så väl med vad som stått på de kinesiska menyerna, men tanken har varit god!
/Gunilla
Jag har förresten varit med om restauranger i Kina och annorstädes som inte haft menyer på engelska, men som väl tillhandahållit gästerna kopierade blad med mattermer ur vokabulären i Lonely Planets guideböcker. Inte för att det alltid stämt så väl med vad som stått på de kinesiska menyerna, men tanken har varit god!
/Gunilla
18 May 2008
Mer om bunkervideon
NEW YORK Komikern James Adomian som skrivit det smarta/elaka Hillarymanuset till Hitlerfilmsklippet berättar om sin twist på Hitler's Downfall – som hamnat på You Tube och liknande sajter i hur många varianter som helst – här.
/Gunilla
/Gunilla
Popcornen anfaller
NEW YORK I de finare restaurangköken (särskilt i Frankrike) poppar man popcorn utan lock. I alla fall om man får tro Niklas Ekstedt, som försöker starta en trend. Se hans skojiga matlagningsvideo här! Via Lisa/Taffel.
/Gunilla
/Gunilla
13 May 2008
Värdelöst vetande
NEW YORK Vem hade kunnat tro detta?! Jag kunde inte låta bli att kolla på Bloggvärde, som jag upptäckte hos Anders Mildner (vars blogg är värd cirka fem gånger värd så mycket som min). Resultatet:
Min blogg är värderad till: 309 188 kr
Blondinbellas blogg är värderad till: 287 164 kr
Ha! Kanske jag också borde bilda aktiebolag. Anbud på aktieposter emottages.
Vilka parametrar som uträkningen bygger på är oklart, men en ledtråd står längst ner på Bloggvärdes sajt: "Då denna beräkning görs med tränade apor är det svårt att uppskatta ett exakt värde." Jag antar att det hela är ett practical joke för att se hur många som på given tid skriver om sajten...
/Gunilla
Min blogg är värderad till: 309 188 kr
Blondinbellas blogg är värderad till: 287 164 kr
Ha! Kanske jag också borde bilda aktiebolag. Anbud på aktieposter emottages.
Vilka parametrar som uträkningen bygger på är oklart, men en ledtråd står längst ner på Bloggvärdes sajt: "Då denna beräkning görs med tränade apor är det svårt att uppskatta ett exakt värde." Jag antar att det hela är ett practical joke för att se hur många som på given tid skriver om sajten...
/Gunilla
01 April 2008
Boknördigt
65 procent, inte så illa för en som (tyvärr) aldrig läser några böcker (numera). Annat var det när jag var bokslukare och medlem i Barnens bokklubb.
Gör testet hos Barnens bokklubb, det är ovanligt charmigt! (Via Lisa Jannerlings bokblogg på expressen.se. Hon är 97 % boknörd.)
Gunilla
18 December 2007
08-koll
STOCKHOLM Till alla som utgår från att jag emigrerat till Staterna för gott vill jag gärna påpeka att jag fick 90 % på Facebook-frågesporten "Hur mycket 08:a är du?". (Den enda fråga jag hade fel på, nämligen den sista, var dessutom underligt formulerad.) På 1 minut och 55 sekunder. Betydligt bättre och mycket snabbare än de flesta andra vars resultat redovisas! Så det, så.
Man ska nog inte dra så stora växlar av en Facebook-enkät – eller för den delen skryta så här – men jag medger att jag var lite nervös att resultatet skulle visa ett stort tapp i Stockholmskoll...
/Gunilla
Man ska nog inte dra så stora växlar av en Facebook-enkät – eller för den delen skryta så här – men jag medger att jag var lite nervös att resultatet skulle visa ett stort tapp i Stockholmskoll...
/Gunilla
Subscribe to:
Posts (Atom)