25 October 2006

Mer om Salo-debaclet

NEW YORK Steve Skemp, snubben som kontaktade Washington Post för att få dem att skriva om intermezzot utanför House of Sweden, får sina fiskar varma här. (Uppdatering 6 november: Länken på Craig's List funkar uppenbarligen inte längre. En läsare frågar vad där stod. Som jag minns det hade någon amerikan skrivit att Steve Skemp mest varit patetisk och att han gjort alltför stor affär av det hela. Och så misstänkliggjordes han som "media producer" /som han presenterades som i WP/ – vore han verkligen det borde han figurera mer på Internet, tyckte skribenten. Men det var ett helt kort inlägg.)

Jag har inte fått några fiskar, däremot ett läsarbrev!
Laste din artikel som publicerades i aftonbladet*). Jag var pa plats vid House of Sweden vid potomac, Alldeles riktig sa Ola nar ett flygplan passerade att har i USA vet man aldrig vart dem hamnar hoppas den inte kommer hit, resten ar ren logn, att han skulle ha sagt att hoppas den aker till vita huset ar ren logn.
Det ar amerikansk propaganda for att Ola talade nedsattande om Bush, "yes Im maybe gay, but let me set it straight, Bush you are a loser anyway" sjong han pa en lat. Jag stod vid sidan och sag Steve Skemp forsokte storma scenen och Gunnar Lund fick dra med sig honom for
att prata.
Det var bara Kemp som blev vansinne resten av de 200 besokarna, svenskar som amerikaner hade en bra kvall."
Jag hörde ju också konserten, och jag vill verkligen minnas att orden föll som jag skrev. Jag stod dock då en bit från scenen, så jag missade helt intermezzot med Steve Skemp (som uppenbarligen retat sig mer på dem i publiken som likt denne läsare hade fortsatt skoj än på Ola Salo).
Tycker att ambassadör Gunnar Lund verkar ha hanterat det hela bra som försökte lugna ner Skemp. När vi journalister frågade honom om detta på tisdagen betonade han att det måste få vara högt i tak på kulturevenemang (men att det hela var olyckligt blablablablabla).

Läsaren skriver igen, som svar på mitt svar:
Satt precis och diskuterade med mina vanner om the Archs upptradande och vi ar allihop helt overtygade att han inte sa "I hope that goes to the white house".
Själv associerade jag till en början, när Ola Salo talade om hur man aldrig vet var plan hamnar i detta land, snarast till det plan som flög in i ett bostadshus på Manhattan nyligen...
Men visst talade han sedan om Vita huset. Jag och en kollega som stod alldeles intill bara gapade och noterade genast att "Oj, nu måste diplomaterna ha blivit lite skärrade!" (Det blev de ju mycket riktigt.)

Värt att notera dock att Vita huset inte ligger många stenkast från vare sig flygplatsen eller House of Sweden i Washington, så det var ingen märklig association att dra ut planets riktning ditåt ... men i sammanhanget såklart klantig. Som jag skrev i min text går det helt enkelt inte att skämta om flygande plan i USA hur som helst, ungefär som att det i Sverige nog vore svårt att skämta ohämmat om flodvågor.

/Gunilla

*) Artikeln var lite re-writad på desken innan den skickades ut i världen, en del blev bättre på det och annat sämre. Men ingen idé att gå in i detaljer om vad! Bra var i alla fall att de lyfte upp Ola Salos svar till mig, det hade jag placerat längre ner i texten.

No comments:

Post a Comment