Apropå kontrollerade fakta och sanning

NEW YORK OK, jag kanske är lite besatt av Jan Guillou och hans relation till Aftonbladet, trots allt (snart borde han nog föräras med en egen kategori här, liksom Michael Jackson och Sarah Palin).
Apropå Boström-Israelgate (se Vassa eggens kommentar) kom jag att tänka på denna gamla antifavorit från Guillous antiblogg-kolumn i februari (som jag då kommenterade här):

Det finns ett enkelt skäl till att ni inte kan läsa sådan skit i Aftonbladet som dominerar nätvärlden. I en tidning håller man sig med vissa gammalmodiga principer, som att kontrollera fakta och hålla inne med förtal.

(– – –)

Babbla på bäst ni vill där ute. I Aftonbladet och andra riktiga medier lyfter vi ändå bara in sådant som håller inför våra normala rutiner. Tro inget annat.

Dags att revidera: Aftonbladet lyfter inte bara in *sanningar* och kontrollerade fakta utan även "frågor". (Vilket tidnngarna förstås måste kunna göra. Denna postning är avsedd som kritik av Guillous självgodhet i februari, inte av Linderborgs aktuella publicering /som jag tycker att hon försvarar rätt väl här/. Men Anna Vedeers artikel på Newsmill måste läsas som komplement!)

Aftonbladet idag: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5680904.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5680852.ab

Läs även:

http://newsmill.se/artikel/2009/08/23/aftonbladets-har-sedan-lange-ett-problematiskt-forhallande-till-judar

http://ulfbjereld.blogspot.com/2009/08/aftonbladet-och-kampen-mot.html

/Gunilla

Den som sa'et han va'et

NEW YORK En anonym kommentator i föregående inlägg påminner, apropå hur Jan Guillou farit ut mot att Bonniers publicerat en deckare skriven av en pseudonym och kallat det "svindleri", "geschäft" och "bedrägerikampanj", om att Piratförlaget ju om inte fällts för svindleri så befunnits syssla med stötande marknadsföring. Stämmer, det hade jag glömt!

Läs mer: http://www.marknadsetiskaradet.org/piratforlaget

Men nu ska jag sluta hacka på stackars Jan Guillou. Han gör väl bara så gott han kan, inte kan han hjälpa att de *riktiga* journalisterna glömmer att ställa kritiska frågor eller påtala för läsarna i vilken roll han uttalar sig (se Lasse Winklers SvB-krönika).

Och något säger mig att jag skulle gilla Guillous Sommarprogram – ett av alla dem jag ännu inte hunnit lyssna på.

/Gunilla

Boken om "Mia" nu i pocket; trams av Guillou

NEW YORK Dags för ett nytt Gömda-inlägg – det har ni längtat efter, eller hur?!

Ni som inte hunnit/inte haft möjlighet/inte prioriterat att läsa Monica Antonssons bok "Mia; Sanningen om Gömda" får nu chansen att köpa den i pocket-utgåva.

Monica Antonsson har redigerat den, exakt hur har jag ingen aning om – och jag hoppas att hon också skrivit en del om hur hennes bok togs emot av den svenska offentligheten, inklusive allehanda medier. Eller inte, för det är ett stort ämne, svårt att sammanfatta, och kräver nog egentligen en helt egen studie.

Under sommaren har jag faktiskt fått en hel del frågor om Gömda-debatten, från vänner jag träffat i Stockholm.
"Vad hände/händer?" har de nyfiket frågat, och då har jag svarat att det hela bubblar lite lågintensivt på nätet, men att det i övrigt inte hänt så värst mycket.

Piratförlaget tycks exempelvis inte ha dragit rimliga konsekvenser av avslöjandena – annat än att de tydligen ska fixa nya omslag på Gömda och Asyl:


Gissningsvis med orden "dokumentär roman" tryckta på. Otroligt pinsamt att de inte drog tillbaka hela klabbet redan i december.

Än pinsammare är det nästan att Jan Guillou tillåts fortsätta tramsa och breda ut sig i Aftonbladet och i Sveriges Radio på temat "litterär svindel", det vill säga apropå "Lars Kepler" och Hypnotisören. (Om ni undrar så anser jag förstås att Alexander och Alexandra Ahndoril verkar ha högst legitima förklaringar till varför de velat skriva under pseudonym.)

I Studio Ett/Sveriges Radio den 14 augusti sade Guillou till exempel (från ≈3.40):

– Det finns respektabla skäl för pseudonymer. Men i det här fallet så är det inte respektabelt, för då är det ett kommersiellt geschäft.

– Du kallar det "skamligt". Är det förlaget eller författaren du tycker att ... som beter sig skamligt?
– Det är ett pactum turpe, sade romarna, ett nesligt avtal mellan två parter, därför att författarna skapade ett bolag redan i april,för att absorbera de förväntade väldiga inkomsterna. Och det är mycket anständiga och bra författare, jag gillar dem [ohörbart]. Men de har inte tjänat ett rävöre på sina seriösa böcker, och därför skulle de göra vad de säkert är helt inne på – att göra den här ... den här kuppen. Och förlaget Bonniers har ju prövat det där tidigare.

– Men vad är det makarna Ahndoril tjänar på det här egentligen, är det uppmärksamheten..?
– De tjänar mellan 15 och 20 miljoner om Bonniers siffror är sanna. Och hade de gett ut samma bok under eget namn hade de inte tjänat en enda miljon. Så det är skillnaden.

– Men vill man inte det som författare då, att tjäna så mycket som möjligt på sina böcker – också?
– Jo, man vill att så många som möjligt ska läsa ens böcker, och då medför det nämligen konsekvensen att man tjänar mycket pengar. Men att trixa till sig läsare med fusk... Ehh, jag kan precisera det här juridiskt, om du vill. Det är... brottet ifråga ... som framför allt Bonniers begår... heter svindleri -- det är: att jobba upp sin egen aktiekurs genom att sprida falska rykten. Det är ett svårbevisat brott, men brottslingarna är alltså svindlare!

Jag orkar inte ens gå in på dumheterna. Eh, talar Guillou egentligen om sig själv? Att så gott som ingen (utom i läsarkommentarerna i Aftonbladet och här) uppmärksammar den uppenbara diskrepansen med Gömda-skandalen är förstås ... pinsamt. Liksom att Jan Guillou ännu inte, efter snart ett års *skandal* (som han förstås påstår är "över") ordentligt kommenterat det faktum att hans förlag så länge salufört denna samling rasistiska klichéer. Vad är saluförandet av Gömda och Asyl, annat än just svindleri?

Lasse Winkler har dock som tur är skrivit om den uppenbara diskrepansen med det kommersiella egenintresset som Jan Guillou har med sina uttalanden om Bonniers och Hypnotisören, i branschtidningen Svensk Bokhandel. Utdrag (mina fetstilsmarkeringar):

Ibland kan jag förbanna – eller kanske mer förtvivla över? – att vi lever i ett land där det offentliga samtalet är så lamt och ansvarskraven så låga.
Jag kan till exempel för mitt liv inte begripa hur en förlagsägare och författare kan få attackera konkurrenter och författarkolleger utan att man nämner att mannen ifråga, Jan Guillou, har ett eget ekonomiskt intresse av att trycka ner Bonniers och författarna bakom sommaren hajpbok Hypnotisören. Det är oanständigt att Aftonbladets ledning tillåter detta. De saknar tydligen ett etiskt regelverk som fungerar. Det ger journalistiken dåligt rykte.
Jan Guillou har delvis byggt sin karriär på att han är/var en sanningssägare som alltid kollade fakta och fällde det stora viltet.
Utan att värdera det kan jag konstatera att det inte är vad han gör i krönikan den 2 augusti – Bonniers har lyckats lura alla – igen”. Det är möjligt att det är så. Men Jan Guillou har inga bevis för det. Bara sladder, rykten, insinuationer och försåtliga glidningar i språket.

/Gunilla

P S Läs gärna även den text jag skrev på beställning av SVT i vintras. Jag tycker att den håller än.

Dramadrottningarna styr över kvällspressen
Utdrag:

Jan Helin har också sagt att bloggarna hetsar upp sig över "mediernas skumma intressen", men att det "inte är så". Hur är det då?

Jo, det är viktigt för allmänheten att känna till, att Aftonbladet inte rimligen kan ha något trovärdigt förhållningssätt till Piratförlaget i sin journalistik. De har ju a
affärer ihop:
– Nyligen startades skrivtävlingen "Bok-SM" i ett samarbete mellan dem båda.
– Aftonbladet har sålt Liza Marklund-böcker som "tilläggsprodukt".
– Peter Althin är inte bara styrelseledamot i Piratförlaget. Han är även Aftonbladets advokat i tryckfrihetsärenden.

Jan Guillou sysslade en gång i tiden med källkritik och dokumentgranskning. Nu handlar hans publicistik tydligen om att bevaka sina affärsintressen. Kvällstidningarna har en gammal, fin tradition som Jan Helin borde vårda, nämligen att stå upp för enskilda människor – som de barn och vuxna som kommit i kläm genom Liza Marklunds och Mia Erikssons framfart – och att granska makten.

Mexikansk taqueria i Stockholms City!

NEW YORK Apropå den diskussion om texmexjox och bristen på bra mexikanska restauranger i Stockholm vi hade häromåret så gläder det mig att det tydligen öppnat ett utmärkt matställe mitt i City – La Neta. Ett gott omdöme från FastFoodLovers är i sammanhanget en bra indikation, utdrag:

Menyn är enkel – tacos eller quesadillas. Inga "nachotallrikar" med dassiga chips och smält ost på här inte!
Du kan välja mellan: 5 tacos 70 pix eller 3 quesadillas 80 pix. Man kan köpa allt löst också samt det finns några specialtacos utöver de "vanliga".
(– – –)
Man toppar själv med de såser som står framme:
- en rinnig guacamole (ska vara så), Mjuk med syra i.
- en chipotle-sås med öl i - rökighet från chipotlen, läskande fräschör från ölen. Mycket god!
- en Habanero XXX. XXX = det är starkt. Folk gråter när de äter den berättar en av ägarna. Habanero, lök, salt och limejuice. Det är allt. Jag doppade gaffelspetsarna i vätskan och smakade. Min mun exploderade. Wow!
Och sen finns det mer lök och koriander om man vill ha det.

De quesadillas som vi prövade var den med chorizo och den med ost. Båda var goda men med ett extra jätteplus för den hemlagade chorizon - dvs inte korvbitar utan innamätet. En fräsch köttmix med egen kryddblandning som var en himmelsk fröjd att få smaka.

En fin-mexikan får dock gärna också öppna! Själv tänker jag så snart som möjligt ta mig till nå'n av Manhattans alla Chipotle Grill.

/Gunilla

Några bilder från min helg i Catskills

NEW YORK Jag har inte bestämt hur mycket jag ska berätta om helgens bröllopsfirande och dess många gäster, men här ser ni i alla fall lite av platsen där det ägde rum! För övrigt just den plats där jag lärde känna bruden, hösten 2000, nämligen på hennes farbrors egenhändigt renoverade gård (den blå markeringen på kartan nedan).

Hängmattan på bilden överst var min sovplats tre nätter i rad. De andra gästerna sov i sovsäckar lite här och var i huset, i ladan eller nå't tält, eller på granngårdar och en eller annan B&B i trakten.

Dagen efter (bruden längst till höger):


Delar av brudens familj:


/Gunilla

The Amish Internet

NEW YORK Inte alla amerikanska papperstidningar lider av kris... Amish-tidningen The Budget i Sugarcreek, Ohio (som ägs av icke-amish och har en icke-amish som ansvarig utgivare) fungerar ungefär som den alltid gjort enligt detta AP-reportage. Utdrag:

[Utgivaren/chefredaktören Keith] Rathbun's most pressing concern isn't the threat of the Internet, but ensuring that his readers, scattered across remote stretches of farmland, get their newspapers on time.
"People call The Budget the Amish Internet," Rathbun says. "It's non-electric, it's on paper, but it's the same thing."
The Budget is the dominant means of communication among the Amish, a Christian denomination with about 227,000 members nationwide who shun cars for horse-drawn buggies and avoid hooking up to the electrical grid.
The local edition, mailed to about 10,000 Ohio subscribers, is a typical community newspaper produced by The Budget's own employees, and their local stories are all that appear online. There's a page dedicated to church news and another to farming — there you get the going price for alfalfa and hay.

(Via Vassa eggen.)

/Gunilla

North Branch Trading Post, Catskills 17 augusti

/Gunilla

Catskills hela helgen

NEW YORK Befinner mig på ett tredagars indisk-judisk-amerikanskt-kanadensiskt bröllop i helgen, återkommer på bloggen med lite fler inlägg än på sistone i nästa vecka!

Ovan ser ni den klänning – från en svensk kedja och tillverkad i brudens mors hemland – som jag ska bära under den gissningsvis rätt informella vigseln. (Brudens och brudgummens fäder ska enligt uppgift båda bära jeans.) Fest utomhus från och med ikväll, och jag ska tydligen sova i medhavd sovsäck på någon grannes veranda. Hoppas på massor av stiliga gäster i saris, och att de har elefanter som uppträder!

Nä, jag bara skojade om elefanterna. Fast det återstår att se om vi kommer fram. Det lär vara trafikstockning i området, eftersom 40-årsjubilerande Woodstock-festivalen äger rum alldeles i grannskapet (läs mer här om morgondagens konsert). Min klänning fungerar nog på båda evenemangen.



Jag medför för en gångs skull ingen dator, den som vill få tag på mig får ringa på mitt nya mobilnummer (om ni kan hitta det)!

/Gunilla

Fejk som stilgrepp i radion

"Kjell Albin har gjort en programserie i sommar (På spaning efter Europa) som visat sig vara delvis fejk. Eller om man vill använda radions egen beskrivning, ett nytt stilgrepp. Hur fejk kan vara nytt vet jag inte, däremot är det ju onekligen ett stilgrepp. Programserien sägs också vara nyskapande, hur man kan komma på att beskriva lögn som nyskapande är en gåta. Bra radio var det dock, ännu bättre hade det varit om det varit på riktigt."

Av Paula Hammerskog (via Paul Ronge)

/Gunilla

Finnboda, Saltsjö Kvarn och Sjöstaden

Söndagskvällens cykeltur.

/Gunilla

Lördagskvällens kontor: Pontus/Skeppsbron

STOCKHOLM Jodå, jag jobbar: loggar verifikat i mitt bokföringsprogram samt läser förundersökningen om Sturebymorden. Det ni, alla som gjort somrigare saker denna härliga lördag.

/Gunilla

Abrahamsson gör en Marklund

STOCKHOLM Det är antagligen väldigt förutsägbart att jag skulle reagera på detta (om någon kvällstidning skulle intervjua mig skulle de med fördel kunna använda verbet "rasar"), men i alla fall...
Missa inte Mediernas granskning av P1-programmet På spaning efter Europa! Det visar sig att jag – som lyssnat på flera av programmen – blivit grundlurad när jag utgick från att Kjell-Albin Abrahamsson faktiskt var på plats på ett kafé i Sarajevo/Aten/San Sebastian när de gjordes. I själva verket är intervjuerna inspelade i Stockholm -- åtminstone till stor del (redaktionen/producenten vill inte avslöja hur många).
Efter att ha hört Abrahamsson ilskna till på reportern (Tonchi Percan) har jag helt tappat allt förtroende för honom som reporter/utrikeskorrespondent. Mer eller mindre obligatorisk lyssning: http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2795
(Jag skriver nog en längre version av detta senare när jag har tid...)

De inblandade journalisterna – Kjell Albin Abrahamsson, Naila Saleem och Li Skarin – kanske skulle kunna söka jobb på Radioteatern eller på Piratförlaget.

Uppdatering 6 september: Jag skrev tyvärr aldrig någon längre version (hade tänkt skriva något för eventuell publicering i tryck). Denna debatt hamnade mitt i mina förberedelser inför avfärden från Stockholm, så jag hann helt enkelt inte. Dessutom blev det ju en hel del debatt ändå! Det Marielouise Samuelsson skrev i Dagens Nyheter tycker jag var bra, läs det:
"På låtsas. Trovärdigheten skadas när SR påstår sig vara utomlands." Citat:

"Visst, lyssnarna fattar leken med tågresorna, man begriper att programmets gäster inte samtidigt befinner sig på samma tåg. Däremot tror jag att många litar på att Kjell-Albin Abrahamson befinner sig i Sarajevo om han säger att det är där han är. Det finns ingen anledning, varken för Abrahamson eller för Sveriges Radio att riskera den trovärdig­heten. "

Tyvärr märkte jag när jag lyssnade på nämnde korrespondent i en sändning från Polen apropå krigsutbrottet 1939 häromveckan att jag i förstone, som en ryggmärgsreaktion, spontant tvivlade på att han faktiskt var där... Trots att de alla förstås var på plats i Gdansk, där Abrahamsson rentav är bosatt (alltså inte i Warszawa, som man kan tro av Sveriges Radios presentation, såvida han inte flyttat dit på sistone).

/Gunilla

Boktips

DJUPVIK Idag har jag läst första delen av en underbar bok som jag måste rekommendera alla som gillar rese- och äventyrsromantik: "Eva Dickson; Ett bedårande barn av sin tid". Mer om den senare, har inte mycket tid att blogga för närvarande.

/Gunilla

Kapsejsade konsulat

Ur Ola Wongs krönika i Svenska Dagbladet:

"Slutligen lite idioti: Medan Sveriges ekonomi kapsejsar stänger Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt konsulaten i New York och Kanton. I Världens huvudstad och Världens verkstad. I den största respektive mest dynamiska ekonomin. Och ja, i Kina betyder den prestige ett generalkonsulat står för en hel del. Istället ska svenskt näringsliv stöttas med nya ambassader i SistaSovjetstaten-Minsk, Krig-och-kaos-Kabul, Folkmördar-Khartoum och Bomb-in-box-Bagdad. Kan ni höra jublet från Trollhättan och Södertälje? Från alla platserna där massarbetslöshet blivit viktigare än semester!"

/Gunilla

För er som är i New York på torsdag

DJUPVIK Evenemangstips från Manhattan! Min f d inneboende Bibbe Hansen är med i panelen, såsom "Warhol Superstar".

/Gunilla