.JPG)
Eh, antar att han bara försöker provocera – och det har han lyckats med. Hans krönika i Aftonbladet innehåller så många pinsamma dumheter så jag vet inte var jag ska börja. (Om han är så hatisk mot vad som skrivs på nätet skulle han ju kunna bemöta det korta jag skrivit i det prasslande pappersmagasinet Neo, om hyckleriet i att tjäna pengar på Gömda – som på flera sätt ju står för allt Guillou i alla år kritiserat.)
I morse talade jag med en journalistkollega som avfärdade Flashback – och Flashback må ha sina begränsningar och obehagliga inslag, men just Monica Antonssontråden är riktigt bra. De flesta där har för länge sedan fattat vad Gömda bygger på – Mias från början tvivelaktiga berättelser, och inget annat.
Och nu är alla på Flashback och annorstädes förstås arga på den självgode Guillou som påstår att Aftonbladet minsann kollar alla fakta. Aftonbladet kollar alla fakta?
Synd isåfall att de misslyckades med Mias påståenden, så att Monica Antonsson fick göra jobbet med faktakollarna.
Givetvis finns gott om andra exempel på redaktionella haverier, som visar att Aftonbladet borde ligga rätt lågt med att trycka självskryt om faktakollar. Jag länkade ju till några få exempel jag bloggat om, igår – se gärna inläggen om masshungern i New York och massgravarna i Mexiko! Det finns naturligtvis många fler, kända exempel på redaktionella misstag Aftonbladet begått, dessa två blogginlägg är sådant jag skrev för att jag upptäckte dem (NY-grejen efter ett tips från en kollega, tack D!).
Så här kommer ett inlägg från Flashback, av signaturen Reagenten:
Det vi är mitt uppe i just nu är ingenting annat än en av de största demokratiskandalerna i landet genom tiderna.Jag tror inte att bloggvärlden kan och bör ersätta traditionell journalistik. Jag håller rentav med Jan Guillou i mycket det han skriver, i teorin. Men det vänder sig i magen på mig av det hyckleri det innebär i praktiken. Eftersom det där med fakta liksom inte stämmer i fallet med Gömdapubliceringarna i går och i förrgår.
Det behövs verkligen nya krafter för att bemöta och balansera de enögda traditionella medierna. Tala om sammanblandning av kompisskap, översitteri, korruption och rädsla för konkurrens som visas av "gammelmedia", TV4, dagstidningar (med några få lysande undantag). Dock har det hörts en del vettigt om "Gömdagate" från radion t.ex.
Att sedan höra Jan Guillou uttala sig i frågan gör en ju mörkrädd. Tänk att den mannen en gång varit IB-avslöjare och en av Sveriges tuffaste grävande journalister. Numera putsande sin egen navel och i full färd med att skydda sina egna kompisar och rikedomar. Rättvisepatoset rann ut i sanden .... sanden blev till guld.
Ja, hela krönikan är en sådan gigantisk cover up att den nog faktiskt blir en riktig klassiker i sammanhanget!
Och läsarna får inte veta att han som delägare i Piratförlaget är part i målet, Guillou inte ens antyder något sådant.
Se även Mårten Schultz' inlägg från januari, om medieansvar och deras vakthundar (som till stor del handlar just om hur Aftonbladet, och Expressen, fällts ett antal gånger för olika saker) och Aaron Israelsson hos Nyheter 24.
/Gunilla
Du har ju tidigare intresserat dig för mina kommentarer kring juridik i den här soppan.
ReplyDeleteVill därför tipsa om följande:
https://www.flashback.info/showpost.php?p=15144130&postcount=6993
(Jag duplicerar mitt inlägg från Ingrid Carlqvists blogg nyss;)
ReplyDeleteJag läste just Jan Guillous krönika i AB idag - och kände liksom att någonting hände i mig... Det var som att någonting försköts eller brast... en känsla av förvåning, häpnad, naivitet och... ja, nästan skam. Jag skämdes för att under så många år, ha lyssnat till och beundrat denne man i olika medier. Ett sådant förakt för "vanliga" människor som dagens krönika visade upp - och ett sådant obegripligt ignorerande av sakfrågorna (och sin egen känsliga position) i hela den här affären, är svårt att smälta. Det var en uppvisning i Makt (naturligtvis) och det luktade väldigt illa. Tack och lov finns det nu andra, friska kanaler för debatt, diskussion och journalistik!
Jonas Ekström
Tack, Vetekudden! Håller på och betar av dagens Flashbackproduktion och hade nästan kommit fram dit. Mycket intressant om kammarrättsdomen och ungefär som jag hade tänkt men inte riktigt formulerat. Har tänkt ta kontakt med domarna/kammarrättsråden för att ställa frågor. Nu har jag ett bra ramverk. Och detta blir toppenunderlag till en del av den artikel som för tillfället tar form i mitt huvud. (Om jag lyckas blir ni bloggläsare förstås först med att veta det.)
ReplyDeleteJonas,
Kan bara hålla med i allt du skriver! Sant med friska kanaler, synd bara att miljoner människor nog ändå tar Guillous ord för lag.
Gunilla
ReplyDeleteJag avvundas dina drivkrafter att skriva på sätt du gör, vilket du också gör bra.
Det är tämligen häpnadsväckande att grävaren med rättspatos Jan Guillou blivit sådan pragmatiker för egen vinning. Å andra sidan kanske han var sådan redan under "IB-tiden" och "Cederholms-tiden", eftersom han då inte hade lika mycket att förlora som att vinna på att avslöja skandaler.
Vad gäller IB-affären skall man dock komma ihåg att Guillous insats var långt ifrån lika viktig som Peter Bratts och "mullvaden" (som jag inte minns namnet på i skrivandets stund), även om Guillou tyckte annorlunda.
Förmodligen har Jan Guillou alltid varit en sorts opportunist, om än i bland en intressant och underhållande sådan.
Tristan Hugo,
ReplyDeleteDet har du kanske rätt i – att man ska se Jan Guillou som en ständig egennyttomaximerare, snarare än en fallen hjälte?
Jag såg dokumentären om Peter Bratt som sändes i fjol (?) och blev starkt berörd över hans historia. Se den, ni som kan! Jag minns inte heller "mullvadens" namn, men jag blev varse att Guillous roll i IB-affären tycks starkt problematisk.
Peter Bratt är säkert inte förvånad över Jan Guillous hemska agerande i Gömdagate.
Att Jan Helin låter Guillou skriva en krönika i egen sak på detta vis är fruktansvärt.
Vetekudden
ReplyDeleteVad gäller kammarrättsdomen så finns naturligtvis visst fog för din tolkning av den kritiska satsen ifråga.
Men det är ändå din personliga tolkning.
Det som till trots är en "objektiv" tolkning av satsen ifråga är att länsrätten och kammarrätten drar diametralt motsatta slutsatser kring Sveriges kapacitet att garantera normala livsvillkor för Mia och hennes familj i Sverige.
@ Tristan
ReplyDeleteDet är bra med ifrågasättanden osv. Och jag är inte så stöddig att jag alltid tror mig ha rätt, och inte kan ha fel. Och du har helt rätt i att resonemanget är mitt personliga.
Men faktum kvarstår ändå. Rätten hade att döma i ett SoL-mål, och den fråga som var uppe för prövning var om pengar skulle betalas ut enligt SoL eller inte.
För att en domstol ska kunna döma ut hela svenska rättsapparaten och sociala myndigheternas förmågor att ta hand om enskilda så tror jag man skulle argumenterat utförligare.
Men visst. Det är självfallet endast ledamöterna själva som kan svara på om de faktiskt utan särskild argumentation och trots att frågan inte var föremål för deras prövning, menar sig i strid med intyg som lämnats i målet kunna konstatera att Osama utgjorde ett så farligt hot för Mia att hon måste flytta ur landet.
För att i nästa ögonblick avslå hennes begäran om 350 tkr...
Jag tycker inte det är en objektiv tolkning att Sverige inte skulle kunna garantera normala livsvillkor. Det enda som är objektivt sant är att KamR bedömer att de inte har normalt liv i Sverige, men skulle kunna få det i ett annat land. Exempelvis Chile. Det som inte är en oomkullrunkelig sanning och objektivt fakta är att bristen på normal-situation i Sverige är att myndighetssverige inte kan garantera normala livsvillkor (trygghet antar jag du menar). Bristen på normalitet kan ju, som jag påstår, lika gärna vara deras otrygghet pga hennes egna orubbliga fantasier.
Peka gärna ut en passage i domen där bristen på livsvillkor kopplas ihop med en aktiv och pågående hotsituation från Osama mot Mia, och som myndigheterna inte kan åtgärda. Och där det är domstolen som gör den kopplingen. Jag ser den inte.
Gunilla - jag ser fram emot din artikel och hoppas du får en intervju.
Ja, det blir en lång text. Kruxet är att hitta medial plats för den, och det kan bli svårt – men går det blir det som sagt toppen. Jag kommer säkert att söka juridisk konsultation av dig och andra juridiskt kunniga! ;-)
ReplyDeleteJan G insatser som grävande journalist kan ifrågasättas speciellt efter det att han outade sin tidigare kompis Peter Bratt i Geijer affären. Då hade Jan nått en position precis som kompisen Leif GW medan Peter Bratt fortfarande drevs av ett rättvisepatos.
ReplyDeleteSå jag hoppas att historien kommer att skrivas så att Bratt höjs till skyarna rätteligen enligt mig och Jan G, Leif G, Liza osv skrivs in i historierullarna som opportunister.
Bra slutsatts Dacke!
ReplyDeleteDe borde få egna Prettohattar att bära.
Kanske en och annan ansvarig utgivare och förläggare borde he en sådan..
Leroy
Ang. medial plats för din text. Magasinet Filter var väldigt tidigt ute med att bevaka den här historien, och de publicerar gärna långa texter. Bara en tanke...
ReplyDelete