Stenålderscheckar

Efter snart sex år i New York stångas jag ännu med det absurda, seglivade checksystemet.
USA må utklassa världen i forskning och sätta trender för tekniker och livsstilar. Men när amerikanerna ska få lön och betala räkningar är de kvar på betalningssystemens bronsålder: de kör med checkar.
Samma personer som jämt är uppkopplade och har fem kreditkort per plånbok tycker det är fullt rimligt att få lön eller arvode medelst en papperscheck att lösa in på banken. Endast storföretag gör direktinsättningar på de anställdas konton, vilket väl i Sverige blev norm på – 60-talet?
Min land lady tar inte emot hyra annat än genom en check på posten. Bank- eller postgiro finns inte, och även om Internetbanker och PayPal nu slår igenom sker hälften av alla in- och utbetalningar med check. Miljarder checkar transporteras runt i landet till Federal Reserves centraler av en flygmaskinsarmada, och var och en processas maskinellt och manuellt ett otal gånger.
Så systemet skapar arbetstillfällen. Men särskilt rationellt är det ju inte.

Jag vägrar skaffa checkhäfte. Det skulle kännas som att ta ett stort kliv bakåt i utvecklingen, även om det möjligen skulle göra mitt liv i USA lättare. När jag istället gör en Internetbetalning genom storbanken Chase sker bara min del av transaktionen elektroniskt. Vad Chase gör är sedan att ställa ut en check – som skickas vidare med snigelpost!
En gång betalade jag parallellt genom min svenska (Sthlm–Paris) respektive amerikanska (NYC–NYC) Internetbank, och i det förra fallet kom pengarna till Paris fram nio (9) dagar snabbare. I praktiken var skillnaden större, eftersom mottagaren i New York – min hyresvärdinna – då ändå bara fått dem som en check.

Utvecklingen mot elektroniska betalningar snabbas på av alla problem som uppstod när checkflygningarna låg nere i september 2001 (vilket lett till den statliga lagen Check 21). Men amerikanerna tycks gilla sina checkar. Och trots att bankerna försöker få kunderna att betala elektroniskt tjänar de enorma belopp på att utnyttja pengarna under de långa transaktionstiderna, så kallad float.

För det mest absurda av allt är att USA:s banker, fullt lagligt, kan vänta upp till tio dagar innan de gör beloppet för en insatt check helt tillgängligt.
Kongressmotionen Consumer Checking Account Fairness Act försöker ändra på detta. Men tills den eventuellt går igenom retar jag gallfeber på mina amerikanska inneboende genom att förbjuda dem att ge mig checkar för hyran – och genom att ständigt tjata om att så här gammalmodigt går det minsann inte till i Sverige. När svenska banker lurar sina kunder på “float” sker det åtminstone utan papperscheckar.
/Gunilla


[Uppdatering 2 december: Till sist gav jag upp och skaffade ett j-a checkhäfte.}