Tur och otur

Johan Norberg, i Metro:

"Visst kan man förstå flygbolagen. De kunde ju inte rå för att en isländsk vulkan skulle stoppa all flygtrafik. Snacka om otur. Men ibland har flygbolagen tur, när t ex vädret leder till fler semesterresor eller konjunkturen gör att fler har råd att resa. Har ni tänkt på att flygbolagen då aldrig hör av sig regeringen och meddelar att de gärna vill överlämna sina vinster?"

/Gunilla

Hädelse för 2000-talet

Chattfråga på svd.se:
Vad innebär ordet "hädelse" för dig?
(torsdag 11 mars, 2010 11:57 barbra)

11:58 Lars Vilks: Det är att förnedra en företeelse, t ex att kalla tomten för en försupen uteliggare. Då kan tomtens vänner känna sig kränkta och åberopa att de tillhör en svag grupp.

/Gunilla

Rödvinsreportrar i Reykjavik?

"Några ekonomiska fördelar med detta politiska utspel är svåra att se: ökad försäljning av rödvin, ett drygare socialt klimat, explosion av twitter-användning och ökad försäljning (men inte läsning) av New Yorker."

En lätt syrlig Olle Lidbom/Vassa Eggen om idén att skapa en frizon för journalister/journalistik av Island

/Gunilla

"Varför skulle SD:s idéer få genomslag?"

"Varför blir så många i den politiska eliten så b-nödiga av SD egentligen? Jag fattar det inte? De har en paradfråga – integrationspolitiken, som lyckas attrahera en ganska begränsad del av väljaropinionen. Resten av befolkningen och politiska partierna delar inte de åsikterna. Så varför skulle SD:s extremt radikala idéer få något som helst genomslag?
Det finns ju andra partier som driver frågor på tvärs med resten av befolkningen, till exempel vänsterns förslag om förstatligande av bankväsendet, men det är ju ingen som tror att den typen av idéer kommer att få något genomslag. Men av någon anledning har man fått för sig att blotta existensen av SD i riksdagen skulle solka ner dess anseende och göra Sverige till ett nytt Danmark. Varför skulle det göra det? 95% av befolkningen delar inte SD:s åsikter om invandring. Varför skulle SD få något att säga till om i just den fråga där ingen annan delar deras åsikt? Jag fattar det inte."

Jonas Lundqvist kommenterar på Johan Ingerös blogg.

/Gunilla

Kreatörsmyter: sömnbrist, kaffe och ansjovis

Copywritern Magnus Jakobsson berättar om hur han ser på sin kreativitet:

"Jag sover endast 3-4 timmar per dygn, vilket innebär att jag alltid är trött så in i helvete. Denna trötthet leder till en chosefritt tillika fantastiskt tankeflöde i vilket ovanliga och nya idéer föds och kreativa koncept utan motstycke i modern tid tar sin form. Jag vill inte på något sätt slå mig själv för bröstet, men jag tror tamejfan att det är den där tröttheten som gör mig till en av Sveriges absolut bästa copyskribenter (i ödmjukhetens namn). Något överskattade Honoré de Balzac sov tydligen endast 2 timmar per dygn, lägg därtill att han levde på endast kaffe och ansjovis. Men vilken produktion."

/Gunilla

KGB-kickar

Peter Wolodarski i dagens DN-ledare:

"Huruvida Jan Guillou var ideologiskt övertygad eller ej spelar mindre roll i sammanhanget. Det fanns mängder av människor som samarbetade med totalitära stater utan att drivas av politiska motiv. Sannolikt stimulerades Guillous självhävdelse av den frekventa förbindelsen med KGB. Hans ego fick en kick varje gång någon systemrepresentant kittlade honom med intimitet, pengar eller alkohol.

För bedömningen av detta spionbrott spelar Guillous allmänna politiska omdömeslöshet marginell betydelse. Det avgörande i affären är hans omoraliska handlande, som av allt att döma var kriminellt och finns dokumenterat i KGB:s arkiv.

Nästa steg i denna smutsiga affär är därför inte att Guillou själv skriver om KGB-tiden i pocketutgåvan av sin självbiografi – vilket han nu tvingas till – utan att vi får del av de rapporter som han lämnade till ryssarna. Dessa dokument är autentiska och rymmer den trovärdighet som Guillou saknar när han i dag uttalar sig.

(– – –)

Det säger något om Sverige och vår dubiösa roll under det kalla kriget att åtskilliga tar så lätt på Expressens uppgifter. I de flesta demokratier skulle ingen känd person, i synnerhet inte en uppburen journalist som i åratal gjort anspråk på moral och hederlighet, komma undan med de generande bortförklaringar som Jan Guillou serverat under veckan."

/Gunilla

Oneliners

"Sakens enorma proportioner har två förklaringar. Den ena handlar om min ställning i journalisthistorien, den andra handlar om journalisternas skadeglädje.
(– – –)
Avundsjukan inom journalistkåren är starkare än sexualdriften."

Jan Guillou svarar bra för sig – även på andra sätt, tycker jag, med både självkritik och kritik mot drevet – i chatten med Expressens läsare, och det tycker även Thomas Mattsson. Oj, tusen frågor på två timmar!

("Hur vet han det där med sexualdriften?" kan jag inte låta bli att undra, men det hör kanske inte hit...)

Se'n ska det bli intressant att se om även andra som utsätts för så kallade drev på grund av något avslöjande i Expressen kommer att "ges chansen att fortlöpande kommentera /Expressens/ publiceringar" och då – om de då önskar, får "recensera Expressen och andra medier".

/Gunilla

"...chefredaktörer utan journalistisk kompetens"

"Vad säger det om mediebranschen när unga män med stora och dyra klockor sitter i positioner som kräver långt mer kunnande, bildning och mod än de hunnit införskaffa mellan minglandet och DJ-andet med vännerna på Stureplan? Att publicistiskt kunnande blir sekundärt i en värld där allt fler chefredaktörer utan journalistisk kompetens får befälet över allt fler publikationer.
Det är nästan en bedrift att ha missat folkmordet på kristna i Turkiet, eftersom det är en fråga som berör det turkiska medlemskapet i EU, och dessutom är extra aktuell denna höst när Sverige är ordförandeland."

Dilsa Demirbag-Sten i gårdagens Expressen:
http://www.expressen.se/kultur/1.1751949/med-metro-mot-folkmordet

I paradigmskiftet

"Jag tycker diskussionen ofta är så fantastisk och brilliant att jag knappt vågar delta i den. Diskussionen får mig också att reflektera kring hur många i det digitala etablissemanget som faktiskt gör något av allt de bloggar och twittrar om. Jag möter många 35-åriga superhjärnor, som vet allt om hur det ska vara, men aldrig skulle ge upp sin tjänst, pappablogg, plats i toppen, föräldraledighet, gratis mobiltelefon, semesterresan eller sälja bilen eller pantsätta bostadsrätten för att prova sina idéer och försöka tjäna sitt digitala levebröd."

Rolf van den Brink gästbloggar för första och sista gången på Same Same But Different

Bitter mediemedicin; Helin lär sig en läxa

NEW YORK "Nu känner jag tydligt smaken i munnen av min egna medicin," skriver Jan Helin i sina kommentarer till den intervju P1:s Medierna gjorde med honom häromdagen och som sändes idag, om Aftonbladets förortsreportage från Gottsunda, Hammarkullen och Hjällbo.

Och det är inte utan att man tycker synd om den stressade Helin, när Petter Ljunggren får honom att trassla in sig i ett resonemang om huruvida uppgiften om när en bil satts i brand var avgörande för reportagets trovärdighet eller ej.

Visst är det dramaturgiskt tacksamt när chefredaktörer/ansvariga utgivare, likt andra makthavare, gör bort sig i en mikrofon eller framför en kamera.
Men hur mycket Jan Helin än klantar sig när han vädjar om att intervjun väl kan klippas "schysst" har han faktiskt rätt i det han skriver: det gagnar inte mediekonsumenterna långsiktigt, att han ställer upp på intervjuer utan att ha fått en rimlig chans att förbereda det den ska handla om.

Petter Ljunggren har tydligen, enligt Helins bloggtext, förklarat att han inte kan göra några Pravda-mässiga intervjuer – och det är givetvis riktigt att personer som ska ställas till svar inte ska få diktera villkoren för hur de ska intervjuas (något som Mediernas nästföljande inslag, då om regeringens mest efterfrågade ministrar, handlar om). Eller göra om intervjuerna tills de blir "rätt".

Men här handlar det om att Jan Helin ska svara för sakförhållanden som han själv inte varit direkt inblandad i. Som hur det gått till på fältet i Hjällbo och (fastän det kom inte med i det färdiga inslaget) snacket på debattredaktionen. När han inte haft möjlighet att kolla upp det blir det pannkaka. Intervjuerna är förstås väldigt underhållande att lyssna på, och avslöjande! Men det måste gå att få till en kritisk diskussion med Helin, även om han fått kolla upp sakförhållandena.

Nå, nu verkar det som Jan Helin själv dragit slutsatsen att inte ställa upp på intervjuer med en väntande taxi runt knuten. Och han fick ju en andra chans av Medierna, det vill säga det blev en uppföljningsintervju.
Hoppas att han fortsätter policyn att vara öppen med sina publiceringsbeslut. För det lär fortsätta blåsa kring desamma på Aftonbladet! (Föreställ er debatten som kommer efter valet 2010. Då lär ett antal debattörer – rättvist eller ej – att vilja lägga en del av skulden på Sverige-demokraternas troliga framfart på bland annat Aftonbladet.)

Vad gäller det som Mediernas inslag handlar om i stort, huruvida bilden av att det pågår ett krig i förorterna eller ej är alltför hårdvinklad och på tok för generaliserande och dramatiserande, ska bli intressant att följa, i och med att killarna i Hjällbo/Hammarkullen får gå i svaromål i Aftonbladet – liksom skribenten Claes Petersson själv.
Killarna är knappast okomplicerade som källor. Jag kan bara föreställa mig det jidder som uppstår när en massa tonåringar samlas kring en kvällstidningsreporter.
Samtidigt blir det fel när Helin avfärdar Mediernas reportage-tes helt med att det skulle bygga på blott två av de intervjuade ungdomarna. Han bortser från den i programmet mycket kritiska journalist som tillbringat ansenlig tid i samma förorter: Björn Rönnblad, och som kallar Aftonbladets reportage för "bottennapp".

(Medierna presenterar inte Björn Rönnblad mer än som journalist, men det kan väl vara intressant att veta att han också är aktiv i Socialistiska Partiet och skriver i Internationalen. Bland annat denna mot reportaget synnerligen kritiska text: "Aftonbladets publicistiska härdsmälta".)

Dagens citat måste nog ändå bli det som en av reportagets killar framför i Medierna: "Det är som att du läser Alfons Åberg (---) som en saga!" Inte för att Aftonbladet-reportaget nödvändigt är som en saga, utan för att det är lite rörande att en 19-årig kille från Kurdistan alls har Alfons som referens.

Avslutningsvis: Jan Helin har förhoppningsvis också nu lärt sig att han i framtiden inte bör utgå från att precis allt som står i hans tidning är korrekt, bara för att ingen klagat.

Uppdatering: Se även detta inlägg hos Second Opinion, där Gottsunda-ungdomar avfärdar journalister som "lättlurade idioter". (Via Dick Erixon)

/Gunilla Kinn

Mitt i smeten

"Bonniers (– – –) ville nu i stället både äta kakan och bakbinda kakbakaren."

Isobel Hadley Kamptz skriver i Expressen om varför hon vägrar skriva under ett kontrakt på förlagens villkor – obligatorisk läsning!

/Gunilla

Frilansgriseri

"Rätt vad det är får man en bult i pannan och slängs i kokande vatten, och då undrar man vart alla år tog vägen!"

Läs vem det är som har en så klarsynt livssyn... Via: Vassa Eggen

/Gunilla

Skitstövlar och lysande personer huller om buller

NEW YORK Ibland är han ju för rolig! Jan Guillou om att "väldigt många människor" och våra kolleger i synnerhet är idioter, i en subtil intervju i Dagens industri:

"Ja! Jag har träffat många sådana under all these years. I journalistyrket finns det nog en större spännvidd än inom andra yrken. Det finns en väldig massa skitstövlar och lysande personer huller om buller. Jag tror inte att det är så i någon annan yrkeskategori. De här skitstövlarna har haft så stort inflytande och skapat så mycket dålig journalistik, och de flesta har jag varit i polemik med. Då kommer de med i min historia."

Det ska bli hemskt roligt också att läsa Jan Guillous bok, som man inte kan ha annat än höga förväntningar på!
Men min respekt för honom skulle möjligen öka, om graden på bokstäverna i boktitel och författarnamn på omslaget hade omvända proportioner.

Intervju med Jan Guillou av Karin Thunberg i SvD (där kolleger som Amelia Adamo och Britt-Marie Mattsson får nyansera bilden av honom). Kan väl förresten betonas att den kritik Winkler och jag framfört – exempelvis här – väl mest är riktad mot Aftonbladet som låter Guillou hållas med att ge sig på förlagskonkurrenter med brottsanklagelser i spalterna, utan att ens belysa att det handlar just om förlagskonkurrenter.

/Gunilla

Kapsejsade konsulat

Ur Ola Wongs krönika i Svenska Dagbladet:

"Slutligen lite idioti: Medan Sveriges ekonomi kapsejsar stänger Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt konsulaten i New York och Kanton. I Världens huvudstad och Världens verkstad. I den största respektive mest dynamiska ekonomin. Och ja, i Kina betyder den prestige ett generalkonsulat står för en hel del. Istället ska svenskt näringsliv stöttas med nya ambassader i SistaSovjetstaten-Minsk, Krig-och-kaos-Kabul, Folkmördar-Khartoum och Bomb-in-box-Bagdad. Kan ni höra jublet från Trollhättan och Södertälje? Från alla platserna där massarbetslöshet blivit viktigare än semester!"

/Gunilla

Café Edenborg halvgud, demon och medina

STOCKHOLM Carl Johan Edenborg om sitt kafé:

”Fiket stänger inte bara hur som helst: hur skulle det kunna göra det? Det är ju inte en dödlig varelse utan snarare någon sorts halvgud eller demon. Lutar just nu mot att fiket egentligen alltid varit medinan i Fès: en blandning av romartid, medeltid och postmodernitet, med mobiltelefoner och åsnetransporter och kattungar som käkar hönshuvuden.
Det enda som saknas är spriten och porren: men de kanske aldrig var en del av fikets monstruösa själ. Misstänker att den i stället handlar om ett visst, spontant mönster av ad hoc-lösningar och sociala misstag som ackumulerats.”

Är stängningen verkligen oåterkallelig?

/Gunilla

BS

"Inte heller när jag vänder örat mot vänster hör jag annat än svårartade performancevrål och kultursidornas idisslande om dekonstruktioner av könet, upplösning av kategorier, nedmonteringar av jaget och annat hyllande av så'nt som i deras avskydda USA allmänt brukar gå under benämningen "bullshit".

Göran Hägglund i Almedalen (14-10–14.30)

/Gunilla

U2-Bono är hitsänd för att rädda planeten

“If one child in Africa was happier because I became a woman, I would go through with it,” said Bono. “It doesn’t matter if I’m a man or a woman. The only reason I exist on this planet is to save it. And wear women’s sunglasses.”

"Bono" apropå ryktena om att han skulle ha bytt kön ... enligt Posts satirsajt Huffington Ham. Men citatet är påfallande likt något han skulle ha kunnat säga..!

/Gunilla

Kanske lite önsketänkande också

"/J/ag skulle vilja påstå att en positiv syn på annonskonjunkturen 2009 är en naiv cocktail av börs-närsynthet, stödpakets-religiositet, historisk okunskap och en skvätt självbedrägeri."

Olle Lidbom/Vassa eggen (apropå att Hans-Holger Albrecht handlat aktier i det MTG han själv är VD för)

Piratpartiet: "Roligast sedan zebran och giraffen"

NEW YORK Skojigt citat av Christian Engström:

Journalisterna i Bryssel ser oss som ungefär det roligaste som har hänt sedan Gud uppfann zebran och giraffen, eftersom vi är en rörelse som har lyckats med det som alla trodde var helt omöjligt: att få unga människor (i alla åldrar) att bli aktivt intresserade av EU-politik. Det är ett suveränt utgångsläge.

Jag skulle gissa att journalisterna även bryr sig om Piratpartiet för att
– nyhetsvärdet är extremt stort, oaktat det Engström talar om.
– de själva först nyligen fått igång sina tankeprocesser gällande fildelningsfrågor/upphovsrätt och så vidare, och helt enkelt är väldigt nyfikna; alternativt de var intresserade av dator- integritets- och upphovsrättsfrågor redan innan.
– det är mycket enklare att förhålla sig till ett s k missnöjesparti som har ny teknik, gemensam kultur, multikulturalism och öppenhet på dagordningen – än till många andra "nya" partier som dyker upp i Bryssel; jag tänker på främlingsfientliga sådana.

Dessa är i alla fall skälen till att jag själv bloggat mer om Piratpartiet än andra partier på sistone.

Dessutom passar valframgången givetvis perfekt in i en nyhetsdramaturgi som redan tidigare varit gynnsam för partiet – med ett lagom frampluppande av dramatiska nyheter sedan några år tillbaka. Nu är det ett bra tillfälle för journalisterna – eller för den delen bloggare, som i Magnus Kindbloms pirathistorik som jag länkade till igår – att syntetisera dessa.

Nog är det rörande att höra alla som klagar på att Piratpartiet har så många unga väljare, eller bortförklarar partiet med det (orkar inte leta fram några källor och har ingen särskild i åtanke; fick tusentals träffar när jag googlade på Piratpariet–lockade–bara–unga-män). I hur många år har man inte fått höra etablissemanget klaga på bristen på politiskt intresse och engagemang bland de unga? Många år är det.

Lite konstigt blir det också att höra allt snack om att Piratpartiet mest lockat yngre män för mig som förknippar det med exempelvis Hemliga morsan, Lisa Förare Winbladh, Isobel Hadley Kamptz, Johanne Hildebrandt (se kommentarfältet här; läs hennes krönika om Ikea och möbelhandlarna idag!), Unni Drougge, Gitto, Linda Skugge, Oscar Swartz och Lars Gustafsson. Ingen av dem någon ung man, direkt.
Ja, vi kan ju ta exemplet Staffan Heimerson också.
Visst handlar det för min del om selektiv varseblivning (jag följer fler medelålderstant-bloggar än ung man-dito) men i alla fall.

Som Henrik Oscarsson skriver i sin sköna valnördsblogg så hade Piratpartiet inte kommit någon vart, eller inte till Bryssel i alla fall, om inte äldre väljare strömmat till – hälften av väljarbasen var faktiskt över 30 år.

Och när man kollar på Piratpartiets könsfördelning enligt Valundersökningen på SVT:s sajt kan man förstås notera att den är näst mest skev efter Feministiskt Initiativ. Men man kan också räkna lite. Det håller jag på med nu.
– – –
OK, nu har jag kollat. Mina beräkningar, som alltså bygger på Vallokalsundersökningen och röstsammanställningen, visar att det var nästan lika många kvinnor som röstade på Piratpartiet som på Feministiskt Initiativ. Det skilde bara drygt 1 000 röster.



Märkligt nog fanns Sverigedemokraternas fördelning inte redovisat i SVT/Valus tabell (det gjorde FI, som fick färre röster).

Tabellen är gjord i iWorks Numbers en vacker dag ska jag lära mig göra tjusiga grafer med hjälp av det snajdiga programmet.

/Gunilla

Revolution chic

NEW YORK Dagens ord: glamourillegal, skrivet av Andreas Ekström i en kommentar här. Kontext:

Så hur då göra med ett parti som är byggt kring en glamourillegal rörelse av spridning av upphovsrättsskyddat material…?

/Gunilla