Isberg på vift

PORT-AU-PRINCE I samband med FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i fjol skapades flera konstutställningar och installationer på klimattemat. Nedanstående pressmeddelande handlar om en av dem.
Det berör de teman jag gjorde reportage om 2005 och 2006, för MiljöAktuellt, Fokus, Amnesty Press och Rädda barnens tidning BARN – om hur klimatförändringar ändrar människors livsbetingelser i det arktiska klimatet.
Nog för att det förefaller lockande att fördjupa sig i en isbergsstory – men just nu hinner knappt ens läsa igenom texten. Har fullt upp med att inte få värmeslag... Men det är en potentiellt fascinerande eller möjligen knäpp grej, som någon annan kanske är intresserad av.
De får gärna skicka isberget hit till Haiti på något vis...

/Gunilla


The start of an uncertain journey

Iceberg with artworks breaks loose

The Hague, 18 May 2010 – The big moment for the sculptures of Dutch artist Ap Verheggen has come. The iceberg in Greenland on which he placed his artwork “Dog Sled Riders” back in March has broken loose. The uncertain journey can be followed on the website www.coolemotion.org, via GPS, photos, and video.

Satellite images show that the iceberg on which Verheggen placed his sculptures in March have started to move. It drifts away from the island of Uummannaq with an unknown destination. In the end, the iceberg melts and the sculptures will go down. When this will happen, no one knows.

The sculptures are a symbol for the forced changes in culture of the Inuit as a result of extreme climate change. The inhabitants are looking for a new way of living to maintain their ‘own’ identity. Verheggen wants to draw attention to the cultural consequences of the fast changing climate in the Arctic. “Climate change=Culture change” is his motto.

The melting of the ice threatens the ancient culture of the Inuit. The inhabitants of Uummannaq, a tiny island in the Northwest of Greenland, are still dependant on hunting with dog sleds for their food provision. Last winter, for the first time, hunting was not possible which is directly threatening their existence.

During hunting the dog sled rider determines when the journey starts, where it heads and when it’s over. Verheggen plays with this idea as he puts two abstract sculptures, representing dog sled riders, on an iceberg and lets nature decide how the journey will proceed. The goal of the artist is to show that we should stop ‘blaming, naming and shaming’. Verheggen: “We have to put our energy in solutions. Climate change cannot be stopped. The climate always changes and will keep on changing, these are dynamic processes. Our culture always adapted to these changes, but now we are discussing the causes without looking at the future.”

With this art project Verheggen tries to make people look at the concept of climate change in another way: “The people of Uummannaq are now forced to change their culture due to the changing climate. One day it will be our turn. Will we manage?”

Have a look at: www.coolemotion.org

Liten hälsning till förhandlarna i Köpenhamn

NEW YORK Det här fotot tog jag utanför Ilulissat sommaren 2005. Det har varit publicerat i Fokus, Miljöaktuellt och Amnesty Press. Sedan jag var där har det lilla samhället invaderats av politiker och andra som varit där på klimatdomesdagsstudiebesök (de flesta har förstås flugit till Grönland, så även jag).
Med hopp om att några glada nyheter snabbt kommer från Köpenhamn... Från Detroit lät det ju inte så glatt idag.

/Gunilla

Victoria i Kangerlussuaq

NEW YORK Åh, vad roligt – precis den här resan gjorde jag för några år sedan, med gulliga barn i fina dräkter och klimatexperter och Diskobukt och allt (dock utan stiliga prinsar i släptåg).

/Gunilla

Moi, miljöreporter

NEW YORK Jag sitter precis och författar ett brev – ett traditionellt brev på papper! för första gången på jag vet inte hur länge! ett handskrivet kuvert till mig, och ett till från mig! – i vilket jag ger tillstånd till en indian i staden Eugene, Oregon i nordvästra USA att publicera ett av mina miljöreportage från Grönland (publicerat i Miljöaktuellt våren 2006).
Han har översatt reportaget till engelska, till en antologi om europeisk miljöjournalistik. Boken ska ges ut senare i år och blir säkert en riktig kioskvältare.

Det är lite komiskt, för jag var så skeptisk till att jag någonsin skulle kunna fungera som någon slags miljöskribent (eller hur, Alfred?). Men när jag kom på att jag kunde vinkla mina Grönlandsberättelser till ett slags MR-perspektiv blev det mycket bättre, och två av dem hamnade också i Amnesty Press respektive Rädda barnens tidning Barn. (Dessutom ingick text jag skrev och bilder jag tog i ett stort Fokus-reportage om klimatförändringar hösten 2006, och så skrev jag en What's Cooking-restaurangspaning från Nuuk och Ilulissat till Gourmet, som alltid är på hugget för att köpa in material från relativt obskyra platser.)

Ni kan läsa det nu översatta reportaget – i original på svenska – här och se några av mina Grönlandsbilder här.

Läs gärna också min långa berättelse om en riktigt strulig dag med oväntat lyckligt slut i Ilulissat i augusti 2005 här.

/Gunilla