Showing posts with label Språkstudier. Show all posts
Showing posts with label Språkstudier. Show all posts

26 July 2010

Rássebévttáščohkka


Tänk vilka fantastiska ortsnamn vi har i detta rike!

Och tänk så fantastiskt att man kan ställa in sitt Mac-tangentbord på ”svensk-samiska”! (Jag gick annars in i tangentbordsinställningarna för att sätta det på ”tjeckiskt” för att få till de diakritiska tecknen i rubriken.)

/Gunilla

22 July 2010

Språka på samiska

BJÖRKLIDEN Språk jag hört talas de senaste dagarna, här i Lappland: svenska, norska, finska, danska, engelska (brittisk och amerikansk), franska, tyska, holländska och tornedalsfinska. Möjligen också japanska (eller om det var koreanska...). Plus massvis av syd- och mellansvenska dialekter. Gott om turister är det, här!
Men det häftigaste är att läsa de samiska ortsnamnen på kartorna. Återkommer med några exempel.

/Gunilla

29 May 2010

Några läs- och lyssningstips

NEW YORK God journalistik, tips på sådant jag läst och hört de senaste dagarna (uppdateras med fler, vartefter jag letar fram länkarna):

"De skrattade bara; så berövades Safet sitt människovärde"Maciej Zaremba granskar mobbning på arbetsplatser i Dagens Nyheter:
"”Safet, du kommer arbeta på gården.” Det händer allt oftare att Andersson personligen, någon av hans släktingar eller en arbetsledare beordrar Safet att lämna maskinen för att mata kor, lägga klinker eller renovera någon av familjens lägenheter. Det hade kunnat vara en omväxling från blästringen. Men var gång han kommer tillbaka till verkstaden blir han utskälld för att arbetet blivit eftersatt. Han är en odugling som inte hänger med. Därför ska han ha lägst lön av alla. Det händer att Andersson kommer till hans maskin, ler sitt speciella leende och viskar att han Safet inte förtjänar lika lön, då ju brödet därborta i Bosnien är så billigt. Han måste därför arbeta för tre för att göra Andersson nöjd."
"Pånyttfödelsens land" i Axess, Torbjörn Elenskys essä om korsbefruktningar mellan hispanskt och anglosaxiskt i USA. Citat:
"Spanglish, som blandningen mellan spanska och engelska kallas, är idag ett framväxande nytt världsspråk. Det har av en del jämförts med jiddisch, som ju under medeltiden utvecklades ur blandningen av tyska och hebreiska till att bli ett eget språk. De spanska influenserna i den amerikanska vokabulären är bland annat klassiska cowboytermer, som lasso, wrangler, buckaroo och rodeo, men leken med språken i den respektlöst vitala spanglish som nu frodas är något helt nytt. Flera av orden är helt enkelt engelska uttalat på spanska, som ”dogibag” (doggy bag), ”friki” (freaky) eller ”jonron” (homerun), medan andra är ett slags mellanspråkliga ordlekar, som till exempel ”culear” som betyder att vara cool, men också kan betyda att vara rädd."
Lotten Collins reportage i SR P1 Konflikts sändning från Colombia – bra exempel på utrikesreportage i radion, med närvaro och ljudliga miljöer:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035&artikel=3731057

Reprisering av intervju 1996 med Ingrid Segerstedt-Wiberg i SR P1 Publicerat: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2792&artikel=3720165
Henne borde man förstås ha träffat... Hon verkar ha varit "one of a kind". Utdrag (från 27:29):
Alltså, det där är så rörande, den där frågan. "Du som är gammal nu och är över 80 år. Nu ska du sitta och ha det lugnt och skönt."
Jag bara undrar hur jag ska tala om för dem som kommer och vill ha hjälp, att jag ska sitta och ha det lugnt och skönt?
Kan du ge mig ett exempel på hur jag ska bära mig åt för att säga det?
Att nu kan jag inte bry mig om er, för jag är gammal och vill ha det lugnt och skönt, hur världen än ser ut?
Det finns annat som är viktigare..?
– Ja, jag tror det. Dessutom tror jag att det är tråkigt att sitta och ha det lugnt och skönt, om det händer en massa elände runt omkring en.
/Gunilla

11 February 2010

Snart på min språkrepertoar: kreyol!

Mitt nya projekt: att lära mig haitisk kreol! Vi får se hur det går.



Som framgår av exemplet har man god användning av franska (kreolska orewwa = au révoir - på återseende/adjö).

/Gunilla

11 October 2009

Antingen Jöback eller Borg



Länk

NEW YORK
Veckans roligaste felöversättning kom i det avsnitt av Skavlan som sändes i fredag, med en rad spännande gäster såsom Peter Englund, Anders Borg, Johan Norberg och Camilla Stoltenberg (av någon anledning tycks ingen vara på Skavlan-redaktionen med samma kvoteringssnack som för Här har du ditt liv, trots att könsfördelningen verkar vara ungefär densamma bland gästerna...).

Michael Jackson-skribenten Ian Halperin (ovan till höger) avslöjade hur han jobbar med olika förklädnader när han försöker komma nära inpå sina objekt (Jackson, Brangelina med flera), och programledaren Fredrik Skavlan antyder att Halperin kanske skulle kunna skriva en bok om Peter Jöback nästa gång.

Som ni ser ovan svarar Jöback med ett underbart minspel, och översättaren tycks helt ha tappat koncepten – eller möjligen hörseln.

För inte sade Halperin att Jöback borde "finansiera" honom, utan han hotade med att boken annars skulle kunna handla om finansministern som ju också var där ("...either that or the finance minister"). Hela avsnittet finns här (t o m den 21 november).

/Gunilla
som hade missat att Peter Jöback flyttat till New York, kul! Det börjar bli riktigt tätt med svenska artister här nu.

07 September 2009

Från Kinnekulle till Nebraska

NEW YORK En läsarfråga, från detta inlägg:

Gunilla!

Jo, de flesta läsarna av din blogg har nog förstått vad du heter. Men däremot kanske det finns fler än jag som ännu inte blivit riktigt klok på hur efternamnet ska uttalas... :-)

Medborgare X
Jo, det är absolut fler än du som inte blivit kloka på det – massvis av såväl svenskar som amerikaner och människor av andra nationaliteter är totalförvirrade, och det blir fel ofta.

Tyskar är förlåtna om de säger "Kinn" (=haka) med hårt uttal. Amerikanarna är förlåtna, för de har verkligen fullt sjå med underliga efternamn från hela världen att hålla reda på här. Och italienarna är förlåtna, de med – för det ser konstigt ut med ett ord som alls börjar på k- i italienskan, och de har inte samma uttal utan där skulle "Cin" få ett t-förslag.

Men vad gäller svenskarna kan jag inte begripa det. (Möjligen blir folk förvirrade över att vissa som heter till exempel Kristina kallar sig "Kinna" med hårt uttal?)

Namnet följer nämligen vanliga, svenska uttalsregler. K framför i, e, y, ä, ö, ni vet... Mjuka vokaler!

Uttalas alltså som början på Kinnekulle, [orten] Kinna, Kinnevik, kines, kista... Fortsätt med kedja, kyrka, kättare och körsbär så hajar ni.

När jag var sju år hade jag problem med tje- och sje-ljuden och fick gå till talpedagogen i min skola. Då kunde vi alltid ha mitt namn som exempel, så blev det rätt till sist! (Ni anar inte vilka ramsor jag fick traggla – definitivt "Sju sjösjuka sjömän på skeppet Shanghai", och jag fick lägga ändlösa memoryspel med bilder föreställandes såväl sjuksköterskor som kineser.)

Här i USA har jag för övrigt ett helt annat problem med mitt namn. Att namnet börjar med K- och inte med Sh-, som många tror när de ska skriva ner det, är jag van att förklara – och ibland får vi ta uttalet flera gånger, om de är måna om att få till det rätt.

Men jag har upptäckt att många sedan skriver Kimm. Och ibland blir det även Gumilla. Möjligen har jag ett talfel vad gäller m och n, eller så är telefonlinjerna dåliga. Eller så tänker de på det spanska efternamnet Gumilla. Kimm verkar det också finnas många av. Och stavningen måste bli korrekt, exempelvis om de ska skicka mig något elektroniskt.

Så nu försöker jag att alltid bokstavera på ett av mig hemmagjort bokstaveringssystem: Georgia – Utah – Nebraska – Iowa – Louisiana – Louisiana – Alabama; Kansas – Iowa – Nebraska – Nebraska, med extra betoning på alla Nebraska. (Har tyvärr bara varit i två av dessa delstater, gissa vilka.)

Skönt att mitt namn är rätt kort. På svenska brukar det räcka med att jag säger "Kinn som i Kinnevik".

/Gunilla

12 June 2009

Gemena versaler

NEW YORK Jag och bloggen är med i Fokus' och Torbjörn Nilssons motståndsrörelse vad gäller språkbruket för politiska partier, senast manifesterad i Språktidningen:

Läsbarheten, avslutade jag, blir sämre med versaler. Texter om partier och politik är ofta styltiga som de är, fyllda av ord för komplicerade begrepp och egennamn. Att då ösa på med versaler mitt i meningarna är inte att se till läsarnas bästa. Allt blir Så Där hackigt Ni vet.

Läsaren känner sig dyslektisk och på sikt blir det en demokratifråga. Ska vi göra det så enkelt som möjligt att ta till sig information om hur samhället styrs? Eller ska vi följa grammatiken?

(– – –)

Varför inte välja ett system som är lättbegripligt, har förankring i verkligheten och inte stör läsningen? Varför inte skriva alla partibeteckningar med liten bokstav?

Tyvärr är det nog svårt att vrida utveckligen tillbaka, när väl Mediespråkgruppen lyckats enas om ett beslut. Men man kan skicka lite grus i maskineriet. Den som vill ansluta sig till motståndsrörelsen kan givetvis göra det på Facebook.

Se även Lars Rydings text om versalsjukan, också den i Språktidningen.

/Gunilla

13 April 2009

Pastor Faliasin på Board of Parole-möte

NEW YORK Häromdagen skrev jag om hur tokroligt det blev i protokollet när somliga journalisters namn stavades fel, trots bokstavering. Här är ett exempel till, från samma protokoll.
Lee Faliasin = Leif Eliasson, den präst från Svenska kyrkan i Los Angeles som fick Annika Östberg Deasy att tio år efter morden återfå sin tro på framtiden (och svenska språket). Intervju med honom i Dagen.


Till protokollförarens försvar kan sägas att hon var tveksam till stavningen, därav markeringen (sp = spelling?).

(Texten är ur försvarsadvokaternas framställning inför Board of Parole i höstas, då Annika Östberg Deasy hade ansökt om en tidsbestämning av sitt straff. Som ni ser försöker de lägga fram saker som talar för att hon ångrat sig, kommit till insikt etc. Nämnden köpte dock inte detta, utan avslog en tidsbestämning av straffet.)

/Gunilla

04 April 2009

Matematik för 2000-talet











Ponzi scheme = sofisitikerad variant av pyramidspel (bedrägeri, kedjebrev)
ROI = return on investment, avkastning på investerat kapital.

Fler formler på New Math, av Craig Damrauer.

Via: Silverfisken (jag gillar verkligen den med definitionen av en råtta som han hittade).

/Gunilla

29 March 2009

Pariskorrar – inte i Paris, eller utan franska

NEW YORK Jag har vimsat runt i Williamsburg hela eftermiddagen och kvällen och är tämligen mör. Men lite Parisoromantik i kombination med mediekritik kan jag orka med, innan jag slocknar.
Frilansjournalisten Kerstin Hallert berättar om sin väninna Inger Bjurström, som kom till Paris 1948:
Inger berättar om det föga romantiska i att frysa sig genom vintrarna i det sena 40-talet i ateljévåning i 14e arrondissementet. Somligt ändrar sig aldrig. Vintrarna i Paris är fortfarande en mardröm hur man än bor. Inger kände förstås tidens svenskar som Sven Aurén, Svenska Dagbladets mångårige Pariskorrespondent. I otaliga böcker skildrade han det parisiska småfolket.
Nu säger Inger att han inte bodde i Paris alls utan långt utanför stan. Kunde han nån franska då, undrar jag. Jo, säger Inger, det kunde han.

Annars råkar jag veta att det inte var ovanligt att svenska journalister i Paris
inte kunde franska. De löste det med att bekanta sig med fransktalande svenska flickor som läste tidningarna åt dem, svarade i telefon, ordnade intervjuer och allt möjligt annat för en spottstyver. Storyn borde berättas nån gång.
Ja, det borde den! Jag häpnade till och med när jag fick veta av en kollega – som i många år rapporterat från Sovjetunionen/Ryssland – att somliga svenska journalister i flera år varit korrespondenter stationerade i Moskva, utan att kunna särskilt mycket ryska.
Trodde i min oskuld att hyfsad franska respektive ryska var krav för korrejobb i just dessa länder, fast så var det tydligen inte.
(Jag har däremot inte förväntat att någon skulle kunna tala thai för att vara stationerad i Bangkok, eller xhosa och afrikaans för att jobba från Johannesburg.)
Det har möjligen gått alldeles utmärkt för dessa Pariskorrar ändå, vi får vänta på att Hallert berättar storyn nå'n gång.

/Gunilla

22 January 2009

"Pocas veces se ha visto un dramatismo igual"

STOCKHOLM Ett av vittnena till det tidigare nämnda handgemänget var en chilensk kulturskribent, Marisol Aliaga:
Y el debate estuvo bastante acalorado, aunque la temperatura en la sala subió aun más, cuando, al terminar el foro, la reportera del canal 4, Annika Widebeck se acercó a Jan Guillou y al cabo de unos instantes casi terminan atacándose no solo verbalmente. Pocas veces se ha visto un dramatismo igual en un debate del Publicistklubben, del cual Guillou fue su presidente, hace unos años.
Det står alltså att de började bråka, och inte bara med ord. Sällan har en sådan dramatik skådats på PK... Efteråt beklagade Marisol Aliaga att hon inte fick upp sin kamera.

Av de referat från själva debatten jag sett är detta det mest utförliga, även om skribenten haft mer plats och mer tid på sig att skriva än andra.

Hon skriver också en lång text om hela soppan: La reina sueca de suspenso (Den svenska deckardrottningen). Skönt att läsa en Gömda-text med ett nytt perspektiv!

Jag visste inte att det finns en spanskspråkig nättidning i Stockholm, men nu vet jag.

/Gunilla

31 December 2008

Språkvårdare "inser" men fördömer inte

STOCKHOLM Än en gång kan jag konstatera att man läser in helt olika saker i en text beroende på sina egna referensramar och åsikter.
Pappa och jag hade häromdagen en intensiv ordväxling med anledning av att han hade läst denna språkspalt i Svenska Dagbladet, av språkforskaren Viveka Adelswärd. Han var glad för att hon hade tagit upp en språkfråga som han själv tänkt över, nämligen om infinitivmärket "att". Adelswärd skrev (och de ord som var kursiverade i originaltexten har jag satt i fetstil för att de ska synas i det kursiva citat-stycket):
"...ett av svenskans uttryck för framtid, nämligen kommer att, befinner sig i förändring. Tidigare språkvårdare har hävdat att ”det futurala komma kräver infinitivmärke” och att även om konstruktioner utan att vinner terräng så kan de inte anses korrekta. Fundera själv över alternativen i följande mening: ”Hur börsen kommer /att/ påverkas är oklart.”

I Språkriktighetsboken från 2005 står att visserligen har bedömningen under hela 1900-talet varit att kommer att är det korrekta, men att språkvårdarna inser att ett att -löst kommer kan vara på väg att ta över. Arne Olofsson vid Göteborgs universitet har gjort en studie av hur olika åldersgrupper översätter engelska meningar om framtiden. Vilka använder att -lös form, vilka skriver kommer att? Meningarna var av följande karaktär. ”Jag tror att kriget kommer /att/ vara slut inom ett år”. Resultatet var mycket tydligt. Ju yngre översättare ju fler att -lösa former. Så nog kommer de bli vanligare och vanligare. Det är snart bara vi äldre som kommer att hålla på vårt gamla att."

När jag läste texten noterade jag att den var deskriptiv, alltså att Adelswärd konstaterade förändringen – såsom språkforskare brukar göra. Pappa hade dock främst tagit till sig att hon enligt honom fördömde förändringen mot färre "att", och hävdade detta med stark emfas i vår diskussion.
Så mindes jag inte texten. Därför var jag nu som den besserwisser jag är (antagligen genetiskt!) tvungen att kontrollera. Som ni ser ovan – inte ett spår av fördömande. Men pappa hade läst det så. Det kanske är rationellt om texter kan fungera så ibland, att man kan använda dem för att bekräfta sina egna åsikter – åtminstone så länge det inte handlar om något allvarligare än infinitivmärken.

Att det låter bättre med "kommer att" än "kommer" håller jag i alla fall med pappa om... Vi är inte bara besserwissers båda två, utan även tämligen språkkonservativa.

/Gunilla

09 December 2008

Illamående ofrälse är nog inga bra nätkunder

NEW YORK Ännu ett exempel på hur tokigt det kan bli med automatiska översättningar ... ur ett av dagens alla skräppostmeddelanden, från en kinesisk postorderfirma på nätet.
Ofrälse Signore / a:
Si Prega di rimetti en Nói i disturbare il tuo tempo valutati.
Si tratta di una grande Azienda all'ingrosso i Cina, vendere prodotti elettronici di tutto il Mondo, kom laptop, fotocamera, Telefono e Così via. Siamo i Grado di offrire en Basso prezzo e di alta qualità en Voi. Se avete tempo libero, si Prega di prendere un poco di visitare ska nostrokonto sito ufficiale: http://www.tradebon.com
Quindi qualsiasi illamående, ti invitiamo en contattarci liberamente.
Ofrälse är en översättning av italienskans Gentile, som används i hälsningsfraser i formella brev (ungefär som i "bäste herre"). Hur illamående hamnat här har jag ännu inte lyckats klura ut.

Det är för övrigt fullproppat med grammatiska och andra fel även i italienskan.

/La gentillissima signorina
Gunilla

07 December 2008

Vad är detta?!

mariannelunds genius kli i         simulerades kunniga lin in
mariannelunds genius kil i simulerades kina ilning nu
mariannelunds kusin igel i simulerades inka ilning nu
mariannelunds sig lie unik simulerades unkna ilning i
mariannelunds isig like nu simulerades kunna ilning i
mariannelunds isig kulen i simulerades kunnig linan i
mariannelunds isig le unik simulerades kunnig lina ni
mariannelunds isig el unik simulerades kunnig lina in
mariannelunds is igel unik simulerades kunnig lian ni
simulerades kunniga lin ni simulerades kunnig lian in

Svar med fiffig länk kommer strax här.

Uppdatering: orden är alltså några av alla de anagram (omkastade bokstäver som bildar nya ord) man kan göra av mitt företagsnamn: Gunilla Kinn – In medias res. Den som vill ägna sig åt tämligen meningslös prokrastinering på nio olika språk hittar den finurliga anagrammaskinen här.

/Gunilla

12 October 2008

Latin som även jag kan begripa (nästan)

NEW YORK Tidernas förfall har fått Maureen Dowd att publicera sin senaste New York Times-krönika på en kreativ form av latin:
Tamen Sara et Ioannes bury Obama, not praise him. Maverici, ut capiunt auxilium de friga-domina, hench-femina, Cynthia McCaina Birrabaronessa, (quae culpat Obamam periculandi suum filum in Babylonia), brazen-iter distractant mentes populares de minimissimis IV 0 I K.ibus, deminutione “Motorum Omnium,” et Depressione Magna II.0. Omnes de Georgio Busio Secundo colossale goofballo. “V” (because there’s no W. in Latin) etiam duxit per disastrum ad gymnasium.
Fast det är förstås roligare att läsa i sitt sammanhang.

/Gunilla

25 September 2008

"Ställer in tillfälligt", inte "avbryter"

NEW YORK De flesta svenska medier har skrivit att "John McCain avbryter sin kampanj" (för att finnas i Washington under den tid då finanskrisen, förhoppningsvis, löses.
Jag hajade till första gången jag såg den rubriken på nättidningarna i eftermiddags, och undrade rentav ifall McCain avbröt alltsammans på grund av plötsliga hälsoproblem som jag isåfall skulle ha missat, eller på grund av att han funnit för gott att lämpa över alltsammans på Sarah Palin med en gång (fast det var lite mystiskt, för nog skulle rubrikerna ha varit betydligt större isåfall...).

Ordet "suspend" är helt enkelt dubbeltydigt, och "avbryta" kan ju i och för sig stå för både "avbryta tillfälligt" och "avbryta helt och hållet". I ryska och andra slaviska språk är det förmodligen inga problem, eftersom den så kallade aspekten som finns inbyggd i slaviska verb uttrycker vad som avses tämligen exakt (i likhet med de nämnda svenska tilläggen "tillfälligt" och "helt och hållet").

Men Dick Erixon använder en mer korrekt rubrik än de flesta svenska medier: "John McCain ställer tillfälligt in valrörelsen". ("Valrörelse" är också ofta en bättre översättning än "kampanj" för "campaign".) Fast ordet "avbryter" är onekligen mer rubrikvänligt – det vill säga kortare.

/Gunilla

18 September 2008

Three strikes and you're out

SOLNA Som jag skrev häromdagen var jag på baseball i söndags, ska visa några bilder när jag laddat ner dem (det vill säga om något Apple Store-geni kan rädda datorn). Jag förstod så gott som ingenting av regelverket, trots att jag fick det förklarat för mig nu (av en svensk-kuban i Skarpnäck) och trots att jag fått det mycket ingående förklarat för mig tidigare (av en amerikan i Havanna). It's an aquired taste, som de säger.

Men jag inser att jag måste lära mig bättre! För oj, vad många baseball-metaforer det vimlar av i amerikansk engelska.
Ett exempel, från en färsk Newsweek-artikel om varför det är bra att komma från Hawaii (Barack Obama) när man ska tampas med världsekonomin (då gäller det att ha koll på läskiga vågor som sveper in mot land):
In politics as in baseball, fans—voters—focus on what happens in the ninth inning, not the first. The Democrats whiffed on the credit crisis in the early years, but now they aren't at bat. It was President George W. Bush who nominated Paulson and Bernanke. If they strike out, it's the GOP that will lose the game.
/Gunilla

10 September 2008

Förlorad i översättning

SOLNA Här finns några skojiga bildexempel på vad som kan hända när man förlitar sig till automatiska översättningar. Då kan till exempel "stir-fried wikipedia with pimientos" hamna på menyn. (Via Johan Norberg.) Fler kommentarer till en av bilderna även här, här och här.

Jag har förresten varit med om restauranger i Kina och annorstädes som inte haft menyer på engelska, men som väl tillhandahållit gästerna kopierade blad med mattermer ur vokabulären i Lonely Planets guideböcker. Inte för att det alltid stämt så väl med vad som stått på de kinesiska menyerna, men tanken har varit god!

/Gunilla

09 September 2008

Politisk chanspassning

SOLNA Apropå översättningar, vet någon ifall det finns en bra svensk sportterm som motsvarar "a Hail Mary pass" – alltså en lång och svår passning framåt, som har mycket små chanser att lyckas men som man kan få ta till i ett knivigt läge?
Uttrycket kommer från den amerikanska fotbollens underbara värld, men användes nyligen av en ledande demokrat, senator Charles Schumer, för att karaktärisera John McCains val av Sarah Palin och vilken chanstagning det var.
Jag behöver inte översättningen till något särskilt, utan är bara nyfiken i största allmänhet!

/Gunilla

07 September 2008

Mer på svenska på bloggen (kanske, ibland)

SOLNA Säga vad man vill om Dick Erixon. En sak gör han föredömligt, och det är att översätta texter från engelska (tror inte jag sett några översättningar från andra språk) till svenska.

Visst kan de flesta svenskar som är intresserade av politik och samhällsfrågor ganska lätt läsa engelska, men det är ändå något annat att läsa på sitt modersmål. I Sverige sköljs vi över av så oerhört mycket engelska, inte minst i reklamens underbara värld, att det kan vara värt att vårda ärans och hjältarnas språk så gott det går.

Dick Erixon förklarar varför han tar sig tid att översätta citat till svenska här, utdrag:
"...jag upplever att det ger en annan förståelse av texten om den läses på modersmålet. Det står ju inte i motsatsställning till att vi faktiskt måste läsa engelska för att alls hänga med i vad som händer i vår tid. Tvåspråkighet ligger i tiden.
Men det är på det egna modersmålet som tankar, analyser och idéer flyter mer fritt än när det är upphängt på ett annat språk som man först ska tolka. Även om vi förstår engelska bra, så tycker i varje fall jag, att budskapet i en text internaliseras bättre i mitt tänkande om jag ser det på svenska."
När jag översatte Robert Kagans text om amerikansk idéhistoria (ja, amerikansk utrikespolitik har uppenbarligen ofta motiverats av floskler) för Neo så konstaterade jag än en gång hur kul, svårt och därmed alltså ...tja, utmanande det är att översätta. Att förstå en text är en sak, att återge den på god svenska något helt annat.

Här i bloggen har jag oftast återgett citat på engelska, och det är inte alltid särskilt lätt att återge nyanserna eller hitta motsvarigheter till vissa ord. För att inte tala om hur tidsödande det är med översättningar.

Men jag ska, med inspiration av Erixon och mitt Neo-översättningsarbete samt för att kompensera för alla de anglicismer jag strör omkring mig i tal och skrft, kanske översätta lite oftare här på bloggen framöver. Jag började i föregående inlägg.

/Gunilla

P S Läs gärna vad Dick Erixon skrev i februari om Sarah Palin. Och lite mer Erixon-kramande: detta inlägg av idag om upphovsrätt och kreativt skapande är mycket klokt.