Exempel, spontant ur skallen: Taiwan som försöker bli erkänd som nation och Burma vars militärjunta behöver lite goodwill har båda använt amerikanska PR-byråer. (Jean-Bertrand Aristide – f d president i Haiti – sysslar med opinionsbildning, men den verkar skötas av diverse anhängare snarare än nå'n PR-byrå.)
Ägnade jag några minuter åt research skulle jag såklart hitta många fler exempel (det ska jag inte göra just nu, men det vore väl en intressant artikel?! så jag får kanske anledning att återkomma).
Det enda nya är egentligen att de kontaktar mig. Jag fick precis ett e-mail som visserligen verkar vara ett massutskick, men som nog ändå i sitt tilltal och sin adressering är anpassat för mig. PR-agenten vill låta en ledare för Albaniens sak här i USA träffa mig eller "min redaktion" för att berätta om varför Kosovo bör få självständighet.
PR-byrån, med kontor i New York och Los Angeles, beskriver sig på sin hemsida som "agressiv" och "snabbväxande" – och radar upp massvis med kunder inom detaljhandel, teknik och samhällsliv.
Mycket oklart varför de kontaktar mig, för jag har nog aldrig skrivit en rad om vare sig Serbien eller Kosovo (har varit där, en gång, och är synnerligen intresserad av Kosovo-problematiken – men det kan de knappast veta). Bara i Gourmet! Inte i något politiskt sammanhang.
Antingen har de fått för sig att jag skriver för någon amerikansk tidning, eller så kontaktar de verkligen alla de kan komma på, eller så har de kommit över en adresslista till alla som är registrerade som just FN-rapportörer.
Uppdatering: nog det senare... PR-konsulten skrev och förklarade: "I am looking at media who know the issues, focus on the UN or the Balkans, etc. Otherwise, it is a much lengthier initial conversation."
Men hmmm...detta är nog en artikel, om internationell politisk lobbying, för någon svensk tidning. Intressant, eller hur?! Tipsa gärna om bra exempel! Jag har som sagt inte börjat göra research ännu. Inte är väl detta en "old story"?
Så här ser mailet ut:
Dear Gunilla,Jag tar bort hela namnet, alla telefonnummer, och adressen på PR-byrån – av rena konkurrensskäl, faktiskt!
This past weekend Serbia had its first vote on a constitution to finally replace the one created by Slobodan Milosevic over 15 years ago. A referendum in the constitution, which ultimately passed, states that Kosovo is an integral part of Serbia and should remain part of the country, yet nominally autonomous. In fact, the province of Kosovo is seeking its sovereignty and independence, and Kosovar’s Albanians were excluded from the constitutional vote.
With this move, and a proposal on final status expected by mid-November, US Kosovo envoy Frank Wisner demanding that there will be no delay in UN status talks and other leaders around the world are beginning to pay more attention to this troubled region now is the time to hear from the key movers on this issue.
It is in that vein I am hoping that I may appeal and ask for an interview with you or an editorial board meeting with my client, Former Congressman Joseph DioGuardi, founder and head of the Albanian American Civic League.
Joe, his wife Shirley Cloyes and the AACL have been working tirelessly on issues related to Albanians all over the world, and most recently, they have been on a mission to achieve independence for Kosovo from Serbia. They are primary reasons that many in Congress have this on their agenda and why the US is taking it seriously at the UN once it comes for a vote in the next few months. Lantos and Biden are committed to leading the charge after next week. They are also promoting the freedom of indicted former Kosovar Prime Minister Ramush Haradinaj.
Serbia’s vote to maintain Kosovo as an inalienable part of the country, and the movement to stall the final status talks at the UN, make it more important now to get Joe and Shirley in front of you or the editorial board to weigh in on the issues that will become prevalent shortly.
Can I please set something up with you for Joe DioGuardi to talk with you?
Thanks
Best
J
/Gunilla
No comments:
Post a Comment