Amerikanska valprocedurer – bildspecial!

NEW YORK Under allt strul efter presidentvalet i Florida år 2000 var jag heltidsstudent och rapporterade inte ett smack. Tur det, för jag förstod inte alls vad som pågick (hmmm ... gjorde nå'n det?).

Mest obegripligt för mig var allt snack om röstningmaskiner och hålkort. Jag hade aldrig tänkt på att man kunde rösta på andra sätt än genom att stoppa pappersvalsedlar i kuvert. Först när jag såg fotografier på hur maskinerna och röstkorten kunde se ut blev det lite tydligare.

Men också ganska förvirrande, för de ser ju ut på alla möjliga underliga vis. Ibland är maskinerna som enarmade banditer, ibland som avancerade stickningsapparater, ibland som bankomater...

Dessa system förekommer i USA (från denna sajt; mina översättningar):

1) Paper ballots (pappers-valsedlar)
2) Punch card systems (hålkort)
3) Optical scan systems (optisk läsning)
4) Mechanical lever machines (mekaniska apparater med spakar)
5) Computer touch screens (elektroniska maskiner, med skärmar man klickar på)

Googla på orden ovan, så får ni massvis av träffar. Här är exempelvis en intressant genomgång.

Reglerna är inte bara olika mellan de 50 delstaterna, utan kan variera mellan de tusentals olika valdistrikten. Metoderna 2) och 4) har varit vanligast de senaste decennierna, men några nya mekaniska apparater tillverkas icke längre – utan byts ut mot 5).

Den stora statliga utredning, Help America Vote, som sjösattes efter Florida, ledde alltså bland annat till enorma investeringar i elektroniska/digitala maskiner. Vilket inneburit en hel del strul idag.

Förresten, USA tycks vara det enda landet i hela världen som alls använder röstningsmaskiner (möjligen även vissa länder i Sydamerika, enligt denna artikel /scrolla längst ner/).
Anledningen är i grunden positiv: Medborgarna i denna jättenation förväntas göra många val – på lokal, delstatlig och statlig nivå – och ibland finns det en uppsjö kandidater. Man röstar ju inte bara på president och guvernör och till kongressen, utan på distriktsåklagare och sheriff och allt möjligt. Det skulle ta en evighet att administrera allt detta med pappersvalsedlar.
Men maskinerna är också dyra. Och dessvärre inte helt pålitliga.

Alla bilder nedan – utom den första, som jag tagit – har jag snott från nätet.

/Gunilla



Från vallokalen i White Horse – ett litet samhälle i Amishland, på vischan i Pennsylvania, som jag besökte den 2 november 2004.

OBS! Detta är en traditionell röstningsmaskin, utställd närmast som museiföremål, från något gammalt val där frågorna överst löd:

1: Shall a new Court House be constructed?
2: Shall peddling be allowed in public streets?
[peddling bör nog översättas med nasande/försäljning]

Men de maskiner som faktiskt användes i White Forse 2004 såg ut och fungerade på ett liknande sätt. De var bara mycket större – konstruerade för fler val och med fler spakar. De var dolda bakom gardiner, för att skydda väljarnas valhemlighet, och jag fick absolut inte fotografera någon av dem.

(Och inte bara valmaskinerna var ålderdomliga. Av väljarna tillhörde en hel del amish-folket, och for till vallokalen i häst och kärra. För en liten travelogue från valdagen, inklusive republikanernas Victory Party i Washington DC, klicka här.)

Om dylika manicker används i White Horse i år har jag ingen aning om. I Pennsylvanias städer, som Philadelphia där jag också var, användes för två år sedan elektroniska maskiner. Gränssnitt var ungefär som på en Bankomat, och väljarna klickade fram sina val på skärmen (se nedan).


Optisk läsning Manickerna från företaget Diebold, som tillverkat denna till höger, har misstänkliggjorts många gånger om – främst eftersom bolagets VD donerat pengar till republikanerna, och för tre år sedan lovade att fixa segern i Ohio 2004.

"...more efficient, less subject to human error and more accurate", skriver dock City of Chilliwack i Kanada som började använda denna variant i fjol. På stadens hemsida kan man läsa mer om hur röstningsproceduren går till.

Diebold tillverkar också digitala apparater (touch screen).

Hålkort
Det var sådana här hålkort, från Florida, som fick hela världens uppmärksamhet i november 2000:



Pennan pekar på en hängande "chad", alltså ett hål som inte tryckts igenom ordentligt, och där det är oklart hur det räknats. Jag beklagar att man inte ser särskilt tydligt... Fler bild-exempel här.

Montana Journalism Review publicerade 2002 en story som jag hade missat, om hur Florida Ballots Project-granskningen (som gjordes av forskare på University of Chicago) tog tio månader – och att presentationen av resultatet sköts upp, eftersom det hösten 2001 kunde uppfattas som "opatriotiskt" att ifrågasätta presidentens legitimitet.
Vid det laget hade alla, inklusive Al Gore, tröttnat på att älta valstrulet i Florida och talade mest om att sluta upp bakom presidenten i kriget mot terrorismen. (Vad granskningen resulterade i, mer än ett stort antal ogiltiga "over votes" och "under votes", tycks mig en smula oklart. Ingenting, om jag förstår saken rätt.)

"Votomatic"-maskinerna, som räknar hålkorten, uppfanns på 60-talet (och ersatte då de gammalmodiga och tidsödande pappersvalsedlarna, i den mån de inte redan hade ersatts av mekaniska apparater). De hade sin storhetstid på 80-talet, då de användes i ungefär hälften av alla val.
Debaclet år 2000 svärtade deras rykte, men i denna intressanta artikel talar en av dem som uppfann Votomatic (och som påstått att det måste ha varit plagiat som användes i Florida!) om varför det är smartare att tillverka nya, förbättrade konstruktioner än att byta ut dem mot elektroniska maskiner – det är nämligen otroligt mycket billigare (och därmed mer realistiskt, särskilt om man vill exportera valprocedurer till typ Irak).

"Touch screen"
Här är en elektronisk maskin, tillverkad av HartCivic. En större och tydligare bild finns här. Det är alltså denna typ som håller på att slå igenom, och som är kontroversiell av många olika anledningar (svårt för äldre att förstå, risk för manipulation/svårt att kontrollera, datorer hänger sig, etc etc etc etc) .

Andra digitala apparater låter väljaren markera sina val med hjälp av en elektronisk penna.




En mekanisk grunka till
Jag är väldigt förtjust i de här apparaterna, för de är så bisarra med sina hakar och hyskor! Och oj, vad de låter roligt – det riktigt rasslar till om varje röstning.

Var just denna maskin kommer ifrån förtäljer inte historien, men konstruktionen började tillverkas i USA 1892. Snart är dessa apparater utrotningshotade.


...och så ett exempel till, utom tävlan, från denna sajt: