.JPG)
Hillary Clinton utbildade sig till jurist vid Yale Law School. Vid samma lärosäte disputerade hon 1972 med en avhandling om barns rättigheter. Hon har också studerat vid Yale Child Study Center, där hon intresserade sig för barns hälsa med särskild inriktning på hjärnans utveckling under barndomen.Oj, har hon disputerat?! tänkte jag. Varför har jag aldrig hört talas om det? Att det inte ens nämns på hennes egen hemsida?
Men tittar man i Wikipedia, på de informationssidor om Hillary Rodham Clinton som finns på nätet, kollar i Clintons bok Living History (2004) och läser gamla Washington Post-artiklar i arkivet anar man strax att det verkar vara fel i pressmeddelandet. Eller i alla fall missvisande information.
Detta letar sig från pressmeddelandet (I assume) vidare till exempelvis Expressen/GT som skriver:
Hillary Clinton utbildade sig till jurist vid Yale Law School. Hon disputerade hon [sic] 1972 med en avhandling om barns rättigheter. Hon har också studerat vid Yale Child Study Center med särskild inriktning på hjärnans utveckling under barndomen.och till Göteborgsposten, som i sin artikel skriver:
Clinton disputerade med en avhandling om barns rättigheter vid Yale Law School 1972. Hon har även studerat vid Yale Child Study Center med inritning [sic] på barns hälsa.Vad jag förstår av mina källor (se ovan) avslutade Clinton sin juristexamen 1973 (inte helt säkert, kan ha varit 1972 även om det första årtalet nämns överallt – men det spelar mindre roll, tycker jag, var säkert samma vinter!).
Blivande jurister studerar i USA först i fyra år till en grundexamen, t ex Bachelor of Arts (i Hillary Clintons fall i statsvetenskap vid Wellesley College, 1969) och sedan tre år på law school – då blir de Juris Doctor.
Inom ramen för sin juristexamen skrev Clinton troligen ett examensarbete, thesis, som tycks ha blivit till en avhandling på göteborgska.
Sedan tillbringade hon ett extra år på Yale, som forskningsassistent på Yale Child Study Center – som hon höll på med delvis för att vänta in att en viss herr Bill Clinton skulle bli klar med sina studier.
I Living History (sid 49 i pocketupplagan) skriver hon själv hur hon träffade centrets föreståndare:
I persuaded them to let me spend a year at the Center attending case discussions and observing clinical sessions. Dr Solnit and Professor Goldstein asked me to serve as their research assistant ....
Hon skrev då en artikel, som i slutet av 1973 blev publicerad i en juridisk tidskrift från Harvard – alltså inte en avhandling. Sedan flyttade hon till Arkansas där hon fick advokatbehörighet efter prov ("the bar") och började jobba.Har man genomgått forskarutbildning och skrivit en "riktig" avhandling i juridik i USA blir man något så stiligt som J S D, Doctor of Juridical Science (en förvisso mycket ovanlig titel ens bland docenter som undervisar på law schools).
Alltså: fel årtal (1972) (möjligen, de flesta källor skriver 1973 men Living History är inte tydlig på denna punkt) och fel ordval (disputerade, avhandling) i pressmeddelandet!
Tja, det är alltid knepigt att överföra titlar och utbildningsnivåer mellan länder och utbildningssystem. Kanske kan man hävda att en [amerikansk] thesis är mer avancerad än ett examensarbete på [svenska] juristlinjen – men jag menar att det är missvisande att skriva att Clinton disputerat och skrivit en avhandling, när man översätter till svenska.
Ingen skugga över hennes utbildning och juridiska fälterfarenhet, dock, den verkar synnerligen gedigen! Bara över pressmeddelandet (och dem som okritiskt återgett det).
Uppdatering (7 november): Axess skriver om detta här. Och Göteborgs universitet har nu plockat bort den mening jag satte i fetstil ovan i sitt pressmeddelande.
/Gunilla
P S I Living History beskriver Hillary Clinton sin tid på Yale Child Study Center på två sidor. Det står ingenting om "hjärnans utveckling", utan hon verkar främst ha ägnat sig åt att studera hur samhället ska ta tillvara barns rättigheter i exempelvis vårdnadstvister och misshandelsfall, alltså när tvångsomhändertagande kan vara berättigat. Hon kom säkert in på barns hjärnors utveckling i samband med uppväxt (och misshandel), men det var inte hennes fokus.
Det hindrar naturligtvis inte att hon gjort andra saker som gör att Göteborgs universitet vill ha henne till hedersdoktor i just medicin och inte i exempelvis juridik (eller statsvetenskap eller hälsovårdsadministration etc). Dekanus talar om hennes insatser för medicinsk forskning om fetma med mera. Och hedersdoktor-institutet är som bekant ganska flexibelt. Fast lite konstigt blir det ju...
Det här skrev jag till mina advokatkollegor för att förklara Amerikansk titulatur för jurister och juristexamina. Anledningen var att de totalt duperades av en äldre herre som sökte jobb på en svensk advokatbyrå. Alla kollegor var väldigt imponerade, trodde att han var juris doktor efter svenska mått mätt, dvs disputerat. Men i den amerikanska juristutbildningen är det liksom "bakvänt", man börjar med en Juris Doctor i den basala grundutbildningen. Ditt mini-scoop här är ju att de på Götebors universitet inte har koll på titulaturen. Förvånande och okunnigt! Skall de öht vara kvalificerade att utse en hedersdoktor på så felaktiga grunder?
ReplyDeleteHierarkin är ”as follows”, om jag uppfattat detta rätt:
J.D. Juris doctor (doctor of jurisprudence) motsvarar ungefär L.L.B. och är beteckning för “basic law degree”, det vill säga den lägsta examina formen, en jur kand efter våra mått mätt
L.L.B. Legum baccalaureus (bachelor of laws), se J.D. ovan.
L.L.M. Legum magister (master of laws), är den näst högsta examina formen. Det är förhållandevis vanligt att svenska jurister med jur kand examen åker över till USA och studerar ett år för att få en “Master degree”, som kanske kan liknas vid en lic-examen eller början till en lic eftersom “svensk” lic-examen nog slår högre.
S.J.D. Scientiae juridicae doctor, liknar L.L.D., den högsta examina-formen. Det är titeln på en jurist som har disputerat och därvid tilldelats doktors-titel enligt våra mått mätt. Det motsvarar en Ph.D. inom andra discipliner.
L.L.D. Legum doctor, se S.J.D. ovan.
//Stefan
Tack, Stefan! Det är verkligen knepigt med examensformer, det skulle de ha standardiserat för hundratals år sedan!
ReplyDeleteDet är i och för sig inget krav att vara doktor i något ämne för att bli hedersdoktor, tvärtom är det ju en PR-titel som delas ut till folk som _inte_ disputerat utan gjort värdefulla insatser på andra vis – men GU skriver ju just att hon disputerat och skrivit en avhandling... Ska klura på ett sätt att gå vidare, verkar inte som om någon tagit notis om detta idag!
Jag vet att det inte behövs några examenskrav för att bli hedersdoktor. Tror inte Kamprad har så många fina utbildningstitlar, men välförtjänt hedersdoktor är han likväl. Men det är väl liksom finessen med hedersdoktoraten.
ReplyDeleteTänk om Hillary inte vill ha sitt hedersdoktorat när hon inser kunskapsbristerna hos utnämnaren Götebors universitet. För det är ju GU skuggan borde falla på.
//Stefan
Fast vi vet ju inget om motiven hos Göteborgs universitet...men det är möjligt att det handlat om kunskapsbrist!
ReplyDeleteJag tänkte inte så mckt på motiven som kunskapsbrist såtillvida att de inte kan skilja en simpel amerikansk juristexamen, jur kand, från en disputerad doktor jur dr/PhD. När de skickade ut meddelandet. Det borde de faktiskt känna till i den svenska akademiska världen.
ReplyDeleteNåväl, vi har ju alla våra fel och brister, och är inte alltid så noggranna när vi skriver, så man kanske inte skall vara alltför kritiska. Men, det blir i alla fall inte ngn stjärna i boken för GU den här veckan.
//Stefan