Bryant Park-måltid till sist

NEW YORK Det blev ingen burrito. Men det blev tre stycken tacos med nötkött, och en omgång av vardera "chips" (nachos), salsa och guacamole. Och som synes en Corona Light, en av de få ölsorter jag förmår uppskatta.


När flaskan var urdrucken kom faktiskt en parkvakt fram till mig och sade vänligt men bestämt att man egentligen inte får ha alkohol i parken.
Jag tittade på den då tomma flaskan och sade fånigt: "Nej, men det har jag ju inte heller?". Han ryckte på axlarna och gick därifrån, och jag gömde flaskan i den bruna påsen för att skydda mig för framtida vaktpåhopp.

Det är en sak som faktiskt är lite jobbig med Bryant Park: man blir hela tiden påhoppad av folk, eller i alla fall störd av dem.
Är det inte någon vakt som vill klaga på ens ölflaska så är det albanska kvinnor som tigger pengar, någon snubbe som undrar om det trådlösa nätverket fungerar eller några käcka ungdomar som delar ut flygblad, agiterar för något eller gör en marknadsundersökning. För att inte tala om hur alla ständigt frågar om det är OK att de tar någon av alla lediga stolar omkring en. Tror tyvärr inte att det skulle hjälpa att ha solglasögon eller en hatt neddragen över näsan, men det får jag möjligen testa nästa gång.

Men Bryant Park är också ett sådant där ställe där det händer att man oväntat och oplanerat stöter på bekanta. Det har i alla fall hänt några gånger (hej, Emil). För att inte tala om vilken toppenplats det är för planerade möten.

När datorn återigen hade slocknat lämnade jag min skönt skuggiga eh ... arbetsplats och gick till superba Jamba Juice – granne med Chipotle Grill på 42:a gatan strax norr om Bryant Park – och köpte en Fit'n'Fruitful. Sedan tillbringade jag ett par timmar fram till solnedgången på gräsmattan (där det faktiskt var alldeles för varmt att vara dagtid) – givetvis med jobb, eftersom jag läste en lång initierad artikel om Harlems fastighetsmarknad i New York. (Som jag håller med Olle Lidbom om att man borde prenumerera på – igen, i mitt fall. Eller ännu hellre, starta en Stockholmsvariant av – ännu en av mina smarta affärsidéer.)

Egentligen skulle jag ha gått på den här vernissagen i Chelsea, men ... så blev det tyvärr inte. By the way, någon av er New York-läsare som vill hänga med på Anna Ternheims spelning i morgon? Maila mig isåfall.

/Gunilla