Obama bara en dockskåpsledare?

STOCKHOLM Kanske är det lika bra att jag inte befinner mig på konventen, trots allt. Jag skulle gissningsvis ha utvecklat allergiska reaktioner mot alla "God Bless Americas", och sådan allergi kan man ju inte ha om man ska bo i USA.

Barack Obamas tal i natt tycks ha varit en succé av medierna att döma – konkretare och mer offensivt än hans tidigare tal. Men då måste det ändå ha varit något av en besvikelse, för visst förväntade man sig ren magi.
Hittills har jag inte sett minsta spår av något stycke ur talet som kommer att leva vidare. Men det kommer säkert när skribenterna lyssnat igenom det igen i lugn och ro (jag har faktiskt ännu inte sett/hört själva talet).
Dick Erixon länkar till diverse konservativ kritik mot talet här. (Fast är det inte dags att sluta tjata om att ingen vet vem Obama är eller vad han har för karaktär? Läs hans böcker, vetja.)

»Obamas erfarenhet som ledare är nästintill noll. Han har knappt styrt över så mycket som ett dockskåp tidigare«, fnyste förresten en vän till John McCain när jag intervjuade honom om båda kandidaterna. Det var ju ett väldigt roligt citat, om än inte helt sant, och jag använde det till min senaste text om amerikansk politik:

I senaste numret av CHEF har jag nämligen porträtterat Barack Obama och John McCain ur ett ledarskapsperspektiv (liten puff högst upp till höger på omslaget). Texten finns online här.

Uppdraget jag fick var att bedöma de båda senatorerna efter hur de fungerar som ledare internt, alltså gentemot sina medarbetare och i kampanjorganisatioerna/senatskontoren – inte hur de skulle kunna tänkas vara som ledare av USA och The Free World. Det framgår inte riktigt i redigeringen. Men Obama fick i alla fall 32 poäng enligt de bedömningskriterier tidningen använder, McCain 25.

Förresten, min allra senaste text om amerikansk politik är en översättning. Jag har översatt många texter till svenska och andra språk i mina dagar, främst på universitetet och i olika jobbsammanhang, och har gått på enstaka kurser i översättningsteori. Men detta var första gången – vad jag kan påminna mig – som jag gjorde en professionell (d v s betald) översättning till en publikation.
Originaltexten, som publicerats i World Affairs, är skriven av Robert Kagan. Min och redaktionens bearbetade version hittar ni i nya numret av NEO:

Amerikaner har alltid gått ut i strid för friheten
USA har alltid stridit för sina ideal. Irakkriget är bara det senaste exemplet på en lång tradition av moralisk utrikespolitik, en hållning som dagens neokonservativa tagit över – men inte skapat, skriver Robert Kagan.

Att originaltexten behövde bearbetas förstår ni om jag säger att den var på drygt 60 000 tecken... Blott ungefär en tredjedel återstår, och det blev ändå en av de längre texter jag någonsin "skrivit"! Kagans teser kritiseras för övrigt här.

/Gunilla