Annat ljud i skällan

NEW YORK Före valet var Barack Obama en kryptokommunistisk anti-amerikan som polade med terrorister och mest brydde sig om sin egen kändisstatus. Nu är han en briljant och historisk person med en fantastisk familj – och så vidare, och så vidare. New York Times skriver om hur en hel del personer på den republikanska sidan ändrat tonläge om motståndarsidan betydligt mer än vad som är vanligt efter val. Utdrag ur artikeln:

The presidential historian Doris Kearns Goodwin said she was hard-pressed to find a similar moment when the tone had changed so drastically, and so quickly, among so many people of such prominence.

“I don’t think that’s happened very often,” Ms. Goodwin said. “The best answer I can give you is they don’t want to be on the wrong side of history, and they recognize how the country saw this election, and how people feel that they’re living in a time of great historic moment.”

Others in the professional political class were not so sure. Some wondered whether simple pragmatism was the explanation.

“My experience is, it’s less an epiphany and more a political reality,” said Chris Lehane, a former Democratic strategist who worked on the presidential campaign of Al Gore. “I’m thinking they will continue in this direction so long as the polls indicate it’s a smart place to be.”

Det finns ju en del exempel på detta skiftande tonläge även bland svenska debattörer, men dem får ni själva hitta därute. Godnatt!

/Gunilla