Sanningen skall göra oss fria

SOLNA Detta är också viktig läsning för alla som följer Gömdagate: Expressens intervju 2003 med Jan Guillous mamma och halvsyster, apropå beskrivningarna av deras familj i Ondskan. Jag läste artikeln för flera år sedan och reagerade givetvis, men glömde bort den. Nu läser man formuleringar som de nedan i nytt ljus.

Kolla också på devisen i samlingssalen där Guillou står, på bilden i Expressen: "Sanningen skall göra eder fria". Tänkvärda ord. Även om det med Guillou&Marklund verkar ha handlat om andra drivkrafter.

Mamma Marianne:

"Det är hemskt synd att Jan går så in i sin fantasivärld. Det gjorde han redan som barn. Jan har alltid haft svårt att skilja på fantasi och verklighet."

"Det är så svårt att tala med honom. Han kan lägga orden och jag har svårt att försvara mig även om jag vet att jag har rätt."

"Det är ofta jag har tänkt under de här åren att det är konstigt att inte ni journalister undersöker det han säger. Varför har ni inte gjort det?"
Reportern: "Jag vet inte. Många är nog lite rädda för Jan."
"Ja. Det är jag nästan själv ibland. När han får fantasi och verklighet att gå ihop så att det blir sanning, det är då det blir så konstigt."

"En viktig sak som jag plötsligt kom att tänka på: Jag kan inte spela piano. Jan påstår att jag satt och spelade piano medan hans styvfar bangade på honom. Det har jag läst i tidningarna. Men jag har aldrig varit intresserad av att lära mig att spela piano."

"Det är så mycket som är fel. Han ljuger. Men det är så svårt för mig att bevisa allt i detalj. Nästan alla som kan vittna om motsatsen är borta nu. Det är så tråkigt att det har blivit så här. Han skickar alla sina böcker till mig med dedikation. Men jag tror det är något fel på honom, han har blandat ihop verkligheten med sina böcker."

"Många säger att vi inte ska ge oss i kamp med Jan för att han är för farlig. Jag bryr mig inte om det nu, för jag tycker att han har gått för långt."

(Halv)systern Pia:

"Det här är en djup tragedi för vår familj. Min mamma har väldigt svårt att försvara sig mot Jans anklagelser och min far är ju död sedan ett antal år. Men faktum är att mina föräldrar skilde sig 1957. Då var jag åtta år och Jan tretton. 1960, tre år senare, kom Jan hem från Solbacka och skulle ha misshandlat min far. Han hade då för länge sedan flyttat från oss. Hade det varit en roman Jan skrivit hade det varit okej, men det vi vänder oss mot är att han kallar det en självbiografi."

Styvfaderns andra hustru Ulla:

"Jag förstår att du undrar varför min make aldrig försvarade sig mot anklagelserna i "Ondskan". Men vi trodde hela tiden att det var en roman. Vi anknöt den inte till verkligheten. Min make och Jan hade ju en fin relation så han förstod ingenting. Efter skilsmässan var Jan väldigt vilsen och efter skolan brukade han komma till Grand Hôtel där min make spelade i kaféer på eftermiddagarna. Det är så absurt alltihopa med anklagelserna."

"Jan har hållit på och ljugit om det här i 20 år så han tror kanske på det själv. Men nu har han gått för långt."

Jan Guillou fick givetvis tillfälle att bemöta dessa ganska grova anklagelser i Expressen, men avböjde. Det låter bekant.

Ondskan har sålt i drygt 700 000 exemplar. Det låter också bekant.

/Gunilla