.JPG)
NEW YORK Till er som läste mitt reportage från Oxelösund i Sydsvenskan – här har ni ett exempel på rätt långtgående transparens... Det är inte särskilt lätt att skriva om interna familjeförhållanden, men framför allt är det nog inte lätt att ha desamma heller, alla gånger.
/Gunilla
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Såg detta och jag sulle som pappa känna mig stolt att ha en sån stark dotter.
ReplyDeleteDå behöver man inte som Magnus Uggla plocka fram bössan och sitta och vara orolig över dottern. Jag ser en styrka i att våga prata om saker och ting och det gjorde ju denna familj och tog sig igenom ett hav som stormade.
Att han reagerade kan man ju lite förstå, men varje kränkning av en kvinna kallas kvinnofridskränkning eller kvinnomisshandel så fort en man gjort något desperat i en konflikt.
När en kvinna gör något vad kallas det då?
Bara misshandel, mansfridskränknig eller en existerar inte. Det kallas bara misshandel.
Tycker att Joliné så klart skall få en kram av bägge sina föräldrar som förstår innerst inne att hon gör det enda rätta eftersom hon talar och skriver om längtan efter rättvisa och sanning. Barns rätt inte vuxnas.
Heder åt ER bägge Joline och Gunilla.
Barn har rättigheter föräldrar har skyldigheter. har vuxna kränkt detta så skall saker som försegåtts få komma till ytan.
Leroy
jag läste det också och jämförde med min egen pappa, som förbjöd mig att skriva min bok Ett Sekel av Tystnad, för han skämdes för sin egen skull... han dog 2004 och jag fick boken utgiven 2006... hans fru (inte min mamma) blev förstås sur, men henne har jag sagt upp bekantskapen med... det var en lättnad... och min pappa var förstås svensk sedan århundraden... så det handlar inte bara om kulturkrockar...
ReplyDeleteNej, eller tänk bara på Åsa Linderborg (som tydligen tvingats bryta med sin pappas släkt efter "Mig äger ingen").
ReplyDeleteI detta (Jolines) fall är jag övertygad om att det löser sig så småningom.