Jag vet inte mer om det här rättsfallet än vad som finns beskrivit i artikeln, men det låter inte klokt – och det låter fruktansvärt o-rättssäkert, om det stämmer att familjen vräkts utan särskilt klara bevis.
I hovrätten stödjer sig Stockholmshem på två grannar till Irena. Enligt dem har hon hyrt ut lägenheten till två barnfamiljer, varav den sista flyttade någon gång 2004/2005. Då kan Irena omöjligen ha bott i lägenheten själv, menar de. Ingen kan bevisa att dessa familjer verkligen existerar, men hovrätten ansåg att grannarnas vittnesmål räckte och ändrade Hyresnämndens beslut.Som om man inte kunde hyra ut ett rum till en bostadslös till en barnfamilj (i taget) och ändå bo kvar själv. (Dessutom hände det för flera år sedan.)
Den här vräkningsdomen låter helt enkelt inte alls rätt. Återigen med reservationen att jag inte känner till mer om fallet än vad som står i just denna artikel, det kan alltid finnas viktiga omständigheter som inte kommer fram i en nyhetsartikel. Men jag hoppas att domen överklagas.
/Gunilla
Det här låter som ett mål där Svea hovrätt är högsta instans, se 10 § lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt. /Anders
ReplyDeleteDe som sålt fastigheten till bostadsrättsföreningen har ett ekonomiskt intresse i Irene vräks (mer betalt från bostadsrättsföreningen), och bostadsrättsföreningen har ett ekonomiskt intresse i att hon vräks.
ReplyDeleteIrene förlorar målet baserat på vittnesmål från bostadrsättsföreningens styrelsemedlemmar (2 st) och påståenden från säljaren (enligt artikel på Svd.se).
Om dessa fakta stämmer, så är det dags att omyndigförklara Svea hovrätt. Vittnesuppgifter som inte går att styrka, och som emotsägs av andra vittnesuppgifter - och det från part i målet som TJÄNAR på att ljuga om det hela. Hur i all friden kan dessa vittnesmål tillmätas något som helst värde?