.JPG)
Kanske ska jag bara trycka ner alla gamla tidningsartiklar i arkivet och högarna i pappersåtervinningspåsen... Antagligen kommer jag inte att sakna någon av dem. Dock är jag inne på att skaffa någon flink praktikant som kan scanna in ett och annat som kan vara bra att ha först. (Gärna någon som är duktig på att städa också.)
Anders Mildner har helt rätt i att det är svårt att frigöra sig från att fysiska saker numera kan digitaliseras.
Hemma har jag mina skivor och böcker uppsatta i bokhyllor. Jag har knutit ett värde till dem som objekt eftersom de inhandlades i en tid när jag hade så få av dem att de fortfarande fick plats. Numera är de, egentligen, bara ett nostalgiskt minne av en svunnen tid och fyller samma funktion för mig som jag antar att medaljer från simtävlingen i sexan eller tidskriftssamlare med kompletta årgångar av Fantomen och Buster gör för andra.Läs hela artikeln, om fildelningskulturen och vad den kan tänkas innebära på sikt, i Sydsvenskan.
/Gunilla
Många förändringar är ju omöjliga att förutse. Ta t.ex de förlag som under många år tjänade pengar på att ge ut matematiska tabeller i bokform. Man la ner mycket arbete på layout för att få dem så lättlästa som möjligt. Sen kom miniräknaren och tabellböckerna blev omoderna i stort sett över en natt. Informationsutbytet på nätet har kanske inte slagit igenom lika snabbt men är en mycket större förändring som vi alla måste anpassa oss till. Det är naturligt att de som tjänat pengar i de gamla strukturerna försöker hålla fast vid dem men det kommer att vara fruktlöst i längden. Skapare av material som kan spridas via nätet måste hitta andra vägar att få betalt. Vissa artister gör det via konserter andra kanske lever på reklam på sina egna hemsidor och använder gratis nedladdning som lockbete. Traditionellt journalistiskt fältarbete är nog en bransch som kommer att få det svårare. Det är synd eftersom oberoende granskning behövs på alla ställen i samhället. Att flytta allt ansvar för informationsinhämtande och granskning till den enskilde individen kan inte vara den bästa lösningen. Hur detta skall lösas vet jag inte men jag har tidigare varit inne på tanken att Public Service måste ges större resurser när inte längre kommersiell media kan finansiera annat än reportage om senaste dokusåpa romansen.
ReplyDeleteCoolt skriven artikel men han gör en våldsam överdrift i sin tes att "precis allt är tillgängligt på nätet" eller snart kommer atr bli det. Datorn och nätet blir som Martinsons mima, typ. Jag skulle väl invända: internet kompletterar bibliotek (allmänna och privata), fysiska upplevelser, minnen och museer men ersätter dem inte. Även om jag också har mer musik på datorn än på mina sådär 200 cd-skivor och 60 LP, så är formaten inte utbytbara. Böcker ska vi inte ens snacka om: vem läser utan vidare en 500 sidor lång text på datorn? Och idén att allt vetande och all kultur är tillgängligt på nätet spricker så fort man testar den.
ReplyDeleteVisst, jag låter gramse men det beror på att jag hört det här tugget så många gånger förut. Det han säger stämmer kanske för musikjournalister och dataspelare men absolut inte för låt oss säga vetenskapsmän, scenografer, regissörer, historiker och arkivarier.