Låttexten berättar delar av historien; om ett stormigt förhållande med dagliga gräl, som övergått i ett besatt sökande efter den här tjejen – och »I don’t care if I lose my mind / I’m already cursed«. Men musiken, för att inte tala om Alexander Rybaks maniska skådespel, kompletterar: detta är den ultimata stalker-schlagern, kanske den hittills trallvänligaste seriemördarvisa som kablats ut via eurovisionen. Glimten i Rybaks ögon, till synes lika »positivt desperat« som blicken hos hos dödskära tonåringar eller den ansträngda strupen hos en melodifestivalartist med mer koreografi (och pyroteknik) än låt, är ju i själva verket uppenbart psykopatisk. Hans rollfigur kunde lika gärna svänga med en yxa som med en fiol, alltjämt med samma galna leende./Gunilla
17 May 2009
"Den ultimata stalker-schlagern"
NEW YORK Den bästa analysen av Melodifestival-vinnarlåten finns på Weird Science. Citat:
Etiketter:
Kulturdebatt,
Lästips,
Musik,
Riter
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment