08 May 2009
Gömda-debatten på intet vis slut
NEW YORK Liten Twitterbävning, alltså... Nej, jag bara skojar. Jag vet att bävningar kräver fler insatser än 5*140 tecken på raken. Men i alla fall!
Här är Maja Lundgrens skarpa text. På sätt och vis är det en variant av mitt Oxelösundsreportage, som dock är mycket mer mesigt formulerat (delvis en fråga om olika genrer – man skriver helt enkelt annorlunda i en dagstidning än i en personlig blogg).
Jag skulle verkligen önska att Maja finga skriva om detta på andra håll också. Men jag vet ju att redaktörerna tröttnade på det hela redan i mitten av januari. Tur att vi fortfarande är en kritisk massa av *maniker*.
/Gunilla
Etiketter:
"Gömda"-soppan,
Journalistisk transparens,
Mediekritik
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Lugn,
ReplyDeleteGömda-skandalen kommer att gå in på helt nya spår...
Kram
Monica
Oj, vilken *teaser*! Kan det var något som liksom filtreras, månne..?
ReplyDeleteVilken historia.
ReplyDeleteAtt man inte ser det drama som utspelas och kan läsa och tolka hur verkigheten ser ut påminner om hur jag inte orkar läsa eller se Agata Christies deckare.
Det är bättre med sanningar i verkligheten och hur saker och ting flyter till ytan då en efter en vill stå upp för det dom varit med om.
Verkligheten överträffar dikten!
Väntar med spänning på conclusion.
Leroy
Lugn Gunilla,
ReplyDeleteJag återbesöker Monicas blogg regelbundet (och många med den) just för att hålla mig á jour med hur långt grävandet hunnit.
När vi sågs helt hastigt på Taffel-träffen berättade jag om att LM tydligen inför mitt ex LFW menat att min pappa missat hennes celiaki, när hon som patient kom in sin barnläkare. (LFW och LM skulle ju göra även mat i den potentiella Metro Weekend).
Min pappa, som var en väldigt samvetsgrann och empatisk läkare(han dog i förfjol), skulle ha tagit illa vid sig. Icke desto mindre tog jag upp det med honom, men av hennes ålder att döma kunde han bara konstatera att INGEN skulle ha fått den diagnosen i Sverige, eftersom den inte "fanns".
Det har alltid brytt mig en smula. Men nu har jag läst lite på hennes hemsida och från debatten förstått han inte missat "rätt" diagnos. För tydligen var det inte gluten, utan frukt. Eller elektricitet. Om man inte själv är i centrum, då problemet tycks upplösas...
Ha'de och skriv mer,
Jonas
Ser fram emot dom som vill träda fram och berätta sin sanning av de som varit uthängda och utpekade.
ReplyDeleteFår väl se vem som blir först att prata ut.
Leroy