NEW YORK Har just vaknat och har ännu inte riktigt fattat att det är sant att Nobelkommittén gav Barack Obama fredspriset. Oj! De kunde väl ha väntat några år, i alla fall. Det är verkligen jättekonstigt att ge priset till en politiker som inte ens suttit på sin post ett år. Fanns det verkligen ingen annan som kunde få det?
Presidentens konservativa belackare och USA:s alla satiriker kan göra en hel del av detta. Fast för dem förlorade väl fredspriset all trovärdighet redan när Jimmy Carter fick priset – för att inte tala om Al Gore.
/Gunilla
09 October 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Visst, som stor beundrare av Obama känner jag i allafall att det här är fel, det är för tidigt och kommer att ge eldunderstöd åt de republikaner som säger att han överallt bemöts som en Messias.
ReplyDeleteTror dessutom att det fokuserar för mycket på personen Barack Obama i det här läget: hans fältrop var inte "yes, he can!" utan "Yes, *WE* can!" och en viktig sida av "obamanismen" är betoningen av det gemensamt skapade, av att seger i politiken inte handlar om att en eller några få personer får sin vilja fram till 100%. Det är ett delat ansvar - men om man belönar presidenten nu, innan han hunnit uträtta något specielt på världsscenen annat än att uttrycka en ansats, då blir förväntningarna också riktade enbart på honom, och de blir orimliga.
En fantastisk roundup av de mest ursinniga replikerna från prominenta, sura hökar och neo-cons här: http://tinyurl.com/yzf95wx
ReplyDeleteFörslaget att GOP:s "tea parties"-nätverk borde fått fredspriset är en höjdare. Samma dag nyheten kom såg jag republikanske bloggaren Dan Riehl (www.riehlworldview.com) säga på BBC att "Jay Leno borde fått det, han har åtminstone gjort något". Jisses...