SvD protesterar mot Vita huset-gästlista, del I

WASHINGTON Jag hade inte alls planerat att fara till Washington, i synnerhet inte som jag inte hade några direkta uppdrag här.

I god tid fick jag veta av svenska ambassadens två pressråd att det inte skulle gå att få med mig på någon av de platser som stod till förfogande för de svenska journalisterna, i samband med Vita husets pressarrangemang i anslutning till mötet mellan USA:s president (Obama) och EU (företrätt av Reinfeldt och Barroso).

Det är trångt om saligheten i Ovala rummet, och självklart kan inte alla få plats. Men i söndags kom beskedet om det extra bilaterala mötet mellan Obama och Reinfeldt, det som ägde rum igår!
Eftersom det internationella intresset kunde antas vara mindre för det än för dagens aktiviteter fanns en hel del svenska pressplatser att fördela. Så jag fick en av dem – vilket jag är väldigt glad för, eftersom det inte är ofta man får en sådan möjlighet (det gick till exempel inte att få vara med när George Bush träffade Göran Persson för några år sedan).

Det hittills enda, professionella resultatet av det hela kunde ni se ju här (undrar hur många gånger jag länkat till den bilden nu, haha?!).

Men det ger väldigt mycket för en frilansjournalist att vara med i sådana här sammanhang: inte minst är det bra för framtida nyhetsartiklar för TT och andra medier att ha hört såväl Obama som Reinfeldt tala om klimatfrågan, om Afghanistan och annat. Man träffar branschfolk, får tips, bakgrundsförklaringar och annt matnyttigt.
Igår, på presskonferensen på House of Swedens tak, fick jag såväl ett intressant resonemang om Obamahypen av Reinfeldt (hur jag nu ska använda det) som om lite allt möjligt av Bildt, och talade dessutom med ambassadör Jonas Hafström om ett och annat som också kan komma att bli stories.
Och i Vita husets pressrum träffade jag helt oplanerat på en person som jag genast insåg var ett klockrent porträtt för någon svensk tidning, vilket det också kommer att bli (mer om det någon annan gång)!
Inte nog med det, jag träffade en bekant SIPA-alumnus, vars flickvän jag en gång intervjuat, och som visade sig vara kompis med en av presskillarna på Vita huset, vars presskort jag fick. Man vet aldrig när det kan komma till användning... ;-) Sådant händer inte om man sitter hemma.

Journalism is the art of hanging around, som Gay Talese brukar säga.

Jag kommer att lägga upp lite fler av mina bilder kring alla arrangemang senare, så får ni se hur det såg ut i bland annat Ovala rummet.

Men idag var det alltså dags för de stora elefanterna att dansa – i Rosenträdgården utanför Vita huset, närmare bestämt.
Jag var så nöjd med gårdagens händelser att det inte gjorde mig det minsta att inte ha fått plats. Det fanns denna gång nämligen än färre pressplatser för svenska reportrar.

Och hur de kom att fördelas handlar nästa bloggpost om (se rubriken). Ska skriva mer sedan jag promenerat i ... höstsolen, tänkte jag skriva, men den har visst redan försvunnit...

/Gunilla