Hälsosamt och stärkande i fjällen

BJÖRKLIDEN Jag har aldrig tidigare varit så här långt norrut i Sverige. Tror, pinsamt nog, faktiskt att jag knappt varit norr om Östersund förr (och det var evigheter sedan). Mycket märkligt, och trist – för det finns ju hur mycket som helst att upptäcka i Norrland.

Det har varit konstigt att den senaste veckan se väderpresentationerna i nyhetssändningarna på TV, och inse att jag måste flytta blicken ganska rejält långt från de vanliga platserna (typ Stockholm och Öland) för att kolla in prognosen. Det här är ju verkligen allra nordligaste Sverige ... och en helt egen klimatzon.

Här i Lappland är det tydligen dessutom den kallaste sommaren på 100 år (enligt stationsvärden på STF:s liftbana vid Njalla-fjället, som hade talat med en väderforskare stationerad i området). Man får ha på sig mössa och vantar, åtminstone ibland, och det har stundtals varit rätt så regnigt och ruskigt – men ändå ganska häftigt!

Abisko är tydligen Sveriges nederbördsknapppaste plats. Och det har inte varit värre väder än att det fungerat alldeles utmärkt att knalla omkring på högfjället som den kulturtant jag är, med Gudrun Sjödén-anorak och KUS-linneklänningar. Jag har dock rejäla vandrarkängor.

Helst skulle jag vilja ha vandrarstav och långa svepande kjolar à la de turistpionjärer som dök upp här vid förra sekelskiftet... Kanske satt de kvinnor som var klädda som vackrast dock mest på midnattssolsverandorna på turiststationerna då – helt praktiska verkar plaggen kanske inte.

Jag vet att hettan i resten av Sverige börjar släppa sitt grepp nu, men den som fortfarande tycker att sommaren är för varm kan ju göra som jag och dra till fjälls – för här är svalt och skönt. Jag ägnar mig åt stärkande vandringar i naturen (bildbevis kommer möjligen framöver) samt åt att beta av menyn på Restaurang Lapporten.

/Gunilla