.JPG)
Helsingborgs-polisen Fredrik Bjerkeborn, biträdande chef för Minustahs poliser på uppdrag i Haiti, här på Camp Delta utanför Port-au-Prince.
STOCKHOLM Det är alltid kul att få feedback från intervjupersoner, även om jag inte tycker det var så himla välförtjänt i just det här fallet (jag gillade mina fotografier mer än min text):
"Grattis till en bra intervju. Jag har fått en massa kommentarer från mina kollegor som var positiva och som du vet så är det inte lätt att tillfredsställa poliser i det här avseendet."Haha, nej – det visste jag faktiskt inte! Såvida det inte handlar om förundersökningar och brottsutredningar och slikt, förstås – där finns givetvis en inbyggd, klassisk konflikt mellan polisers och mediers intressen.
Jag intervjuar sällan poliser, dessvärre. Fast en gång gjorde jag ett bildreportage för Svensk Polis från en bergsby i Makedonien – och nyligen porträtterade jag ju FN-polischefen Ann-Marie Orler i New York, för Jusektidningen. (Hon och hennes medarbetare var vänliga nog att låta mig vara med på ett internt möte, som tursamt nog handlade om Haiti.)
Det finns fler svenskar utsända på polisuppdrag för Minustah under året, förhoppningsvis kan någon av dem tänka sig att bli intervjuad när jag återvänder till Haiti i höst.
Texten om Fredrik Bjerkeborn och hans uppdrag kan ni läsa i Svensk Polis, under rubriken "Tungt uppdrag i ett sargat land".
/Gunilla
En stilla undran, varför är huvuduppdraget för polisstyrkan på Haiti att skydda kvinnor och barn? Har inte katastrofen drabbat männen där också och är inga män i behov av skydd? Eller är alla män där våldsverkare och våldtäktsmän? Vet du något närmare om den kvinnliga hjälparbetare som ska ha våldtagits på Haiti, vem var förövaren? Hur kändes det säkerhetsmässigt att vara på Haiti? Är folk så desperata att de attackerar andra för sin överlevnad?
ReplyDeleteMaria, jättebra frågor som jag inte hunnit besvara men ändå tänkt på en del sedan du skrev här i somras.
ReplyDeleteSka ta med en del av dem till ett reportage som jag funderar på att göra vid nästa Haiti-besök (i november)!
Jag träffade Fredrik Bjerkeborn igen igår, och han vittnade om att FN-poliserna på plats känner ett enormt tryck från omvärlden (medierna, FN i New York, andra regeringar, ideella organisationer etc) vad gäller just situationen för kvinnor och barn.
Han sade också att många av de uppgifter om t ex våldtäkter som finns i vissa rapporter visar sig bygga på rykten när de kollar upp det. Vidare menar han att mediebilden inte stämmer - den är inte falsk, men överdriven.
Nå, detta hoppas jag kunna utreda i ett rejält reportage framöver, eller kanske i flera reporage.
Jag har ju inte varit så mycket i Haiti som jag skulle önska att jag liksom vet hur det är, men mitt huvudintryck är att folk varit förvånansvärt _lite_ desperata trots en mycket svår humanitär situation. Folk lever under otroligt svåra förhållanden, men läget är inte alls så spänt som man skulle kunna tro, givet allt.
Undantagen är såklart många, som t ex på fängelserna som framgått av nyhetsrapporteringen de senaste dagarna, och det kan absolut blossa upp orosungar framöver - inte minst i samband med valet!