Gunilla och Stofilen, del 3

Gunilla och Stofilen, del 2

Gunilla och Stofilen, del 1

Premiär för seriealbumet ”Gunilla och Stofilen”, med scener ur ett äktenskap. ;-) Tack till Lars Truedson, som gav upphov till idén/namnet, och till Bitstrips för att ha skapat en så tokrolig applikation!

/Gunilla

Bloggen åter öppnad

STOCKHOLM Efter att ha bloggat tämligen intensivt under åren 2005 till 2011 har det blivit mer sporadiskt därefter.

Jag har haft fullt upp med att gifta mig, med att flytta min arbetsplats och mitt liv från New York till Stockholm, med att flytta inom Stockholm, med att jobba – och med ett tämligen intensivt socialt liv, med en fördubblad vänkrets och släkt i och med mitt giftermål.

I den mån jag har bloggat på sistone har det skett på min käre makes webbplats:
www.edwardblom.se/blogg

Denna blogg har rentav varit helt stängd för läsare, av olika skäl. Men, nu låser jag upp den igen, ifall någon vill läsa något, och kanske kommer ett eller annat inlägg framöver.

/Gunilla

Min uppdaterade världskarta

Här är en uppdaterad världskarta (eftersom jag i september besökte ett nytt land, nämligen Vietnam):


Skapa din egen karta här.

Oops, detta blev visst det första blogginlägget jag skriver här på 1,5 år...

/Gunilla

Kejsaren är flådd?

STOCKHOLM Andreas Ekström har ofta en oslagbar formuleringsförmåga. Senaste exemplet:
”...där någonstans blir kejsaren inte naken, utan flådd”.
Detta apropå Ajour, som jag själv inte har hunnit läsa ett smack av ännu, och inte ens hade sett minsta förhandshypegrej om. (Jag är för närvarande helt uppslukad av att flytta, från tre ställen på två kontinenter på samma gång, så det är inte mycket annat än att slita i flyttkartonger som hinns med just nu!).
Hela texten finns i Sydsvenskan.

/Gunilla

Journalistik med och utan handklovar

Foto: Åsa Linderborg/Aftonbladet Kultur

STOCKHOLM Jag är ingen aktivisttyp och deltar av princip sällan eller aldrig i politiska och aktivistiska aktioner – men undantaget är när det handlar om journalistik och därtill relaterade frågor, såsom yttrandefrihet och pressfrihet.
Idag på förmiddagen deltog jag i aktionen Journalisternas solidariska fängelseaktion genom att ”kedja fast” mig utanför Kronobergshäktet i Stockholm. Jag kunde när som helst ta loss kedjorna själv och vandra bort om jag hade velat, men det var faktiskt ändå ganska obehagligt att sitta med trånga handklovar om handlederna.

Jag valde att tillbringa aktionstiden med att försöka skriva så gott det gick, trots kedjor och handklovar. Dels för att det kändes symboliskt i allmänhet, dels för att det kändes bra att skriva just den texten (som handlar om hur unga armeniska kvinnor och flickor tillfångatogs och rövades bort som tjänstehjon och sexslavar efter folkmordet i Armenien 1915, mer om det senare) just så.

Mer än så här hinner jag just nu inte skriva om aktionen, eftersom jag är på väg till Varberg (av alla ställen). Men jag rekommenderar er som läsning denna bloggtext av frilansjournalisten Fredrik Quistbergh om aktionen som stöd för (frilans)journalistik på fältet. Citat:

”...trots att de frilansjournalister som försöker göra journalistik fyller en viktig funktion är arbetsvillkoren usla.

De flesta frilansjournalister har mycket sämre skydd ute på fältet än sina fast anställda kollegor. Svenska TV-bolag anlitar exempelvis privata företag för att ta hand om säkerhetsfrågan för sina anställda. Nyhetsteamen kan ha välutbildade livvakter under dygnets alla timmar när de är ute på uppdrag. Men när samma bolag anlitar frilansare är de inte lika nogräknade med säkerhetsfrågan. Det är något frilansjournalisten får fixa på egen hand.

Frilansjournalisternas får, i princip utan undantag, aldrig betalt för det jobb de lägger ner. Det finns minimirekommendationer som chefer, redaktörer eller andra beställare skulle kunna följa. Men för ett journalistiskt jobb som tar mer än ett par dagar att göra finns det ingen som kommer i närheten av att betala enligt rekommendationerna.

Frilansjournalister får också förbereda sig på idéstöld, skambud eller erbjudande om att jobba på spekulation.”

(– – –) [Läs gärna det långa exempel jag klippt bort här, om frilansjournalister v s golvläggare. /GK]

”Men om nu frilansjournalisterna har så usla villkor och blir så illa behandlade, varför fortsätta? Varför inte söka en trygg anställning eller byta yrke? Jag kan bara svara för mig själv. Och jag tycker det är viktigt med journalistik. Möta människor, rikta ficklampan mot världens ljusskygga platser och andra skumma företeelser. Det är ingenting som jag har råd att göra hela tiden. Men någon eller några gånger per arbetsår försöker jag skapa utrymme för egna journalistiska projekt. Men då förutsättningarna hela tiden försämras vet jag inte hur det blir i framtiden.

En sak är jag dock säker på. Världen behöver fler journalister som Martin Schibbye, Johan Persson och Dawit Isaak. Journalister som trots usla arbetsvillkor tycker det är så viktigt med journalistik att de är villiga att sätta sin egen säkerhet på spel. Men ska de verkligen behöva riskera livet eller flera år i fängelse? Ministrar, chefer, redaktörer och andra med makt och inflytande borde förbättra situationen och möjligheterna att bedriva journalistik. Om det inte sker någon positiv utveckling finns lär vi se ännu mindre journalistik i framtiden.”

Gunilla

”Garage” Sale in Central Harlem; Moving Back to Stockholm

NEW YORK Idag, lördag, men även i morgon, söndag (nyinsatt) har jag öppet hus och säljer ut det mesta av det jag haft på mitt på mitt kontor – möbler, kontorsmaterial såsom pärmar, böcker och mycket annat. Kom och fynda!

Adress: 2367 Frederick Douglass Boulevard, i centrala Harlem, ingång från 127th Street

Klockan 12–18, både 17 och 18 september

/Gunilla

Mäklarspråk II

Detta gäller en lägenhet som mäklarfirman Notar just nu säljer på Östermalm i Stockholm:



/Gunilla

Amsterdam Avenue by night * 3

NEW YORK Här är utsikten från det kafé där jag just nu sitter – och skriver om afrikanskt trädjordbruk, som en upplysning till de bloggkommentatorstroll som undrar vad jag sysslar med nuförtiden, fast det kanske ni andra gör också.

Det hällregnar i New York och har gjort det i flera dagar! Inte så roligt, eftersom det är Min stora avskedsmånad av staden, men det hör på något sätt till. Det är vackert med regn och blänkande lyktor i asfalten, åtminstone så länge man slipper gå ut.

Här kan ni se vackra bilder av den franska Harlem-fotografen Capucine Bourcart, som en kväll på väg hem i en taxi fotograferade vad hon såg genom fönstren. Bilderna är enligt henne tagna under en enda resa!

/Gunilla

Avslagen champagne med bitter bismak

STOCKHOLM Ser man på, Expressen svalde betet från Filip och Fredriks Breaking the News. Min man (ja, jag vet att jag inte bloggat om bröllopet...) skriver kloka ord om varför det är fel att ställa till med ett sådant TV-jippo som att korka upp oädelt bubbel – utan bubblor – från Hitlers bunker: http://www.edwardblom.se/2011/08/25/champagne-med-otrevlig-bismak

Vi var inte så glada när vi igår kväll, med bara några timmar kvar till direktsändningen, insåg att redaktionen *glömt bort* att berätta för Edward att det var just den gamla champagnen han skulle få prova. Rättare sagt, de hade *inte hunnit*. Vi upptäckte det själva av en slump, på Kanal 5:s hemsida.

Synd för Expressens förstasides-makare att det visst inte hade hänt något annat viktigt i världen än detta igår eller i natt.

Uppdatering: Här kan ni läsa mer om det jag ovan kallat ”betet”, och här ”rasar” Edward.

(Aftonbladet har tyvärr dålig koll på tempusformer. Rubriken borde inte ha varit ”...fick inte veta att han drack Hitlers champagne”, som om vetskapen kom i efterhand – utan såklart ”...att han skulle dricka Hitlers champagne”. Dels drack han ju ingenting, dels fick han ju veta i förväg vad det handlade om – om än med väldigt kort varsel.)

/Gunilla

Storkyrkan den 17 juni 2011

Video av Linnea Dunér, som också stått för näbbisarnas blombuketter!
Mer om bröllopet så småningom...

/Gunilla

Medierna om farliga frilansuppdrag

STOCKHOLM Missa inte P1:s mediemagasin Medierna, som i lördagens program behandlade frågeställningen om frilansar som far till ”farliga” platser – apropå vad som hänt Johan Persson och Martin Schibbye i Etiopien.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2795&grupp=9346

Redaktionens programbeskrivning:

”De reste dit som frilansjournalister, utan någon redaktion i ryggen. Att vi kan få reportage från oroliga och slutna områden hör ofta samman med att det finns just frilansare som är beredda att ta stora risker, som redaktionerna inte alltid vill ta. Veckans händelser sätter ljus på en principiell och svår fråga om risktagande och vilket ansvar redaktioner har när dom inte själva vill ta riskerna men ändå gärna ha det angelägna frilansmaterialet.”

är dock möjligen en aning idealiserande. Det är inte alls så att redaktionerna så himla gärna vill ”ha det angelägna frilansmaterialet”. Tvärtom tror jag att de flesta frilansjournalister som reser till den här typen av områden mycket ofta har stora svårigheter att finna tillräcklig avsättning för sitt aldrig så angelägna material. Det är dessvärre inte särskilt ofta redaktionerna är intresserade av reportage från obskyra platser och eviga konflikter, hur stora och okända flyktingströmmar eller andra viktiga stories dessa än genererat. Frågeställningen om redaktionernas ansvar är givetvis högrelevant, och inslaget belyser viktiga frågor – så lyssna på det!

/Gunilla

Efter hägg och syrén: bröllopsplanering!

STOCKHOLM Om ni undrar vad jag pysslar med för närvarande, läs här: http://www.edwardblom.se/2011/06/06/skall-gifta-mig!

Edward hade även kunnat skriva att vi/jag måste texta placeringskort, träffa fotograferna, ordna någon som vill videofilma vigseln, jämföra olika bibelöversättningar, maila förbönsläsare, provsmaka skumpan, ringa tårtbagaren, skriva brev till alla utländska, tillresta gäster och varna dem för Stockholms onda taxichaufförer, öva vals med långt släp, hitta smycken, se till att näbbarnen får sina klänningar, köpa lyktor, beställa dopbevis, beställa grejer från New York, svara på konstiga mailfrågor från gästerna...och tusen andra saker. Tur att man bara gifter sig en gång!

/Gunilla

Amerikanska måltider

NEW YORK Missa inte Edwards blogginlägg om mat vi minns:
Måltider i USA 1 – om skaldjur och drinkar på City Island
Måltider i USA 2 – om Ben’s Chili Bowl i Washington DC
Måltider i USA 3 – om grillad biff i Alabamas mörka skogar
Med lite tur (och tid) dyker det upp nummer 4, 5 och 6 eller något sådant – många härliga måltider har det blivit på sistone! Fast det bästa är den mat han själv lagar.

Uppdatering:
Måltider i USA 4 – om surf turf (grillad biff med hummerstjärt) i New Jersey

/Gunilla