Bara lite bloggkoma

STOCKHOLM "Det är väl inte den stora bloggdöden (tänker Kielos nu senast) som drabbat även dig?" skriver en vänlig bloggläsare. (Jag blir alltid lika förvånad när jag får veta att jag har sådana.)

Närå, varken jag eller bloggen är död. Jag vet att den senare dock är gravt försummad. Vi är bara både lite sega.

Egentligen är mitt icke-bloggande inget att skriva programförklaringar om, men det beror på trista faktorer som att jag härhemma i Stockholm enbart har en otroligt trög modemuppkoppling – sitter förvisso uppkopplad en hel del ändå, eftersom jag inte kan jobba annars, men det inbjuder inte direkt till bloggande.

Dessutom har jag varit ruskigt sen med en text, så bloggande hade kanske bara fungerat som flyktbeteende...
Som sådant har istället friidrotts-EM fungerat väl; när det var som värst kollade jag tvångsmässigt på alla försök i damernas släggkval. (Idag har jag läst _alla artiklar om knarkskandalen i Göteborg.)

Har heller inte haft särskilt mycket substantiellt att säga, men det har ju inte hindrat mig tidigare!

Just nu sitter jag och finslipar en text om ett visst fenomen i amerikansk politik – på trådlösa Café Edenborg, som fått mycket business av mig i sommar tack vare kombinationen gott kaffe och wifi. Datorn är seg, den också – har tagit alltför många utrymmeskrävande fotografier – så nu skyller jag på det.

Men ni ska bara vara glada för att jag inte har bloggat så mycket. Det skulle mest ha blivit förvirrade resonemang om vad jag ska jobba med i framtiden (denna vecka ska jag fortsätta vara roving reporter ett tag till, men förrförra veckan växlade jag mellan PR-konsult, festfixare, Indienkorrespondent, debattredaktör och lite annat) eller så hade jag lagt ut en massa foton på mina tre söta syskonbarn eller solnedgångar över Kalmarsund.

Återkommer!

/Gunilla