Aldrig mer Continental; tacka vet jag SAS

NEW YORK Det finns tre bolag som flyger direkt mellan Stockholm och New York: SAS, Malaysia Airlines och Continental.
För inte så länge sedan var det bara SAS. Malaysia var ett välkommet tillskott häromåret, med till en början låga priser och bättre tider (fem timmar senare avgångar, vilket gjorde att man till exempel fick en hel dag i New York). När Continental kom förra sommaren skärptes konkurrensen ytterligare.

Men i januari lägger Malaysia Airlines dessvärre ner rutten Kuala Lumpur – Stockholm – New York (läs mer om varför här). Och att flyga med Continental, vilket jag gjorde för första gången idag, var inte kul.

Jag lyckades komma blott 58 minuter före avgång, det vill säga två minuter efter att incheckningen hade stängt. Hade – på en så liten flygplats som Arlanda – inte varit något problem med SAS eller med de flesta andra flygbolag. Men på Continental betydde det verkligen stängt, trots att all personal satt kvar vid diskarna och hjälpte dem som kommit några minuter tidigare. Jag och en annan passagerare i samma situation blev till sist insläppta bakom repen, på nåder. (Jag vet, jag är all incheckningspersonals mardröm, får skicka en blomma till den dam som fixade detta.)

OK, jag hade gjort fel – man ska väl helst vara där två timmar i förväg eller så, som alla andra. Men ingenting blev bättre av Continental-personalens totala stenansiktes-fasad – var har de lärt sig de där stiff upper lip-minerna?

En av dem (som till råga på allt var otroligt bildskön, vilket gjorde mig smått förvirrad) började dessutom kräva mig på övervikts-avgift à $25 för att min väska vägde 24 kilo. Jag brukar packa i två mindre väskor och därmed aldrig ha problem med viktgränserna – till USA har man ju dessutom alltid fått ta med 2*32 kilo. Sedan en tid är det alltså 2*23 kilo som gäller, så inte borde väl 1*24 vara så mycket att bråka om...
Well, jag hade ingen lust att betala, så jag slet ut två av mina bokföringspärmar (min väska innehåller cirka tre, fyra klädesplagg; en massa ostar ur mitt Stockholms-kylskåp som jag inte hade någon lust att lägga i frysen – samt cirka 20 kilo kvitton och andra bokföringspapper, som jag forslar fram och tillbaka över Atlanten, i alltmer upplösta högar) och knölade ner dem i mitt enda lilla handbagage, min stackars Mulberry-parafras till väska.

Sedan bara fortsatte det – med trång kabin, ont om plats vid sätet, inga roliga tidningar, äcklig mat, vin till maten endast mot betalning, kaffe som inte smakade _någonting alls_ och sura flygvärdinnor. Det enda som var lite kul var att komma till en annan terminal på Newark än den gamla vanliga SAS-dito.

I december ska jag flyga tillbaka med Continental. Men därefter gissar jag att det blir SAS igen. Mycket bättre, mycket glammigare, oftast inte dyrare. SAS är för det mesta bäst, och jag vill få saker hellre än att bli sponsrad av Star Alliance.

/Gunilla