Mer om "public diplomacy"

NEW YORK Ett och annat har skrivits här om Ola Salo och The Ark, senast detta. I lördags gjorde Randi Mossige-Norheim ett reportage i Konflikt om vad som hände när gruppen avbröt sin turné i USA.

I lördags hade som av en händelse också New York Times ett stort uppslaget och välskrivet reportage om hur vissa stater – Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Kanada, tror jag var de som nämndes – använder rockmusik som ett diplomatiskt verktyg (som en del av så kallad Public Diplomacy). Läs här (skulle tro att länken fungerar en vecka efter publicering, sedan får ni bli Times Select-prenumeranter!)

Intressant nog nämns The Hives från Fagersta som enda svenska exempel. Den helt färska The Ark-incidenten i Washington nämns inte alls, konstigt att det gått den annars uppenbart initierade skribenten förbi?! Olle Wästbergs och svenska konsulatets alla satsningar på att ta rockgrupper som Sahara Hotnights till USA nämns inte heller explicit, men artikeln är ändå läsvärd.

I reportaget talas om hur amerikanska rockgrupper tycker det verkar märkligt att bli sponsrade av regringen, och det är det ju.
Men även om USA:s "public diplomacy" lyckats lite sisådär på sistone (jag skrev en kort grej om detta för Svenska Dagbladets kulturredaktion för några år sedan, apropå denna konferens, texten finns här) så är den långt ifrån obefintlig. Häromdagen utsågs exempelvis skridskoåkaren Michelle Kwan till amerikansk good will-ambassadör.

/Gunilla