15 journalister bevakade Reinfeldt; gissa andelen män!

NEW YORK Ni som kikar på SVT eller TV4 tisdag morgon kan ju se om jag anas på någon inklippsbild i samband med Fredrik Reinfeldts New York-besök (NB, inte i Washington under tisdagen). På pressträffen idag, i ett rum på svenska FN-missionen, lyckades jag i alla fall placera mig strategiskt – i mitten av murvelhopen och rakt framför Reinfeldt (inte av något självhävdelsebehov, utan för att jag för en gångs skull kom i rejält god tid och automatiskt kom att inta den plats som visade sig vara bäst).

Är nog tämligen lätt att få syn på, om jag så bara virvlar förbi en hundradels sekund i rutan. Jag har nämligen på mig stora gula hörlurar, och ser antagligen ut som ett ufo. Dessutom var det mest *gubbar* där i övrigt (samt frilansfotografen Catarina Lundgren Åström, som satt bredvid mig i soffan).

Dessa medier representerades i alla fall av män i åldern 35–60 år (cirka), alltså reportrar, fotografer/kameramän samt en ledarskribent:

Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Aftonbladet (2 personer)
Expressen
Sveriges Television (2)
TV4 (2)
Dagens Industri (2)
TT
Sveriges Radio (2)
... samt allas vår Bengt Göransson, vem han nu var där för.

Och eftersom Catarina var anlitad inte av någon redaktion utan av regeringskansliet/statsrådsberedningen – och eftersom jag inte var anlitad av någon alls, utom möjligen denna blogg – så blev det alltså en förkrossande mansdominans i mediernas bevakning av Reinfeldts första New Yorkbesök som statsminister. 15–0!

Jag säger inte att det betyder något, och alla femton (eller åtminstone de tolv eller så jag bekantat mig med) är mycket trevliga och kompetenta – men visst är fördelningen ganska intressant? Jag tänker på hur en kollega beklagat sig över att äldre män "inte har något gratis" i dagens medievärld – men det finns ännu några bastioner. (Därmed inte sagt att alla 15 var "äldre", tvärtom, åldrarna var lite blandade.) Det kommer nog att vara ungefär likadant i Washington och Sacramento.

Jag vet inte hur det kunnat bli så här, för det finns ju hur många duktiga kvinnor som helst som är utrikeskorrespondenter och/eller politiska reportrar. Det måste vara slumpen! Någon annan gång någon annanstans blir det kanske tvärtom.

Tur att statsministern i alla fall hade med sig några kvinnliga medarbetare, som statssekreteraren Nicola Clase, annars skulle det nog ha sett konstigt ut i bild.

/Gunilla