.JPG)
Hur mycket tid bör DN:s korrar proportionellt spendera på att (a) skriva snuttiga rewrites, (b) kopiera byråmaterial, (c) producera eget tänk? Vad är idag – i praktiken, inte i teorin – skillnaden mellan en stringer och en korre? Vad är idag – i praktiken, inte i teorin – skillnaden mellan en "analys" och ett lite-längre-än-vanligt reportage?Bra frågor, kan ju ställas till fler redaktioner än DN. Vore skoj att höra vad tidningarna säger om det där med stringer v s korre...
I DN:s utrikesbevakning allmänt, vad är viktigast, bredd eller djup, och varför? Under vilka omständigheter – undantaget större terroristdåd och Jesus' återuppståndelse – skulle en DN-korre få mer än tretusen tecken på sig?
(via Vassa Eggen)
Det kan jag såklart skriva hur mycket som helst om, men låt mig tills vidare konstatera att Jyllandsposten för några år sedan lär ha döpt om sina "stringrar" (fasta frilansmedarbetare, möjligen med kontrakt) till "korrespondenter" (traditionellt utsända, anställda medarbetare med schysst månadslön, fri bostad, resor och andra omkostnader betalda, bra villkor för medföljande, skolgång till barnen etc /även om en hel del av detta lär ha urholkats på sistone/).
De danska frilansjournalisterna tackade enligt uppgift alla glatt ja till att få ha det statusfyllda ordet "korrespondent" på sina visitkort, trots att deras arbetsvillkor troligen förblev desamma. Tala om statusproletariat.
Själv rättar jag konsekvent vänner som introducerar mig för sina vänner som "korrespondent i New York" – vill inte att någon ska ha överdrivna föreställningar om mina villkor (vilket jag vet att det ordet ger). "Frilansjournalist" får duga åt mig!
Fast jag säger såklart att jag är "Scandinavian US news correspondent" eller nå't så'nt när jag försöker få tag på svåråtkomliga intervjupersoner i USA (men bara då)...
/Gunilla
Apropå statusjakt.
ReplyDeleteI DN (12/8) skriver Mats Alvesson en viktig text om hur svenskar fungerar (Läs hela här: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=679531)
Citat: "Vi lever i ett samhälle där grandiositet skördar stora triumfer. Grandiositet handlar om att söka framställa fenomen så att de låter så tjusiga som möjligt"
Han borde också gjort kopplingen till etnologen Åke Daun som menar att svenskarna älskar att kategorisera människor.
Hur ska man förhålla sig till andras vilja till sätta titlar? Jag är skeptisk till frilansjournalist, för den säger lika mycket som "konsult". I alla fall för min del.
När någon frågar vad jag gör är mitt svar att "jag skriver", i enlighet med engelskans writer. Det är mer förklarande.
Hej Emanuel,
ReplyDeleteTack för artikeltipset, ska kolla in.
Jag är inte skeptisk till det fina ordet "frilansjournalist"! Jag har bestämt att det passar mig perfekt. Visst skulle jag också kunna säga "skribent" eller "jag skriver", men för mig räcker det inte. Jag gör ju en massa andra saker (producerar radio, fotograferar och redigerar) också, även om jag mestadels skriver.
Och bortsett från vad just jag gör så tycker jag nog att det är mer vagt och brett och obestämt att säga att man "skriver" än att man är /frilans/journalist. De allra flesta människor skriver ju, på ett eller annat sätt...
Gunilla