Signaler till djungeln

NEW YORK Idag intervjuade jag utrikesminister Carl Bildt, enbart om hur han ser på situationen i Burma. (Visst, han hann före i sin blogg igår, som jag befarade här – men jag citerade inte den, utan fick en egen intervju.)

Intervjun skedde i FN:s stiliga personalmatsal med dess fantastiska utsikt mot East River, Queens och Brooklyn (som jag satt med ryggen mot) över en pappmugg espresso macchiato. Först ställde någon slags Financial Times-korrespondent diverse frågor om allt möjligt, sedan försvann han och så var det äntligen min tur att tala om Burma. An exclusive, som Sveriges FN-ambassadör konstaterade. (Jag hade tjatat om den där intervjun ett antal gånger igår, så alla de svenska diplomaterna och diplomaterna tyckte nog att det var skönt att den blev av!) Hurra, denna gång fungerade min bandspelare perfekt! (Det gör den inte alltid...)

Här är en rolig liten replik som inte riktigt lämpade sig – och framför allt inte fick plats – i den korta nyhetstexten:

Bildt: – ....sända signaler till regimen i... vad heter den nya huvudstaden..? [kollektivt fniss]
Medarbetare: Rangoon!
Bildt: – Ja, Rangoon, men de är inte i Rangoon, den heter något annat, mittute i djungeln... [förtjust fniss]
Jag: – Jag kollar det se'n...
Bildt: – Bra, du löser det! Till regimen i djungeln! [mer förtjust fniss] Till regimen i Burma! ...om att de ska se detta som en möjlighet...

Naypyidaw, heter den nya huvudstaden (se även DN:s text om "djungelfästet")... inte särskilt lätt att komma ihåg! Bildt uttryckte även förståelse för president Bushs behov av uttalshänvisningar.

Intervjun var 12,5 minuter lång, så det var mycket annat som inte fick plats, men sådan är som bekant journalistikens villkor.

/Gunilla