NEW YORK Jag tror ibland att jag har varit i Burma. Men det beror på att jag en gång på en kurs i utrikesjournalistik jag följde på Columbia School of Journalism fick i uppgift att planera en reportageresa dit. Det var tyvärr en fiktiv reportageresa – men jag gick in så för uppgiften och hittade på så många finfina uppslag, att jag lyckades invagga mig själv i föreställningen att jag faktiskt skulle dit. (Min syster har fuskigt nog rest runt i landet, på en rejäl turistresa.)
På Columbia School of International and Public Affairs, på vars Mastersprogram jag studerade, fanns den terminen blad de så kallad advocates på The Human Rights Training Program en burmesisk människorätts- och miljöaktivist som jag intervjuade (till en artikel om studentprotester, som jag skrev för TCO-tidningen Studentliv).
Sedan dess har jag följt Burma lite på distans. Det som nu händer i landet är fantastiskt – måtte munkarna hålla ut – och vem lyckas vara på plats i Rangoon, om inte Nils Horner. Lyssna på hans reportage om hur Internet tycks hindra militärjuntan från att slå ner de protesterande munkarna i Godmorgon, världen (ligger först i första timmen)!
/Gunilla
23 September 2007
Vår man i Rangoon
Etiketter:
Asien,
Burma,
Demokratiska processer,
Globalt,
God journalistik,
Mänskliga rättigheter
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Nils Horner är ju helt fantastiskt, och jag tror inte många av SR:s lyssnare förstår hur unikt det han gör är. Både kvaliteten på inslaget och att han faktiskt är på plats. Inte bara i Burma-grejen, utan jämt.
ReplyDeleteJa, det här har jag ju tjatat om på min blogg en å annan gång...