.JPG)
NEW YORK Maximal otur verkar Daniel Kederstedt ha haft i sitt bostadsletande i New York, från augusti och framåt – följ den tragiska berättelsen med många turer som förgrenar sig till olika områden på Manhattan och i Brooklyn i hans blogg. Någon slags eländighetstopp nåddes möjligen i början av november.
Dessvärre bävar han för att ha blivit blåst på ett par tusen dollar, som han lämnat i hyresdeposition – men hittills bara fått tillbaka i form av en studsande check. Men isåfall, om han verkligen blivit utsatt för lurendrejeri, finns det faktiskt eventuellt hjälp! Som jag just skrivit i en kommentar på hans blogg finns här i New York en så kallad Small Claims Court, som är till just för att medla och reda ut sådana här historier – och det kostar vad jag förstår inte alls mycket att ta ett fall dit. Läs mer om Small Claims Court här.
Tyvärr finns den väl på förekommen anledning. Daniel är varken den förste eller siste att bli blåst i den djungel som fastighetsmarknaden här är.
Själv har jag som tur är inte råkat ut för något liknande elände. Däremot har jag flera gånger varit med om att folk har sagt att de vill flytta in här ett visst datum, och så har de inte dykt upp eller hoppat av med rätt kort varsel för att de hittat något annat – så att jag fått stå för en större del av hyran än vad jag räknat med själv. Inte kul, så från och med nu gäller omedelbar betalning av deposition för dem som säger sig vilja bo här och som jag litat på (och därför låtit bli att kräva förskott från). Något jag lärt mig av verkligheten och av detta inlägg i Daniels blogg... "Ett litet tricky spel" som han kallar det (dock med lycklig utgång för både honom och motparten, vad det verkar).
En kompis till mig begagnade sig av Small Claims Court-systemet just för en hyrestvist, med lyckat resultat – men jag vet annars inte så mycket om det. Någon som känner till några smaskiga fall?
/Gunilla
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Näe, smaskiga case kommer inte upp i SCC's. Men jag har övervarit en förhandling i SCC i Marquette, norra delen av Michigan i december 1974. En hyresvärd behöll deposition och hävdade att han själv varit tvungen att städa ur efter hyresgästens flytt. Tror det var så att om hon vann processen om ex vis 100 USD så skulle hon fått en dom på dubbla beloppet. Tyvärr förlorade hon. Tyvärr därför att jag tror att hon hade rätt och att hyresvärden försökte sno åt sig lite extrapengar. Men det var en intressant erfarenhet och skulle önska att vi hade något liknande här i Sverige, att nyttja mot idiotiska parkeringsbolag o liknande. Något som är mindre formellt än en fullfjädrad rättegång. Och där den som "lurat" även bestraffas på något sätt, ex vis genom att tvingas betala tillbaka dubbelt.
ReplyDelete/Stefan
Tack Stefan! Det är väl korrekt att beskriva "Small Claims Court" som ett institutionaliserat förlikningsförfarande? Eller är det bättre att kallat det "domstol för mindre civilrättliga ärenden" eller nå't?
ReplyDeleteFiffiluriga hyresvärdar finns det gott om här. Jag vet en i Greenwich Village som bara låter sina hyresgäster bo kvar i 1–2 år (besittningsskyddet är svagare här än i Sverige). På så vis kan han ständigt få in nya personer i lägenheten – och varje gång på något vis sno åt sig mäklararvodet, som motsvarar 15 procent av årshyran.
Tyvärr finns även en hel del fiffiluriga hyresgäster, vilket jag själv fått erfara flera gånger.
Det är väl en kombination av arbitration och tvistemål, där avgörandet inte går att överklaga. Det är väldigt snabbt och jag tror att det bara är en domare som avgör. Löpandebandprincip, typ. Men bra för de som anser sig förfördelade. I N.Y. var det iaf så att om de inte betalade enligt domslutet så kunde man få 3 ggr den utdömda summan i ett senare skede.
ReplyDeleteI SCC har man avdramatiserat processen. Vem som helst kan gå upp och "vädja" till domaren. Easy peasy. Gillar det.
Jo, i U.S.A. är nog närigheten vanligare (och mycket mer accepterad av de som "drabbas" av den). Att anliga konsulter verkar mycket vanligare i U.S.A. Man tar oftare in "experter". Kände inte till det där med mäklararvoden, men det är väldigt mycket U.S.A.-style över det. Alla skär några procent i någon del av en affär. Right?
Vore intressant att göra ett litet studiebesök i Small Claims Court, bara för att se hur det går till! Jag kanske kan hänga på Mr Kederstedt dit...
ReplyDeleteVisst är det så att här är gott om agenter och experter och brokers av olika slag. I en lägenhetsaffär är till exempel både säljaren och köparen representerade av varsin mäklare.
Läste en artikel i New York Times som handlade om hur lägenhetsförmedlare beter sig för att hämnas på klienter som försöker blåsa dem på ett uppdrag, t ex genom att försvinna när de fått uppgifter om en ledig lägenhet och sedan kontakta värden direkt. Artikeln finns här:
http://www.nytimes.com/2006/07/23/realestate/23cov.html?_r=1&oref=slogin.
Och så här säger en mäklare i artikeln:
“A broker can make a person’s life very miserable if they want to,” said David Francis Calderazzo, the director of leasing for William B. May Real Estate. “All you have to do is spread the word that these people are no good in the building, that they’re deadbeats. No one likes the cold shoulder.”
“A couple of years back,” said Mr. Calderazzo, a former actor, bartender and bouncer, “I showed an apartment to someone who was from one of my corporate accounts but had to pay his own fee. It was a $3,800 one-bedroom on the Upper West Side for him and his dog.”
The client dropped out of sight after looking at the apartment. But two months later, during a routine 411 check on vanished clients, Mr. Calderazzo discovered he had been double-crossed.
“I confronted him, and he basically hung up on me,” Mr. Calderazzo recalled. “Then, he calls me up two or three weeks later. He said he had to get his locks changed three times because someone put Krazy Glue in them. That the super and the doorman paid him no mind.
“It wasn’t me. I didn’t do anything. I believe in karma. But I know people in the building. He figured out maybe it’s because he didn’t pay me my fee. He mailed me a check for 15 percent ASAP.”
P S Jag menar såklart "civilrättslig", ingen annan stavning. Ni får ha överseende med mina skrivfel.
Här är en bättre länk till artikeln jag skriver om ovan.
ReplyDelete