TAGAYTAY HIGHLANDS För första gången i livet befinner jag mig på en country club. Kallas den, men egentligen är det snarare en private resort – ett inhägnat semesterområde för överklassen i Metro Manilla, beläget i ett underskönt, vulkaniskt bergslandskap med vackra sjöar och massor av bebyggelse. "Truly the ideal getaway haven from the hustle and bustle of urban life", som det står på Tagaytay Highlands hemsida.
Jag har ännu dock inte utnyttjat något av utbudet med massage, minigolf, hästar och allt vad det är, utan mest ätit, sovit och försökt bringa lite reda i en lååång text jag jobbat med ett tag. (Ni tror väl inte att jag är här på semester?)
Vi är annars inne på bröllopsfirandets sjätte dag! Själva vigseln klarades av igår, i Manillas katedral. Jag har inte glömt bort er, om ni trodde det, men all datortid hittills har främst ägnats omarbetning av texter, redaktörer i Stockholm och intervjupersoner i London, Stockholm, New York samt lite planering inför Tokyo. Just precis nu lyssnar jag dessutom på "Godmorgon, världen".
Så småningom kommer här väl berättelser om Filippinerna och filippiner och om allt vi gjort här hittills, samt kanske bilder från bröllopet (inklusive på mig med stilig håruppsättning, klänning och sjal av ananasfibrer!).
Det är i alla fall väldigt fascinerande att vara här. Jag var rädd att det skulle bli en alltför skyddad vistelse på lyxhotell och klubbar, och det är det, men jag lär mig ändå massor av detta land vars invånare kommer från halva världen och tycks spridda över halva världen.
Bara som ett exempel: bruden som är född i Manilla och uppvuxen i Hongkong har påbrå från Filippinerna, Kina, Japan, Spanien och Mexiko; brudgummen som kommer från Pennsylvania har påbrå från Irland och Slovakien (och en syster som jobbar i Afghanistan). De träffades i New York och bor i London.
Av de privilegierade filippinska bröllopsgästerna var det inte många som bott här på länge – de flesta var influgna från London, New Jersey eller Kalifornien, dit de stack under Marcos-regimen på 70-talet.
Fascinerande fakta från Wikipedia: "Filippinerna är det fjärde största katolska landet, det trettonde största protestantiska landet, det fyrtionde största muslimska landet och det sjuttonde största buddhistiska landet."
/Gunilla
P S Manilla skrivs vanligen Manila, men det verkar vara OK att skriva med –ll– på svenska (vilket dock exempelvis UD inte gör). Jag skriver Manilla, det blir ju mer kongenialt med mitt namn.
17 February 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment