NEW YORK Sammanfattningsvis kan man lugnt säga att Barack Obamas tal var briljant, intellektuellt ärligt och sofistikerat.
Vilket inte nödvändigtvis innebär att det är så man vinner marginalväljare i Pennsylvania.
Få människor kommer att läsa/lyssna på hela talet, och de tio sekunder som blir de rubriker många ser i mobiltelefonfönster och på text-TV/Internet riskerar att blir "Obama tar inte avstånd från rasistisk pastor".
Men det återstår att se hur vita män på Pennsylvanias vischa och andra röstar – och kanske är det superdelegater, och framför allt tunga elefanter som Al Gore och John Edwards vars såväl stöd Barack Obama som Hillary Clinton nu behöver, som främst måste vinnas.
Den historisk-politiska kontext kring ras och rasklyftor som talet gav var dock vad som faktiskt fattats i de senaste veckornas debatt i USA – det har annars mest varit pajkastning om vem som sagt vad och vem som borde avgå/ta avstånd/be om ursäkt etc.
Här en bra slutsats, av studenten David Schraub som bloggar här:
I hope [Barack Obama] displays enough political courage to remind (White) American voters that race is not a non-issue in America, that significant gaps still exist between our ideals and our reality, and that it does nobody any favors to simply slide on past the continued effects of racism in the American polity. If he manages to say that, without antagonizing a primarily White audience, it would be an impressive display even for someone blessed with Obama's considerable political gifts.Någon skrev någonstans med en ironisk släng att Hillary Clinton nu borde hålla ett linjetal om kön/sexism och John McCain om ålder/åldersrasism – det borde de absolut!
/Gunilla
P S Intressant om två tankeströmningar: "Black Conservatives" (t ex Jeremiah Wright) vs "Black Liberals" (t ex Barack Obama) på Schraubs blogg The Debate Link (via Andrew Sullivan)
No comments:
Post a Comment