A Great Show

NEW YORK Idag är det soligt i Harlem och det strömmar in gospelmusik från baptistkyrkan tvärs över gatan genom fönstren, blandat med svavelosande predikningar... Jag har två fönster öppna för att kunna ta del av musiken, men jag kan inte riktigt höra vad pastorn säger mellan sångerna. Det är i alla fall rejält uppskruvat – knappast så kontroversiellt till sitt innehåll som Jeremiah Wrights predikningar, men med liknande former.

Den senaste tiden har det ju skrivits spaltmil om så kallade race issues i USA, mest apropå Barack Obamas kandidatur och kontroversen med pastor Wright. Obama presenteras nästan hela tiden, som "black" trots att han ju genetiskt sett är lika mycket svart som vit.
Jag har diskuterat rasfrågan (usch, det är verkligen ett obehagligt ord) lite sporadiskt med svarta människor jag träffat i New York, Mexiko och Ghana, främst i år och i fjol, vilket lärt mig massor, men har svårt att samla mig till någon slags syntes. När jag väl gör det kommer den dock att handla en del om "myten om smältdegeln" (men först måste jag väl leta upp och läsa alla de böcker och artiklar som jag antar har skrivits på just det temat det senaste decenniet...). Ännu har jag knappt ens skrapat på ytan, Tillsvidare kan ni med fördel läsa det Thomas Nilsson skriver här.

Och låt mig – fritt ur minnet – återberätta en anekdot som en man i Harlem tog upp när jag mötte honom häromdagen, som exempel på att USA knappast blivit ett färgblint samhälle (och det är ju knappast vare sig Sverige eller något annat land heller):

"En äldre kvinna från Harlem reste med sin bil upstate New York, två timmar rakt norrut. I ett litet samhälle fick hon problem med bilen, stannade fordonet och bad om hjälp. Men ingen ville hjälpa henne. Det var regn och snöglopp, och det kändes alltmer hopplöst att stå där och vänta. Till sist stannade en man och såg till att hon fick igång bilen. Men på villkoret att hon sedan skulle packa sig iväg från samhället inom fem minuter, eftersom han inte ville ha några negrer där. Detta var i New York, för bara ett par år sedan."

Samme harlemit kallade primärvalen för "a great show" som "de" satt upp för att lura väljare att de har chansen att få en svart man eller en kvinna som president. Själv hade han inte gått på den enkla, utan avstått från att rösta (i New Yorks primärval) för att inte legitimera den stora bluffen. "Jag brukade rösta, men när jag insåg att allt bara är show så slutade jag." Så kan alienation och soffliggande också se ut.

/Gunilla