Obama och Polhem går på pumpen med bergsfolken

NEW YORK Icke bara Appalacherna utan även Sverige bergsfolk haver, såklart. Eller har haft. Idag talar vi kanske snarare om bruksortsbor.
Så här skriver en skoluppsatsförfattare, apropå Gustav Vasa:

Folket i Bergslagen var varken bönder eller borgare. De drev gruvor i små kooperativliknande hyttelag, samlade kring en masugn. Bönderna och bergsfolket i Bergslagen och Dalarna var kända som hårdföra och hårdnackade som sällan fogade sig i fogdars och kungars beslut.

På 1600-talet hade Christopher Polhem, som väl får betraktas som ett riktigt egghead, problem med att nå ut till bergsfolken i Bergslagen:

Om söndagarna lägga de sig invid kyrkan, alla rum och hål fylla de, dricka, dundra och svärja och om natten ropa som gastar.
Gruvan står som på språng att gå under vatten förmedelst deras underslev [försummelse]. Bergsfolket är sig emellan så avoge och förhatlige att förrän han i det minsta vill vara någon annan till nytta, förr gör han sig själv tiodubbel skada.
In summo; ett förtretligare, hatfullare, försmädligare och förargligare folk skall näpperligen finnas under solen än vid Hällsta Bergslag.

Hällsta Bergslag, det måste ju vara sextonhundratals-Sveriges svar på hillbillies?

Det finns för övrigt vissa likheter mellan Barack Obama och den ungerskättade Christopher Polhem. Läs bara här om den begåvade men faderslöse gossen vars mor gifte om sig, och hur han lyckades övervinna alla motgångar!

Eller vad sägs om detta (härifrån):

År 1692 var Christopher Polhem ung och oerfaren. Han hade varit förföljd av motgångar men hade till sist fått sitt välförtjänta genombrott. Han blev därav måhända en smula övermodig. När han beslöt prova sin idé i Hällestad Storgruva, såg han möjligheterna, men underskattade de fysiska begränsningarna. Därför slutade försöket illa.

Visst, det är lite långsökt att jämföra Christoper Polhem och Barack Obama. Men det bara slog mig att bergsfolk nog alltid framstått som exotiska för storstadsintellektuella.

/Gunilla