11 June 2008

Varmt, men mycket svalare

NEW YORK Nu har den där tryckande hettan som fick hjärnan att smälta och tangentbordet att dränkas i svett släppt. Igår var det varmt som i Khartoum i New York, men efter ett hejdundrande åskväder – det måste ha varit ett hundratal rejäla blixtar! – sent igår kväll släppte det äntligen. Nu är vi tillbaka på en mer normal, skön sommarvärme. Bra, för det blev liksom undantagstillstånd här i flera dagar. Så gott som omöjligt att göra något vettigt.

Mitt Airport Express-strul fortsätter dessvärre, så jag kan fortfarande inte jobba särskilt effektivt eftersom jag inte har Internetuppkoppling i mitt arbetsrum.
Igår var jag för andra gången på Apple Stores Genius Bar, denna gång med expressgrunkan med mig. Apple Store är toppen – trots att alla tider hela dagen var tagna behövde jag vänta stand by i blott 45 minuter innan jag fick hjälp.
Allt fungerade såklart där, och de hjälpte mig att nollställa och göra om inställningarna – men det verkar ändå vara något kajko med verktygsprogrammet. När jag skulle konfigurera mot DSL-modemet hemma, och sedan nätverket verkade hitta Airport Express, svarade jag efter bästa förmåga på programmets frågor om hur allt ska användas, fast när allt påstås vara klart är det som tidigare igen. Orange ljus istället för grönt.
Men vem har sagt att något ska vara enkelt?! Hm, Apple, i sin marknadsföring av iTunes + Airport Express m m har i och för sig sagt just det.

Igår orkade jag, hettan till trots, göra en intervju med en svensk affärsman som talade om ett smart sätt att slippa näringslivets och storföretagens ekorrhjul: efter att ha lärt sig spelets regler genom några tuffa år i finansvärlden kan man hoppa av för att syssla med egna investeringar. Det låter som något för mig (minus de tuffa åren, kanske).

På kvällen hade jag besök av en kollega som jag senast träffade i Stockholm och dessförinnan i Bombay, och som liksom tagit tjänstledigt från New Delhi för att tillfälligt bo i San Francisco. Vi satt på brandtrappebalkongen och drack iskallt vitt vin (nå, iskallt i några sekunder innan isbiten förintades i värmen), åt blå nachos och talade, naturligtvis, om de eländiga villkoren för utlandsbaserade frilansjournalister. Trots att hennes verkar vara ungefär tre gånger mer ekonomiskt förmånliga än mina.
Men vem har sagt att något ska vara enkelt?! Ingen, i det här fallet.

/Gunilla

No comments:

Post a Comment