Jag, ett flockdjur

WASHINGTON Nu ska jag snart sluta tjata om Appalach-bilderna som ni aldrig får se (och så märkvärdiga är de inte heller). Förstås blev kamerabatteriladdaren kvar hemma i New York, så nu kan jag inte ens föra över fotofilerna till datorn. När de en vacker dag hamnar här kommer de väl att vara kraftigt föråldrade.

För övrigt kan jag därmed inte heller ta nya fotografier, exempelvis i Chicago. Om jag inte hittar någon med en likadan batteriladdare.

Jag ägnade lördagen åt en rejäl långpromenad i ett av Washingtons många vackra och färgsprakande skogsområden (bara femton minuters promenad från Cleveland Park där jag bor, alltså mitt i sta'n) och lördagskvällen åt en trevlig hemma hos-fest hos en äldre, gästfri dam i grannskapet. Intressanta konversationer med bildade amerikaner kan man aldrig få för mycket av, men gissa om de blir förvånade när jag tar Sarah Palin i försvar (lite i grann i alla fall). Det är svårt att träffa på en enda kotte här i Washington som inte avskyr allt vad republikaner heter i allmänhet, och Sarah Palin i synnerhet – eller så är det jag som rör mig i ensidiga kretsar...

Apropå ensidiga kretsar, se Annette Kullenberg såga svenska politikers och journalisters besatthet av det amerikanska valet i denna Expressentext. Hon har många poänger, både om valbevakningen och USA-fixeringen och om Obama som populist. (Tipstack: T)

Jag kan intyga att halva Washingon är fullt av svenska politruker och influgna reportrar – själv låg jag igår i en enorm hotellsäng och kollade på Sarah Palinklipp på You Tube och drack vin och åt pizza med tre av dem. Och när vi knallade omkring i Georgetown på eftermiddagen sprang vi på ett svenskt TV-team och hörde svenska talas till höger och vänster i klädbutikerna.

Själv är jag ju inte riktigt här som journalist utan som privatperson. Nej, jag är nog här som journalist, förresten (om än lätt undersysselsatt sådan). Nej, politisk turist är kanske det som passar bäst just nu.

Söndagen hade jag planerat att hänga på min kompis Paul när han skulle knacka dörr hos Asian Americans i Virginia. Men han var Halloween-utfestad och låg och sov istället, och de stora planerna på bilutflykter till olika evenemang med senatorerna Warner och Webb stäcktes också. Däremot fick jag följa med på en intressant rundvisning på ett av demokraternas kampanjkontor i Virginia, det i McLean. Full rulle som vanligt, med telefonringare och dörrknackare och flygbladsutdelare och allt vad det var – och ett intressant komplement till samma slags aktiviteter som jag såg i Steubenville, Ohio, häromveckan. Sedan åkte vi runt och kollade på kitschiga McMansions, på den vackra (och osäljbara) villa som bröderna Kennedy bott i och på vicepresidentresidenset i Washington. Innan det, som sagt, blev dags för shopping i Georgetown och YouTubes på hotellrummet.

/Gunilla