Den ena boken är jättespännande, fast också ganska sann. Den andra ganska sann, fast också jättespännande. Skulle det vara den enda egentliga skillnaden mellan en kriminalroman av Liza Marklund och ”Gömda”?Av artikeln framgår att en av mina idoler, Sigrid Kahle, kritiserade Gömda i Karneval redan 1999 (uppdatering/korrigering: har jag för mig att det var – skrev tidigare 2000 här, men nu har jag sett tidningen i pappersform och det var i slutet av 90-talet, med stor sannolikhet dess sista år).
Det är nog knappast så de ofattbart många svenskar som läst ”Gömda” (det bör röra sig om över en miljon) uppfattat den berättelse som enligt många vittnesbörder djupt skakat och engagerat dem.
Ett stycke till:
Men om ”Gömda” nu är en roman, vars kvarvarande legitimitet skulle vara just att den säger något på en ”generell nivå”? Varför har då Liza Marklund valt, eller skapat, just en verklighet där det allt dominerande hotet mot omisstänksamma svenska kvinnor är svartmuskiga män från mellanöstern och det svenska samhällets oförmåga att försvara kvinnor mot dessa män?/Gunilla
Man kan, när man läser ”Gömda” och Antonssons bok parallellt, få intrycket att Marklund och Eriksson har använt personer i den senares omgivning som förlagor för romangestalterna, men låtit dem byta plats. Det kan ju vara en litterär metod. Men om en ilsken chilenare kunde bli en trygg norrlänning varför kunde då inte den otäckte libanesen ha gjorts till en välrakad svensk medelklassman?
Lite pinsamt måste det vara för Piratförlaget, vars delägare Jan Guillou gjort sig känd som en energisk fiende till all islamofobi, att en av dess potboilers (stadiga inkomstkällor) förmodligen gjort mer för att sprida och bekräfta klichébilden av ”araben” än någon annan svensk bok i modern tid.
En av "denna-länkarna" funkar inte. Blev inte hyperlänk av den bara ...
ReplyDeleteJo, men det verkar fungera?! Jag ska kolla. Jag kanske hade lagt ut en version av detta som inte var färdig.
ReplyDeletetycker fakta och fiktion är mindre intressant jämfört med att Marklund lyckades kränga en så fruktansvärd nidbild både av muslimska araber som av svenska rättssamhället att det tog 13 år innan nån enda fråga ställdes.
ReplyDeleteAtt nåt så läskigt kunde bli en bästsäljare och tas på allvar i alla skikt i samhället också vid interpellationer i riksdagen
- den kulturella nivån är så skrämmande. Att kunskapen om samhället och invandrare var så obefintlig. Att vidskepelserna gick hem i 13 år.
Plus att drevet ingalunda går kust efter Liza. Det går lika mycket efter Monica Antonsson.
Hysterin är nu som igår total
Men du Gunilla är fantastisk.
Manon,
ReplyDeleteDu har helt rätt i allt du skriver (särskilt den sista meningen, förstås – tack! ;-)).
Visst är det ett drev även efter Monica.
Om du vill/orkar får du gärna skriva ett längre inlägg om allt detta (nidbilderna etc + drev).
Vill bara tillägga en sak – en hel del litteraturvetare har faktiskt ifrågasatt Gömda i flera år, och säkert en hel del litteraturkritiker. Och nog måste det ha varit någon slags debatt om det hela såväl 1995 som 2000, bara det att ingen har plockat fram den nu? Jag vet inte!
Manon,
ReplyDeleteFörtydligande: jag menar alltså ett gästblogg-inlägg.
Läste en krönika så här mitt i natten, som i det nya perspektivet blev lite intressant.
ReplyDeleteRubrken är: Lögnerna skadar de som har våldtagits
http://www.expressen.se/1.608873
Ohhh, vilken pannkaka av den TV4-intervjun. Jag tror LM tog i så mycket i alla sina denials och angrepp att det slår mot henne själv. Hon tog i för hårt. Pihlblad var tyvärr alltför mesig. Inte påläst. GEnerella, svepande frågor som det går hur lätt som helst att glida iväg ifårn istället för hardcore questions på konkreta fakta. Källskyddet gentemot Hermon? Vilka intervjukällor från Mias närhet intervjuade hon. Hela storyn förefaller ju som om hon endast och enbart intervjuat Mia, som verkligen ser ut att leva i en helt annan verklighet än resten av omgivningen, med några undantag.
ReplyDeleteVad besviken jag blir på den där intervjun.
Tack, nu slipper jag själv skriva en recension av eländet! I kombination med att Åsa Mattsson och Ulrika Knutson gjorde bra ifrån sig i studion.
ReplyDelete...och så kan jag ju fortsätta med min nya vana att citera Flashback:
"Alla Lizas uttalanden verkar riktade till de som inte är insatta i frågan och gärna vill låta sig manipuleras. Resten blir förstås helt vansinniga på att hon inte möter den verkliga kritiken.
Om hon vill förstå vad debatten handlar om är det dags att hon kommer ner från sina höga hästar och börjar läsa bloggar och artiklar."
Nu hoppas jag på att Lennart Ekdal gör en intervju med Elisabeth Hermon, som kompensation mot Lizas fruktansvärda bemötanden av de frågorna. Där hade Pihlblad uppenbart ingen koll på vad som hade hänt. De borde ha låtit Annika Widebeck sköta intervjuandet – hon uppfattas väl som alltför *partisk* på redaktionen, men hon hade definitivt inte låtit Marklund komma undan på svåra frågor lika enkelt och hon hade heller inte låtit henne spela offer så mycket.
Åh, där e du! Trodde du satt på flyget. Jag är så arg så jag kan knappt arbeta. Men så ibland dyker det upp små pärlor som lyfter mungiporna en aning. Jag klistrar i hela inlägget av signaturen Nyköpingsbo här. Tror inte han/hon misstycker. Det är ett så fantastiskt bra inlägg i diskussionen på TV4.
ReplyDelete"Monica Antonsson har i sin bok intervjuat ett 40-tal personer som känt Mia och som förekommer i Gömda, t ex ungdomsvänner, daghemsföreståndare, hennes första man, psykologer, socialsekreterare och inte minst Mias son. Dessa intygar alla att Mias historia med hotbilden är enormt överdriven och flera av dessa personer har sedan länge protesterat mot hur Liza Marklund framställt denna historia i Gömda. Liza Marklund har skrivit Gömda utan att kolla fakta med dessa personer. Mia framstår allt mer som mytoman och Liza Marklund ljuger faktiskt när hon säger att hon har en massa dokument med beslut från socialnämnden i Oxelösund och Landstinget. Några sådana beslut existerar inte och kommunens revisorer skall nu granska hur det gick till när Mia utan socialnämndens vetskap fick pengar för sitt uppehälle i Sverige och Chile.
Gömda är dessutom en av de mest rasistiska böcker som utgivits i Sverige och älskas av nynazisterna. Det Monica Antonsson gjort är modigt, nödvändigt, och utmärkt journalistiskt renhållningsarbete
Nyköpingsbo"
Bra inlägg av Nyköpingsbon! Ja, jag hoppas att inte alla mina kolleger köper Liza Marklunds uppgifter utan vidare – hennes svar innehöll ju inte bara undanglidanden, utan även rena rama fel. Hm, borde nog läsa TV4:s chatt.
ReplyDeleteJag tycker faktiskt att Marklunds krönika i Expressen idag var bra (utifrån förutsättningarna) med vissa poänger, som försvarstal betraktat. Det var intervjun som var katastrof.
Nä, inte sitter jag på flyget. Måste ju följa den här debatten bit till på vägen; Obama får tyvärr klara sig utan mig på tisdag.
Förresten, det skrivs ju mycket nu om "sociala medier" vs gammelmedier och hur de hanterat detta – och detta är ett bra exempel på dimensionen.
ReplyDeleteAtt "Nyköpingsbo" fattat grejen medan DN publicerar en krönika av Hanne Kjöller som är helt fel ute är på sikt ett problem för DN&Co.
Bara som ett exempel.
(Låt mig tillägga att jag i många andra sammanhang har stor respekt för Hanne Kjöller, och jag har också träffat henne personligen genom gemensamma vänner och ätit en mycket trevlig måltid med henne. I Almedalen, förstås.)
1. Obama kommer naturligtvis att bli besviken, tro mig.
ReplyDelete2. Nu är jag så vilsen i pallet att jag inte vet var jag skrivit vissa kommentarer. Men någonstans skrev jag i alla fall, att numera verkar krönikörerna (och en del politiker) inte lägga mer tid än det tar att fixa 1500 tecken, trots att det de skriver om inte är trivialiteter utan berör viktiga ting. Å det kan vara OK om det bara finns med en brasklapp som visar att de inte är pålästa utan spekulerar vilt.
Tack Gunilla för ditt generösa svar till mig, tanken på ett gästinlägg på din blog gör mig stolt glad och hedrad.
ReplyDeleteUndrar om du går på PK-debatten i morgon.I mina ögon har media inte alls klarat att hantera Gömda när det gick 13 år innan Monica Antonsson kom med ett första ifrågasättande.
Medierna passivitet bidrog till att kollektiva vidskepligheter spreds om såväl ett havererat rättsväsende som om muslimska invandrare.
Sannolikheten att media skulle förstå betydelsen av en whistleblower är väl lika stor som att hönsen skulle få tänder.
Självklart ska jag gå till PK-debatten...
ReplyDelete