22 January 2009

Krönikörerna gör också ett uselt jobb med Gömda

STOCKHOLM Jag är för största möjliga yttrandefrihet, men snart måste den nog tyvärr inskränkas med ett tydligt förbud.

Nej, jag bara skojar. Men man borde verkligen inte få skriva ännu en krönika som skickas ut till allmänheten med följande passager, som Jane Betts gör i Blekinge Läns Tidning:
"Jag har inte läst Antonssons bok och vet inte riktigt varför jag ska göra det. Men jag har läst Marklunds Gömda och minns den som spännande, gripande och välskriven."
Korrektiv I: Snälla Jane Betts – läs Monica Antonssons bok genast. Varför du ska göra det? Jo, för att du uttalar dig om den.
"Liza Marklund tillstår att hennes bok bygger på en verklig historia där hon också läst myndigheternas protokoll"
Korrektiv II: 1. Läs in dig på ett minimum av debatten, och inse att det just är orden "verklig historia" och att Marklund "också läst myndigheternas protokoll" som är kraftigt ifrågasatta. Fundera över ifall dessa delar av kritiken alls kan stämma, och vad som då återstår i denna mening. Jo, "Liza Marklund tillstår...". Det betyder inte längre någonting.
Att hon läst protokollen har nog ingen ifrågasatt; kritiken handlar om det grova sätt på vilket hon isåfall ändrat deras innebörd.

2. Titta på de enda myndighetsprotokoll som faktiskt presenterats offentligt, nämligen hos Monica Antonsson, till exempel här, här och här. (Marklund skulle kunna presentera sådana om hon bara ville som bevis för sanningshalten, anonymiserade och med bibehållande av källskyddet! Det har hon valt att inte göra, varför hennes trovärdighet tyvärr är kraftigt underminerad.)

3. Jämför innehållet i dessa publicerade protokoll med innehållet i Gömda, det vill säga a) händelserna som de beskrivs av myndigheterna å den ena sidan, och b) händelserna som de beskrivs i Gömda å den andra. Jämför. Fundera sedan på trovärdigheten i Gömdas underrubrik: "en sann historia".

4. Den som själv inte vill göra en sådan systematisk jämförelse kan förstås läsa Monica Antonssons bok (se Korrektiv I).
"Det viktiga är väl att Liza Marklund har berättat, starkt och uppenbarligen väldigt trovärdigt om hur det känns att vara förföljd."
Korrektiv III: Fundera över vad som menas med "uppenbarligen väldigt trovärdigt". Enligt vem? Enligt dig själv?
Läs isåfall Anne Heiths mycket intressanta och snabbt lästa artikel "Gömda – romantik, spänning, melodram och populärorientalism" (PDF-fil finns här) och helst även Annette Årheims avhandling När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolknings­strategier.
Läs även hur "Mias" son underminerar verklighetsbeskrivningen här.
Läs sedan "Gömda" igen, med mer kritiska glasögon – och fundera över ifall det verkligen var så trovärdigt skrivet!

Nu blir jag lite elak, men kan inte låta bli att lägga till:
Fundera över hur din krönika ändras om meningen vore "Det viktiga är väl att Liza Marklund har berättat, starkt och uppenbarligen väldigt trovärdigt om hur det känns att ha förföljelsemani."
"Är det för att Marklund är kvinna, en stark, snygg och framgångsrik författare, som hon nu blir så illa angripen? precis som den norska journalistens Åsne Seierstad blev efter sin bok Bokhandlaren i Kabul. Äntligen en chans att peta ner två framgångsrika kvinnor från piedestalen?"
Korrektiv IV: Läs på om Elisabeth Hermon – en stark, väldigt snygg och framgångsrik föreståndare för ett skyddshem för hotade kvinnor, som blev illa angripen och fick sitt liv förstört av allt som följde på Expressens publiceringar 1992.

Ernst Brunner har förstås sett sin chans att ge Liza Marklund ett tjuvnyp, men annars har debatten till största del varit saklig och syftat till att få Marklund att förklara sig så att alla frågetecken rätas ut. Hon har valt att inte förklara sig, utan duckat på en rad avgörande punkter. Därför har ifrågasättandet fortsatt.

Fundera också på varför Monica Antonsson blivit så illa angripen! I massor med nätkommentatorer, men också av Liza Marklund som i olika sammanhang – senast i TV4 i söndags – gjort allt för att få sina kritiker att framstå som oseriösa på olika vis. (Bara att se det för vad det är: härskartekniker.)

Ni som orkar kan ju fylla på med vettiga invändningar till Jane Betts krönika. Det finns ett kommentarfält.

Jag lovar mig själv flera gånger varje dag att sluta skriva om Gömda-debatten, för jag har mycket annat att ta tag i. Men när jag råkar hitta sådana här stupiditeter kan jag inte låta bli att bemöta dem.

Den här typen av krönika hade kanske varit OK som inlägg på sajten Familjeliv i höstas, men nu finns Monica Antonssons bok faktiskt att läsa – samt en livlig och åtminstone bitvis initierad debatt att sätta sig in i.

Tyckarna som får medieutrymme i spalt och eter borde vid det här laget ha nått längre än så här, även i tidningar som Blekinge Läns Tidning och Karlskogakuriren (där Monica Sundberg häromdagen skrev: "Nej, jag har inte läst Monica Antonssons motbok, där hon på detaljnivå försöker krossa Marklunds böcker. Frågan är hur intressant det är.")

Korrektiv V – läs och begrunda Ingrid Carlqvist om sanningssökande:
Hur fungerar människor som fastnar i ett synsätt och inte förmår tänka tanken att de kanske har fel? De som inte tål att deras uppfattning ifrågasätts och blir arga på människor som tycker annorlunda. Inte ens om de får svart på vitt att de har fel, vill de ändra sig. För dem är sanningen oviktig och de följer det klassiska militära mottot: "Om inte kartan och verkligheten stämmer överens så är det kartan som gäller!"
Korrektiv VI: När Monica Sundberg och Jane Betts gjort sin läxa och läst på lite mer, så kan de förslagsvis läsa min text hos Newsmill: Journalisterna har inte gjort sitt jobb i Marklund-affären. Snart får jag kanske skriva en text kallad "Krönikörerna gör ett uselt jobb i Marklund-affären". Eller förresten, det var väl denna text.

Uppdatering I: En kompis skrev precis i ett mail ett resonemang på detta tema:
Det sorgliga är att de inte fattar hur uppenbart det blir att de inte läst boken inför dem som har det. Så himla pinsamt och man känner sig besviken när någon skribent som faktiskt verkar bra skriver bort sig så. Fan vad ohederligt.
Ja, det blir ju lite grann som att envist hävda skapelseberättelsens sanning, och strunta i att Charles Darwin faktiskt dök upp med vissa invändningar på 1800-talet.

Uppdatering II: Aha, detta förklarar ju faktiskt saken!

/Gunilla

P S Jag borde ta itu med många av de andra krönikörerna också, inte bara landsortstidningarna – utan även SvD och DN har ju varit fulla av texter som fått mig att se ut som en fågelholk. För att inte tala om Anders Ehnmark i Expressen. Det var en riktigt usel, oinitierad och faktiskt – med tanke på att han är gammal polare med Jan Guillou – pinsam krönika. Men det har jag ju redan skrivit om.

5 comments:

  1. *suck*

    Asså, va .. ja vet inte ...nä.. men, asså, inte fö'att ja läst liksom den, va, men den kan ju'nte va nåt ..väl.

    Det kan man förvänta sig höra längst bak i bussen där tonårstjejerna sitter. Men när man faktiskt får betalt (utgår jag ifrån) att skriva en krönika som andra männsikor ska läsa kan man ju anstränga sig liiiite mer.

    ReplyDelete
  2. Varför skrev jag det här?
    I min tankevärld skrev jag det på BLT:s sida.
    Det korrigeras nu.

    ReplyDelete
  3. Fasen, vad bra du är Gunilla! Och det säger jag inte bara för att du hade den goda smaken att länka till mig. Har inte du drabbats av min vän Katharina än?

    ReplyDelete
  4. Precis det jag reagerade på när jag läste meningen "jag har inte läst Antonssons bok". *suck*

    ReplyDelete
  5. Hej Gunilla,
    Du lyser vidare i debatten. Trevligt att träffa dig IRL, också. Men för att kommentera inlägget specifikt: var på väg att skriva något om "ypperlig journalistisk bragd" men det påminde för mycket om en bokrecension jag sett.

    Hursomhelst, behåll din sakliga och efterforskande approach. Den kommer att segra till sist. Vi får inte tillåta att enskilda människor (utan påvisbara felredovisningar eller annat ekonomiskt skumrask) krossas av lycksökande och beräknande skräpskribenter.

    Ha en bra helg,
    Jonas

    ReplyDelete