PK igår I

STOCKHOLM Ni kan se debatten på Publicistklubben på video här. Jag kan särskilt rekommendera Jan Guillous insats en bit in – den bör någon nätaktivist fixa in på YouTube. Snarast!

Uppdatering I: Jag låter signaturen Siegfried på Flashback berätta (och jag kanske återkommer med tillägg, exempelvis om när Jan Guillous smocka hängde i luften mot en viss kritiker efteråt)

Nyss hemkommen från Publicistklubben i Stockholms debatt om Gömda måste jag bara säga att debatten var en riktig pärla!
Helt fullsatt, alla bordsbokningar borta, maten tog slut ( men inte ölen) och ett helt galet debatttryck.
Normalt debatterar man utrikesbevakningen av valet i Tchad tillsammans med några stofiler till utrikeskorrespondenter som inte är en dag under 70 och just slutat pränta med gåspenna, men detta var storartad underhållning!
Publiken var med på noterna och hejade vilt och applåderade Monica Antonsson, som gjorde ett mycket starkt intryck.
Ann-Marie Skarp gjorde intryck av lätt förvirrad överklassdam som inte kunde förstå att nån tyckte det var problem att det som utgav sig för att vara sant inte var det.
Annika Widebeck från TV4 var så arg att hon stod och hoppade, ganska förståeligt när hon fått två reportage i rad ställda.
Kvällens behållning var dock Jan Guillou, som egentligen hade en omöjlig sits, han kan omöjligt säga vad han tycker eftersom frun är vd i piratförlaget, och Liza är en av storsäljarna.
Precis innan han träder in i debatten lufsar han iväg och köper en till flaska vin, Han måste ha halsat den på raken eftersom han är så svamlig när han försöker slingra sig undan någon kommentar om Gömda.
Bäst är när Ulrika Knutson nitar honom med kommentaren om Åsne Seierstads bok om bokhandlaren i Kabul, där gick han vilse ordentligt.

Här är ett snabbreferat från Ann Lagerström/ViLäser. Och från Skåne skrev Ingrid Carlqvist (som jag nog inte länkat till tidigare, men som är en av de mest initierade skribenterna i hela denna soppa).

Förresten, gissa om det var märkligt att vandra rakt in i, och bli presenterad för, Ann-Marie Skarp (av Maja Aase som tydligen kände oss båda) det absolut första som hände när jag dök upp i lokalen. Senare var det en märklig känsla att under kvällen sitta mellan Monica Antonsson (som jag hade på min vänstra sida) och Jan Guillou (som i och för sig satt ett par platser bort, på min högra sida – honom hade jag inte äran att tala med). Hela dramat på armlängds avstånd, och inte bara på nätet!

Min artikel hos Newsmill har ärats hos Flashback-gänget, och en och annan har konstaterat att det verkar som om jag hängt där en hel del. Det kan ni lita på att jag gjort!
Men inte bara där, förstås, jag har nog läst och hängt på allt som gjorts och skrivits i denna soppa. Utom att jag (ännu) inte varit på plats i Oxelösund, vilket jag verkligen tycker är tråkigt. Men var skulle jag ha sålt in ett sådan reportage?! I don't know.

Uppdatering 2: Jag snor helt fräckt det signaturen Sophia skriver som kommentar till min Newsmill-artikel, så slipper jag skriva det själv:

Under den del av PK-debatten som berörde Liza Marklunds rasistiska schablonkaraktärisering i "Gömda en sann historia" fick någon förklara för Jan Guillou (som inte läst boken han försvarade och som hans förlag givit ut) att bokens manlige hjälte ändrats från chilenare till trygg norrlänning medan den onde förblivit muslimsk libanes – och samtidigt förvandlats till en djävulsk våldtäktsman och kvinnomördare med sadistisk barnslakt som specialitet, hin håle själv. Guillou sa, aha och? Spelar roll om där är en eller två svartskallar? Japp, exakt det epitet han valde att använda. Klumpig ironi kanske, men ändå... ord som en taggigt slö kniv i magen: Så firar den svenska kulturelitens alfahane "Martin Luther King Jr. Day".

Lysande, Sophia! Jag minns dock inte att orden föll exakt så här, bara att jag tänkte på hur otroligt det är att han inte haft minsta koll på innehållet i Gömda. Hans hustru som skrev om "faktion" och åberopade litteraturvetare (vilket även Marklund gjorde) borde kanske visa honom Anne Heiths artikel, om just schablonkaraktärisering?! Det är detta avsnitt från PK-debatten som gör att Guillous utläggning absolut bör hamna på YouTube. Vem fixar?

Tilläggas kan att Ulrika Knutson var strålande när hon konfronterade Guillou med både hans angrepp på Åsne Seierstad häromåret (vilket jag citerade i min GP-artikel) och hur hans tidigare engagemang för beskrivningar av araber rimmar illa med hans försvar av Gömda. Se även Per Svenssons strålande artikel i Sydsvenskan, särskilt avslutningen:

Lite pinsamt måste det vara för Piratförlaget, vars delägare Jan Guillou gjort sig känd som en energisk fiende till all islamofobi, att en av dess potboilers (stadiga inkomstkällor) förmodligen gjort mer för att sprida och bekräfta klichébilden av ”araben” än någon annan svensk bok i modern tid.

Jan Guillous framträdande på Publicistklubben visar att inte var lite pinsamt, utan mycket pinsamt.

Uppdatering 3: Här är ett typiskt exempel på någon som har attityden "Jag har visserligen inte läst Monica Antonssons bok, men skriver vad jag tycker ändå för det är hemskt med kvinnomisshandel". Inger Segelström-klubben, liksom.

Uppdatering 4: I detta blogginlägg finns inte mindre än 16 punkter som Jan Guillou normalt borde gå igång på.

/Gunilla