.JPG)
STOCKHOLM Säga vad man vill om Mia, men nog är det imponerande att hon går upp i arla morgonstund för att chatta med sina kritiker och alla nyfikna. Klockan är ju bara 5 på morgonen i Arizona när allt sätter igång.
/Gunilla
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Hon vet väl att fånga ögonblicket inför den stundande Phyrrus-segern!
ReplyDeleteJa, så kan det vara. Eller så är hon bara morgonpigg. Vi som bor i USA går ofta upp tidigt, för att vi behöver kommunicera med Sverige.
ReplyDeleteJag skrev flera frågor, men ingen kom med. En vän skrev flera frågor, men inte heller hon fick med någonting.
ReplyDeleteKanske får vi som kallas bloggdrevet vara nöjda med att Mia talar? Jag börjar bli trött på Aftonbladets ensidighet.
Onekligen hade hon ett visst behov av att kommunicera med Sverige; det framgår av omständigheterna.
ReplyDeleteJag tror faktiskt att Mia är den som går med segern ur denna offentliga förnedring, dock inte utan på ett förnedrande sätt.
Mia är den som har mest att förlora på denna "affaire", därför har hon starkast drivkraft, självbevarelsedriften, att avgå med V-tecknet om än på darrande hand.
Till Tristan Hugo:
ReplyDeleteJag tycker det är fel att tala om "segern". Det är väl mer om att komma så nära sanningen och korrektheten som möjligt.
Och att på något sätt de som så bör ges chansen att be om ursäkt och att visa empati gentemot de som oförskyllt drabbats.
Hur vet vi att det överhuvudtaget var en riktig chat? Det kan ju lika gärna ha varit en påhittad chat som Aftonbladet och Mia själva skrivit ihop!
ReplyDelete"Hur vet vi att det överhuvudtaget var en riktig chat? Det kan ju lika gärna ha varit en påhittad chat som Aftonbladet och Mia själva skrivit ihop!"
ReplyDeleteIngen har nytta av överdrivna konspirationsteorier. En av mina frågor kom med, men eftersom följdfrågor inte kunde ställas (verkar vara genomgående i den här historien) föll min fråga ganska platt.
/
Elvine
Hej Gunilla!
ReplyDeleteJag såg dig soom hastigast igår, vid Vasagatan, det var väl du??
Jag hade dock bråttom, så jag stannade inte, du verkade också på väg nånstans.
Det här är verkligen sjukt!! att AB väljer helt klart hennes "sanning" och låter denna kvinna ta så mycket plats, utan att bemöta henne på något sätt. Jag trode att media i Sverige var inte som i det land där jag kommer ifrån, men, det verkar vara lika mycket ruttet här som där...jag är så förbannad att jag inte kunnat få nåt gjort, man vill spy!!!.. tur att det är helg...
En gammal journalist sa till mig en gg: "man ska ha ett eget medium", han var trött på den etablerade pressen i Chile. Jag förstår honom nu, verkligen, fast, som sagt, jag trodde att det var annorlunda i Sverige. Tänk vad fel jag hade. Lika mycket skit här, som där.
Happy Valentine, förresten...jag ska försöka varva ner med gelehjärtan, mina favoriter..
/Marisol
Följande lät jag först publicera som en kommentar på
ReplyDeletehttp://monicaantonsson.blogspot.com/2009/02/sormlands-nyheter.html
men frågan har ju generell relevans.
"Inom journalistiken, finns det inte några etiska krav på proportionalitet?
Jag menar, hur skall en liten människa kunna försvara sig mot en hel jävla tidningsredaktion, dessutom på den största dagstidningen (som väl Aftonbladet är)? Och inte bara en, här sitter ju Expressen och dess företrädare i samma båt!"
Jag tycker det är ett skamligt beteende! Ett fall för Journalisten, PO och hela det publicistiska etablissemanget att avhandla.
Stefan: nej, under lång tid har det ju varit så att journalister har haft *en* slags ytrandefrihet och vanliga Svenssons en annan, mera begränsad. Dels för att journalisten försvaras av sin redaktion och för att det, somn alla vet, är nästan omöjligt att fälla en tidning för förtal. Alla spådana fall uppfattas av media och jurister som om det var Torgny Segerstedt.
ReplyDeleteDels kan du inte gärna gå fram till ditt kommunalråd, Mikael Persbrandt, Stefan Holm eller Otto Sjöberg (namnen valda på måfå) och säga "Jävla fyllbult, du är en skam för nationen!" och komma undan med det, men som krönikör eller medlem av ett mediadrev kan du. Tyvärr drar det här en massa människor till yrket som framförallt tycker det är glamouröst att vifta med ett presskort, ha bildbyline och få synas med känt folk. Journalistik har blivit den nya rock'n'rollen, tyvärr utan att låta lika bra.
Jerbaz,
ReplyDeleteJag skrev också en fråga som inte kom med. Synd!
Tristan Hugo,
Mnja, jag tycker nog att det också var ett gigantisk utlämnande av en människa som inte mår bra och som "lever sin historia".
Stefan,
Håller med. Detta är ju ingen boxningsmatch (som jag i min Newsmillartikel kritiserade att medierna beskriver det som) utan borde vara journalistik: att finna sanningen. Inte göra som Aftonbladet.
Om LizaMia fick chansen att be om ursäkt och visa empati så framgick det inte.
Anonym,
Nä, man vet ingenting nuförtiden... Men nog verkade det riktigt, alltid. Jag blev lite skeptisk inför tidpunkten, men det framstod ju tydligt att Mia själv svarade.
Marisol,
Ja, det var jag på Vasagatan! Och ja, jag hade himmelens bråttom, var sen till ett möte...
Verkligen trist att svensk press nu måste jämföras med både rysk sådan och chilensk. En "positiv" effekt av hela Gömda-soppan är att jag fått större förståelse för mina kolleger i andra länder med kontrollerade medier... Jag är verkligen ingen anhängare av konspirationsteorier, men i detta fall har det skett ett antal flagranta saker.
Hoppas geléhjärtan var fint Valentin-sällskap! Själv drack jag lite billigt mousserande och kollade på Melodifestivalen...
Stefan,
Kan bara hålla med om att det är skamligt... Jag vet inte vad jag ska göra, som du vet har Journalisten inte intresserat sig för det hela och om PO skulle fatta grejen är högst oklart.
Thomas,
Bra inlägg. Tror du skulle gälla denna bloggtext:
http://martenschultz.wordpress.com/2009/01/19/woo-hah-mediaansvaret-och-dess-nya-vakthundar
Stefan
ReplyDeleteFörvisso raljerade jag lite. Men med "segern" åsyftade jag inte direkt uppnåendet av något slags sanning, utan snarare en viss nytta för Mias egen del.
För oss andra är det förstås mer intressant att veta vad som egentligen hände, såsom de sanningstörstande varelser vi är.
Gunilla: Tack för tipset, äsrskilt intressant efterom bloggaren hade en del erfarenhet inifrån pressen själv. och det är ju sällan man ser nån egentlig mediekritik i tidningarna idag, den uppgiften är överlämnad till dem som står utanför.
ReplyDelete