.JPG)
"Nyfikenhet, en passion för att berätta sanningen, en stor portion empati och ett starkt civilkurage så att man törs."Glöm inte heller Olle Stenholms råd "till dem som verkar i dagens medievärld":
Sök sanningen!/Gunilla
Var rättvis!
Visa medkänsla!
Det skänker trovärdighet. Utan trovärdighet inget förtroende. Utan förtroende ingen överlevnad.
Olle Stenholms råd i all ära men vari består poängen med uppmaningen att "söka sanningen" ?
ReplyDeleteInte kan man söka sanningen om man inget kan.
Jag har aldrig gått på journalisthögskolan och vet därför inte hur undervisningen är upplagd. Men att döma av frånvaron under 13 år av all journalistisk granskning av Gömda och Asyl
förefaller de från den fleråriga elitutbildningen utexaminerade framför allt ha utbildats till att bjussa "Mia" på ett drömläge.
Ingen kunde ge henne en match i ämnet svensk rätts och förvaltningsapparat för att inte tala om stuket på det magnifika bidragsmaskineriet.
Ingen reagerade heller på hur Liza Marklund fingertoppskänsligt placerade "Mia" som juvelen i kronan för tidens politiskt korrekta s-märkta nyfeminism.
Att så tjäna den politiska makten gjorde Liza bara starkare i det journalistiska gänget.
Granskning av makten? Aldrig i livet.
Under de många år när jag recenserade tv i dagspressen häpnade jag över
hur de till jobben i rutan rekryterade såg som sin uppgift att serva en auktoritär politisk korrekthet.
Att påpeka detta var inte populärt. Den politiska korrekthetens järnhårda gemenskap var ingalunda begränsat till programledare i tv.
Monica Antonssons formidabla granskning av
Gömda och Asyl lyfter fram lögnerna om Sverige som den politiska korrektheten lanserade för egen trovärdighet.
Att döma av mottagandet från det journalistiskt politiskt korrekta gänget är befrielsen ingalunda självklart välkommen.
Än sen. Kunskapen är grejen.