15 February 2009

Gömdagate-idéer efterlyses

STOCKHOLM Sent på kvällen kom jag över ett exemplar av pappers-Aftonbladet. Jag bläddrade fram Jan Guillous vidrigt skrivna och självgoda krönika (länken går till Ingrid Carlqvists kommentar), och insåg att den var mycket större redigerad än jag trott.
Den är utgjord över en helsida (brukar väl vara mer som en spalt?). Han har alltså fått extra utrymme för att skriva apropå Gömda.
Som jag skrev tidigare: inte en bokstav som upplyser ovetande läsare om hans egenintresse i frågan (som delägare i Piratförlaget och vän/kompanjon till Liza Marklund)!

Hur kan Jan Helin publicera en sådan text? Jag bara frågar.

Men så har ju Mia också fått ännu ett uppslag. Dels publicerar de chatten (som vi såg igår var den full av ickesvar, undanglidningar, felaktigheter och även rena lögner från henne, fast de har i alla fall korrigerat språket i pappersversionen), dels ett brev från läsarna där hon skriver om hur jobbig den här tiden varit för henne och hennes familj, samt att hon hoppas kunna stötta utsatta kvinnor.

Sist men inte minst är det en krönika från reportern som fick åka till Arizona och intervjua Mia. Hon citerar några blogginlägg som köper Mias story, och några som inte gör det.

Och så står det, i ett enda stycke på slutet i reporterns krönika: "Sent i går eftermiddag bemötte också journalisten Monica Antonsson innehållet i våra artiklar de senaste dagarna. Hon ställer sig kritisk till intervjun, frågorna och svaren, antalet sidor och till Mias dokument. Du kan läsa hela inlägget på monicaantonsson.blogspot.com.".

Man tar sig för pannan! Monica Antonsson har alltså smulat sönder hela Aftonbladets jobb fredag + lördag för att de inte kollat Mias fakta alls, utan låter henne komma med ett stort antal lögner och glidningar (d v s Monica har fått göra deras journalistiska jobb!, se t ex detta inlägg).
Men de citerar inte ett enda exempel på hennes kommentarer och gör ingen rättelse eller skriver en exakt länk, utan de bara anger adressen till hennes blogg.

Och på nästa sida skriver Jan Guillou att Aftonbladet minsann alltid kollar fakta, medan bloggarna kan få babbla på där ute!

Jag som trodde att Guillou gjorde bort sig för i år på Publicistklubben häromveckan, men det här är minst lika illa.

Många därute på nätet har förstås reagerat över hur Aftonbladet har hanterat de tre senaste dagarnas publicering. Jan&Jan bär väl det största ansvaret för haveriet, men det vore intressant att se hur exempelvis Lena Mellin har tänkt om saken. Och en reporter som Oisín Cantwell, som tidigare tycktes ha fattat storyn.

Men mest intressant ska det bli att se hur landets övriga publicister hanterar alltsammans de kommande dagarna. Man hoppas att det finns några namnkunniga skribenter med spalter till förfogande och en rejäl dos integritet kvar.

Värst av allt – ja, riktigt äckligt – är att Aftonbladet försöker få det att framstå som att tidningen inte tar ställning för att Gömda är en sann historia.

Jag har nu fått i uppdrag av en viss redaktör att tänka ut ett förslag på vad jag skulle vilja skriva om alltsammans. Just nu vet jag faktiskt inte. Först hade jag tänkt föreslå ett visst personporträtt, men är det kanske snart dags för att skriva en syntes av hela soppan? Presstopp om tre veckor, så det är hög tid att klura ut något bra. Publicering först i slutet av mars, så det krävs något med lång hållbarhet vilket jag tycker är knepigt.

Har ni några idéer? Vad vill ni läsa, och framför allt: vad bör skrivas (ja, jag vet förstås att det bör grävas mer i USA, och det ska jag förstås också göra – men jag kan ju inte sälja in en sådan artikel innan jag vet ifall jag hittar något)?
Jag kan inte säga vilken publikation det isåfall (om jag kommer på ett bra uppslag och om det finns plats) handlar om, mer än att anslaget ska vara makt- och mediekritiskt.

/Gunilla
på den mediala krigsstigen, som sagt

23 comments:

  1. Du kan väl skriva om Jan Guillous uppgång och fall. Ett fall som definitivt verkställdes iom Gömda.

    ReplyDelete
  2. Tack för dina seriösa artiklar.
    Något jag har undrat över:
    Varför kunde inte Mia försvara sig som i somras med ryggen mot kameran och visat upp sina "bevis" i tv4? Om hon nu fortfarande är så skräckslagen...
    (inte för så länge sedan anmälde hon ju MA för att ha röjt hennes identitet). Man fattar ju inte. Är hon någonsin konsekvent den människan?

    Apropå dina önskemål om olika idéuppslag:
    För 10 veckor sedan visste jag ingenting om denna historia.
    Jag var nyfiken, googlade och hamnade här:

    https://www.flashback.info/showthread.php?t=342958

    Trådan inleds med följande inlägg:

    Vem är förföljaren i "Gömda" & "Asyl" ?
    -----------------------------------
    Har precis avverkat Marklunds böcker och frågan om vem fanskapet i böckerna är (Tydligen kriminellt belastad Libanes från Beirut) dyker ju upp i skallen på en.
    Jag tycker att det inte talats om detta överhuvudtaget och man skulle ju vilja ha reda på vem fan det är och var han bor. Jag tror sisådär ett antal tiotusentals svenskar skulle vilja lyncha den jäveln.:shoot2:

    Någon som har teorier (vettiga) eller hört något om vem förföljaren och hustru/barnmisshandlaren är eller "Maria Eriksson" kan vara? Vilken stad de bodde i etc?
    Jag menar, om hans identitet kom ut kanske den stackars kvinnan kunde få återvända till Sverige när hon ville eftersom han kanske skulle bli lemlästad, rentutav mördad om man hade tur.

    (Ni med oseriösa gissningar: bespara er besväret med att svara . . .)
    -------------------

    Förmodligen har liknande efterfrågningar gjorts under årens lopp.

    Min fråga är:
    Hela händelsekedjan i boken framställs som sann i meningen att den verifierats av hundratals dokument etc. och ju grövre sklidning desto mer tilltalas lyncningsmentaliteten hos läsaren.

    Borde då inte dylika efterspel vara ytterst viktiga för den juridiska hanteringen av böckerna (apropå begreppen "förtal", "bevis", "dokument" etc...)

    Detta upplever jag som en väldigt viktig fråga att lyfta fram.

    ReplyDelete
  3. Attans ! Jag hade skrivit ett ganska långt förslag som försvann bara för att jag inte var inloggad på min wordpressblogg.

    Nåväl, får väl försöka att formulera det igen.
    Jag tänkte på det som framkom ganska tydligt i början/fortsättningen av "Gömdasoppan" hur strukturen inom mediabranschen ser ut. Där alla verkar vara släkt och vänner med förgreningar inom den politiska maktsfären. Mina tankar fördes till "la famiglia" och USA under första hälften av seklet med koncentration i Chicago, New York och Los Angeles. :)
    Är media fortfarande den tredje maktfaktorn eller har gränserna börjat suddas ut och är släkt och vänner viktigare än att kritiskt granska. Kan förresten granskaren granska sig själv i detta gigantiska närmast incestuösa förhållande?
    I "Gömdasoppan" händer så mycket just nu och snabbt. Kommer det att vara likadant om 1½ månad? Men, "soppan" kan väl vara en utmärkt utgångspunkt att utforska (ber om ursäkt för alliterationerna) mediaormgropen? Vad jag vill minnas av vad jag läst på din blogg har du väl redan varit inne på dessa tankar och har därmed dessutom en ordentlig källa att ösa ur. ;)

    Nu skall jag se om jag kan få iväg det här utan att få det att försvinna. :D

    ReplyDelete
  4. Etik, faktakontroll, källkritik och källskydd är centrala i mina funderingar.Jag har undrat förr och lär väl undra igen.
    Med Guillous krönika blir de åter aktuella.

    Vad betyder egentligen källkritik i verkligheten idag? En googling och sedan är det bra? Någonting man "borde" göra men inte har tid med?
    Har etikbegreppet förskjutits på senare år på samma sätt som synen på vad som kan publiceras har förskjutits? (Nuförtiden kan det vara både könsorgan och blodiga bilder på förstasidan - som förälder tittar jag först om jag kan lämna tidningen till en 4-åring, vilket är ett rätt otäckt tecken för vi vill väl att barnen sak bli mediakonsumenter i framtiden.)

    ReplyDelete
  5. Nice Gunilla!
    Bra att du har fått uppdraget.
    Med tanke på vad som händer i mediavärlden nu så förstår jag att ansvaret för att "soppan" belyses på rätt sett känns lite tungt.

    Det finns ju en hel del,minst sagt.

    Men att belysa det faktum att vi har en köpt kvällspress,känns nödvändigt,tyvärr.
    Krävs mod för det.Men, vanliga svensson som köper tidningen på väg hem från köpet förstår inte vad det är som händer. När dom väl gör det så blir följderna för kvällisarna katastrofala.
    Hade jag miljoner pengar på banken hade jag blixtsnabbt startat en tidning fylld med material från din,Monicas,Ann Helenas,Ingrids,Jerrys,Daddys mm.
    bloggar. Då hade vi verkligen kommit närmare,mycket närmare åsiktsfrihet,pressfrihet, dom grundstenar som vår demokrati vilar på men, som Guillou o komp inte vill se.
    Beundrar er som sitter o filar på texter,grunnar,kollar fakta för att informationen ska komma ut så rätt som möjligt. Detta gör ni dessutom lön! all heder åt er!
    Lycka till med uppdraget.
    kram lena

    ReplyDelete
  6. Tack för flera väldigt bra idéer! Jag ska se vad vi kan hitta på.

    Redaktören i fråga har inte jättemycket plats i sin tidning, och det är alltid knepigt med en lång pressläggningsprocess i en soppa som sjuder vidare mest hela tiden. Men h*n förstår som tur är vikten av att h*n bereder plats åt material om detta.

    Det skulle knappast ge samma genomslag som att t ex skriva i en stor dagstidning – men jag är såklart tacksam för alla de plattformar jag kan få.

    ReplyDelete
  7. Det som är unikt för händelseutvecklingen i Gömdastoryn är dialogen mellan 1) Monica Antonssons blogg, 2) Andra bloggar, 3)Etablerad media, 4)Flashbacktråden om Gömda.

    Det är just interaktionen mellan dessa och hur mästerligt Monica Antonsson hanterar denna diskussion som är det (för mig i alla fall) fundamentalt nyskapande i hela "soppan".

    Det är så nytt att inte ens en så garvad Web 2.0-blogg som Deep Edition inte riktigt förstår dess dynamik.

    Deep Edition-post

    /Kristian

    ReplyDelete
  8. Hej Gunilla - och tack för dina genomtänkta, välskrivna och angelägna inlägg! Hoppas du skriver en bok om detta också - och påverkar folk, genom kontakter, kanske också SVT, att jobba vidare... Som någon undrade, varför inte Uppdrag Granskning eller Kalla Fakta har tagit tag i det här redan, kan jag heller inte förstå.

    Det är som att allt nu vibrerar mellan en utmattningskänsla ("håller du på med det där Gömda-tjafset, fortfarande!?") och en tydligt växande känsla av upprördhet, häpnad och oro - och en allt starkare insikt om att det finns något fullkomligt anmärkningsvärt och fel, över hela den här historien, både på bredden och på djupet.

    Jag läste dina texter i både Neo och Journalisten - och jag följer din blogg. Jag tror att du kan sätta samman en text som lyfter den här affären till en ny nivå. En slags semi-syntes?

    ------------

    ps. En helt annan sak. Tror du att du kan ändra din blogg, så att kommentarerna kommer direkt under dina inlägg...? Gränssnittets "psykologi" funkar mycket bättre så, vill jag påstå. Det blir mer attraktivt att ge sig in i debatten (som i Ingrid Carlqvists blogg), ja, om du nu vill ha fler kommentarer...? Det är bara ett tips. Jag tycker att det du säger i din blogg förtjänar en bra och substansiell resonans.

    Jonas Ekström

    ReplyDelete
  9. Jo det är inte så konstigt att Helin-Marklund-Guillou-Larsson-Skarp-Althin alla är på samma sida... de har affärer i hop... pengar är det som får allt att gå runt...

    När det gäller att skriva nåt som ska hålla en stund... dra upp det hela på högre nivå... än att bara skriva om detaljer, som alltid kan tjafsas om i evigheter... skriv om de politiska kopplingarna... prata med de politiker som är indragna i det här... försök att få intervju med Inger Segelström och fråga henne vad hon menade med det hon skrek i Debatt... i telefon... prata med Thomas Bodström och fråga honom hur korrupt samarbetet mellan honom och Liza Marklund kan anses vara prata med Mona Sahlin och fråga henne hur det kom sig att hon stod huvud-mot-huvud på en gullig bild med Liza Marklund för några år sedan... och vad de tycker nu... för det har ingen gjort... eller fått... vet inte vilket... tycker det är dags för politiska kopplingar nu... syntes är verkligen det som behövs... jag skriver sådana med jämna mellanrum... och försöker höja debatten en smula... men har ingen kraft att göra ovanstående...

    ReplyDelete
  10. Eller ta vid Rolf van der Brinks genomgång av vem-har-affärer-eller-legat-med-vem förhållandena.

    Thorbjörn Larssons adepter och deras tidningars tystnad (t o m SvD?), Guillou och de där nötterna som skall ha bok-SM, Liza och Amelia via Thorbjörn osv.

    Rör ihop det med Segelström, Sahlin och Ask.

    Artikelnamn: Incestfabriken

    ReplyDelete
  11. En möjlig infallsvinkeln kan vara att ge ett svar till frågan: "Varför är alla så upprörda om den där Gömda-grejen?"
    Det är så många som fortfarande tror att vi nätaktivitser är upprörda över Mias lögner, men frågan täcker så mycket mer.
    Svågerpolitik, medial skenhelighet, härskartekniker, sosseeliten, etc.
    Fast jag skulle använda mig Elizabeth Hermon som utgångspunkt eftersom hennes berättelse täcker in det mesta av gömda-problematiken. Lizas et al:s behandling (mobbning) av Hermon kan fånga många. Bara det här att Liza skyller allt på Månsson samtidigt som hon har skrivit en bok där "Hermon" är en mördare. Om Silbersky var Hermons ombud, vad tycker han om att Expressens förlikning har använts som ett bevis mot Hermon?

    ReplyDelete
  12. Yrkesverksam2/16/09, 12:14 PM

    Under hela Gömdagate har jag väntat på och längtat efter att någon redaktion hade gjort en oberoende granskning av både Gömda och Sanningen om Gömda. Lite gammaldags hederlig grävning (av den typen Jan Guillou en gång i tiden klarade av, eller av den typen Macej Zaremba fortfarande kan prestera). Börja från början - stiftelsen Trossen verkar vara den punkt där alla möts och historien startar. Var är alla de kvinnorna som fick hjälp på Trossen? Lever de? Kan de prata? Vad säger Anders/Luis? Vad säger domaren Livingston? Minns han ärendet? Osv, osv... En dröm?

    ReplyDelete
  13. Yrkesverksam,

    Jag tror inte jag ska göra om Monicas jobb...eller granska hennes bok (jag har hittat några små faktafel som jag meddelat henne).
    Däremot kan man förstås försöka skriva Sanningen om Asyl. Men det är ingen lätt och billig grej att forska i Chile och USA (samma brist på tid och pengar i mitt och Monicas fall). Några av Trossenkvinnorna finns intervjuade i Monicas bok.

    Jag kan inte göra en så stor granskning. Det får räcka med några dagars arbete till den aktuella artikeln. Jag har redan lagt ner två månader på detta och är lite matt.

    Men det finns många toppenidéer i denna tråd, och jag ska se vad det kan bli! Tack alla (skicka gärna fler tips)!

    ReplyDelete
  14. Jonas,

    Din fråga förstår jag inte riktigt. Jag trodde mitt gränssnitt var exakt detsamma som Ingrids, även vad gäller kommentarfältet? Kan du förtydliga? Tack!

    ReplyDelete
  15. Jonas,

    Nu har jag ändrat kommentarfältet i "inställningar". Det var så här du menade, va?

    ReplyDelete
  16. Faktakoll och research verkar ju inte vara LM:s starkaste gren. Att följa alla hennes artiklar i spåren vore därför intressant. Att hon faktiskt själv inte tycks förstå skillnaden mellan fiktion och journalistik är också mycket intressant; att systematiskt följa allt hon sagt i fråga om Gömda. En total berättelse om vad som har hänt i ordning sedan i november med intervjuer av centrala aktörer.

    ReplyDelete
  17. Ideligen stöter man på order "Drev" i utkanten av Gömdadebatten. Vad är ett drev? Att fler än två bloggare skriver mer än två inlägg var?

    Jag ställer mig faktiskt frågande till att det skulle vara ett stort antal nätaktivister som onyanserat skriker ut sina åsikter.

    Hur många rör det sig om som faktiskt aktivt bloggat i Gömda-historien? Dessa kan man antagligen dela upp i undergrupper, dels de som skriver"I morse läste jag om Liza Marklund. Nu ska jag mata katten.", dels de som med övertänkta argument verkligen analyserar olika sidor av affären. De senare är faktiskt inte så många, kan det överstiga 20?
    Sedan kan dessa bloggare delas in i "pro" och "contra". Hur många är de åt vardera håll, vilket språk använder de? Vilken typ av kommentatörer drar de till sig?
    Då kommer vi till kommentatörerna generellt, de som aktivt följer debatten men inte bloggar själva: Är de många? Har de något gemensamt?
    Nästa trappsteg: Hur många läsare har bloggarna? Anonyma läsare som aldrig skriver något, alltså.

    Ytterligare en ingrediens: Forum såsom Familjeliv och Flashback, vilka skriver och debatterar där? Vilka åsikter står de för? Finns det konsensus inom grupperingarna? Är de som skriver där del i "bloggdrevet"? Det är ju närmare att beskriva som diskussioner i avskiljda rum, som ändå är öppna för alla; rum med egna traditioner och uppförandekoder. Vilka är det som skriver där?
    Personligen har jag en känsla av att många av skribenterna på diskussionsfora inte har egna bloggar, utan tilltalas av den snabba debatten, det snabba utbytet av tankar.

    Den här ideén om "Drev" som en anonym, onyanserad, oeftertänk folkhop stämmer inte in i min bild. Antagligen skiljer sig min definition av ordet från andras.

    ReplyDelete
  18. Förlåt om jag verkar tjatig ... ;-)

    Men med anledning av min kommentar precis här ovan: Tydligen ska veckans debatt handla just om bloggarnas makt. Eventuellt kommer Hedin att medverka.

    ReplyDelete
  19. Ja, det är sant, reportage är dyra att göra:) Och man lever, tyvärr, inte på sina räntor:) Så visst känns det en aning bittert att se en stor tidning med resurser (Aftonbladet) klämma fram så mycket skrik för så lite ull. Lycka till med ditt knäck!/ Yrkesverksam

    ReplyDelete
  20. Svenska Dagbladet har överhuvudtaget inte refererat till gårdagens Debatt - inte sketen liten bloggpost en gång.

    Schibsted äger SvD. Schibsted äger Aftonblabla. Schibsted och Bonnier har alltså (via affärsintressen och vänskapskorrumption) Mytomanförlagets väl och ve som en gemensam nämnare.

    Månne därför SvD håller sig utanför? Eller är det Lena K Samuelsson som är lojal mot Thorbjörn Larsson?

    Alltså, varför har SvD lagt sig på rygg?

    ReplyDelete
  21. Michael,

    Jag har sedan mitten av december ställt mig den frågan – varför skriver SvD inget vettigt om Monica Antonssons bok?
    Jag mailade en kompis på kulturredaktionen, som den 18 december skrev:

    "Hmm...jag tror att vi skrivit om den på något sätt, kanske i form av en kommentar (men det var innan boken kom ut)."

    Det visade sig att hon syftade på Ann Heberleins kommentar om Vingklippt i mars...

    Jag påpekade det, och fick till svar den 19 december:
    "Jag klarar inte att sätta mig in i Marklundstoryn just nu...hjärnan orkar knappt med att avsluta diverse jobb och fundera ut de sista julklapparna..."

    Just denna kompis är INTE ansvarig för vare sig litteratur- eller kulturnyhets-bevakning. Men svaren är kanske ändå symptomatiska.

    Sedan skrev ju förvisso SvD en del, som alla andra, i mitten av januari, men särskilt ledande har de ju inte varit.

    Tidningen är en av alla dem som jag tiggt och bett om att få göra uppföljningsreportage i Oxelösund och Nyköping för. Men då fick jag riktigt bra, snabba, kloka och raka svar från två ledande chefer – svar som jag genast accepterade (vill inte skriva vad de svarade). Hoppas på att vi inte sett slutet av detta.

    ReplyDelete
  22. Jo, alltså ett förtydligen av detta: jag tror inte att SvD kan räknas in i Piratkonspirationen, även om det förstås är lockande på många sätt.

    Jag tror att det handlar om att de varit sena på bollen, att det inte finns någon reporter som driver det hela och att de flesta nu bedömer att läsarna är trötta på alltsammans. Men ovannämnda svar från cheferna antydde att det kan dyka upp något bra. Vi får se.

    ReplyDelete
  23. "Förtydligande", menar jag förstås.

    ReplyDelete