Dörren stängd för kritisk Gömda-granskning?

STOCKHOLM Hela Gömda-soppan är ju verkligen en kvällstidningsgrej. Det är kvällstidningarna, främst Aftonbladet (1995 och 2004), som marknadsfört Gömda och Asyl, och kvällstidningarnas läsare smälter förstås samman rätt väl med böckernas köpare/läsare.

De senaste dagarnas publicering, som tycks syfta till att flytta tillbaka alltsammans till ruta 1 (det vill säga att låtsas som om Monica Antonssons avslöjanden aldrig funnits) är vidrig, inte minst för att både Liza Marklund och Jan Guillou tillåts att på betald krönikörsplats tala i egen sak och förvrida verklighetsbeskrivningen. Särskilt Guillous text är hemsk, i det att han låtsas som att det bara handlade om en pseudoskandal som aldrig borde ha uppstått – men inte låtsas om de pengar han tjänat på de skandaliserade böckerna; ej heller om alla faktafel Aftonbladet missat.

Men Gömdagate-storyn är ju en kvällstidningsgrej, med personvinklingar och skandaler. Det är svårt att se en publicering motsvarande den massiva som Mia fick, och den massiva som de som kan ge en annan bild (i Oxelösund, dit Jan Helin tycker att de inte behöver åka) borde få, någon annanstans än i Expressen eller Aftonbladet. Som nu är fullkomligt uppsydda med att ha tagit ställning för Marklund. Annat än i enstaka krönikor (av skribenter med integritet, såsom Isobel Hadley Kamptz och Staffan Heimerson).

Ett Flasbackinlägg till (visst, lätt konspiratoriskt):

...ett mycket smart move av Liza Marklunds PR-agent Niclas Lövkvist.
Expressen har hela tiden stått på Lizas sida och kommer inte att kritiskt granska Gömda. Det ser Expressens relation med Liza som krönikör till, men också Thorbjörn Larsson som är chefsredaktör för den andra Bonnier-tidningen (DN) till. Larsson sitter ju även i styrelsen för Piratförlaget...
Att då se till att det blir Afton[bladet] som publicerar Mias intervju säkerställer ju att Afton[bladet] går på Lizas linje också! Om Expressen hade tagit in Mias intervju så hade det ju funnits en risk att Afton[bladet] istället började granska Gömda och gav plats åt Antonsson. Afton[bladet] publicerade ett par artiklar om Antonssons bok tidigare, om än med Jan Helins ursäktande kommentar intill. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4032527.ab
Så genom att Lövkvist såg till att Afton[bladet] fick publicera Mias intervju så stängdes snabbt dörren för all kritisk granskning i kvällspressen. DN kommer heller aldrig att få för sig att granska den här affären. Det sätter Thorbjörn Larsson stopp för. SvD är för fina för att överhuvudtaget ägna sig åt den här typen av journalistik. Återstår är möjligen Sydsvenskan och GP, men de har relativt liten täckning och ingen av dem har Oxelösund med i sitt spridningsområde.

Så är det nog tyvärr. Jag skulle förstås gärna skriva en bok om alltsammans, en mediekritisk en (och en uppföljning av alla de trådar Monica Antonsson inte haft möjlighet att dra i). Men, i motsats till vad alla hätska Antonsson-kritiker påstår, sådana här böcker är liksom ingenting man tjänar pengar på. Vore bra om det existerade några riktiga mediemecenater här i världen!

/Gunilla

Ann Helena Rudberg: Jan Guillou kallar oss mobbare
Ehsan Fadakar: Aftonbladet försöker köpa bloggare – som låter sig köpas

Vad jag skrev var att folk som tidigare varit kritiska mot Marklund, plötsligt ändrar åsikt på grund av några dokument som egentligen inte visar något nytt. Och dessutom gjorde jag det därför att Aftonbladet till en början helt enkelt tog chansen och letade upp dessa för att representera “bloggvärldens reaktioner”. Detta skedde tills jag faktiskt uppmärksammade det.

Då undrar jag, om man var kritisk förut, varför är man inte det längre? Dokumenten är desamma som Liza Marklund använt sig av i boken. Det är “Mias” “sanning” som det så vackert heter numera. Vad är det som gjort att dessa bloggare plötsligt kan skriva, jag citerar:
“- Jag kan inte tolka detta som annat än en storartad upprättelse för Liza Marklund.”
Det är helt befängt och visar att många bloggare inte vet hur media fungerar. Man har inte en aning om att Aftonbladet suttit i sina mötesrum i flera veckor och tryckt och byggt ihop denna offensiv.
Att sedan komma och hävda att man gett Monica Antonsson lika mycket utrymme är minst sagt ett hån mot de som faktiskt följt den här debatten från första början.