Mer om Jan Guillou

STOCKHOLM Ur en kommentar av Kerstin Hallert en bra bit ner här:

Sverige är verkligen inget land där tryckfrihetsförordningen testas. De fåtal advokater som kan frågan är knutna till mediejättarna.
Lägg till det att ingen svensk i mediebranschen kan ett ord i tryckfrihetsförordningen fast den borde sitta i glas och ram på varenda vägg på redaktioner och förlag.
Tryckfrihetsförordningen anger tydligt att det inte får tryckas som kränker en persons goda namn i andras ögon.
(– – –)
Det svenska tigandet inför kränkningar i trycket av enskilda är allvarligt eftersom läget öppnar för maktmissbruk.
Jan Guillous mobbande av Monica Antonsson i sin söndagskrönika i Aftonbladet visar hur långt det gått.

Och, ur Ann Helena Rudbergs blogg:

Detta är inte bättre än vilket översitteri som helst. Det är så makthavare i alla tider har pekat ut de som de tyckte var mindervärdiga människor. Genom att stämpla dem med en etikett och spy galla över dem.
(– – –)
Jan Helin-Jan Guillou-Liza Marklund-Thorbjörn Larsson-Ann-Marie Skarp-Peter Althin har alla en intressegemenskap. De har affärer ihop. Pengar är det som driver.
(– – –)
Och dessa makthavare har nu samlat ihop sig för att krossa den diskussion som har förts på bloggarna sedan förra året. En diskussion som är mycket viktigare än en bok eller två. Vilket ständigt har försökts att trollas bort.

Det har ju bara handlat om en stackars roman, okej två då. Inte ett ord längre om att dessa har framförts som sanningen i mer än ett decennium. Inte ett ord om att Liza Marklund med Piratförlagets goda minne har fått framföra dessa båda böcker Asyl och Gömda som exempel på det fruktansvärda tillstånd landet Sverige har befunnits sig i och fortfarande gör.

/Gunilla