10 March 2009

Eaters in Disguise

STOCKHOLM Igår var jag som sagt på White Guide-galan i Grand Hotels vinterträdgård. En stor del av eftermiddagen hängde jag med en av mina väldigt många redaktörer, som under mycket stort hyssjande avslöjade att han är en av guidens många krogtestare (vilket jag möjligen borde ha anat). Man kan gissa att rätt många av dem fanns på plats igår.
Det är förstås viktigt att sådant där inte kommer ut, så långt det går att undvika. Seriös krogtestning och anonymitet hör liksom ihop. Därför är det svårt att begripa sådant här (ett resultat av ett pressmeddelande?). Fast det kan förstås vara ett låtsasfotografi som bara är tänkt att förvilla alla Malmökrögare.

/Gunilla

9 comments:

  1. Gunilla vem är intresserad av anonym krogtestning? Ja de som är presumtiva konsumenter förstås.....men stöter du på ett jobb som icke anonym krogtestare ställer jag gärna upp, jag är känd för att tycka om mat, och då gärna god mat.

    ReplyDelete
  2. Nöjesguiden har väl länge (alltid?) kört med öppna krogrecensenter. Och den aktuella personen finns och bloggade tidigare åt Sydsvenskan (med foto), så det är nog inget fusk eller vilseledande...

    Talade med en mångårig anonym krogtestare, som menade att det inte gjorde så stor skillnad, egentligen... man kan liksom inte avskeda kocken och anställa en ny när man ser murveln i dörren. Men visst finns en härlig air av mystik kring det där med anonyma krogskribenter. Artikeln "Jakten på stjärnan" i första numret av Filter rekommenderas!

    ReplyDelete
  3. Gabriel,

    Jag sade inte att det var fusk eller vilseledande, jag antydde att jag tycker det är oseriöst!

    Visst har du rätt i att det finns en hel del mystik kring detta...men visst finns goda möjligheter för en krog att skärpa till sig för VIP-gäster.
    För det är väl ändå av en anledning som en hel del New York-krogar (och säkert i andra städer också?) för personalens kännedom har satt upp fotografier av de recensenter som de anser sig känna till identiten på...
    Jag är osäker på om jag läst Jakten på stjärnan – tror inte det, för det tog mig tid att få fatt på Filter. Men jag känner till artikeln!

    ReplyDelete
  4. Aha, nu fattar jag vad du menade med vilseledande, du syftade på fotot. Sorry för att jag läste så slarvigt.

    Jo, det stämmer nog att Nöjesguiden aldrig direkt mörkat sina krogtestare – fast att skicka ut pressmeddelanden med foton..?
    Jag har själv varit med som sällskap åt en av dem, på Petri Pumpa i Lund för drygt tio år sedan. Mycket väldigt god mat och vin, blev det. Jag betalade taxin Malmö–Lund, tidningen betalade notan och testaren ... ja, han såg det nog som obetalt arbete och betalade således med sin tid. Anonym var han definitivt inte.

    ReplyDelete
  5. Richard,

    Dessvärre känner jag inte till några vare sig anonyma eller icke-anonyma krogtestningstjänster, men inget hindrar dig att skriva till tidnings- och guideboksredaktioner och erbjuda dina tjänster!

    ReplyDelete
  6. Hej

    Jag är krogredaktör, vilket framgår i notisen. Det innebär inte att det är jag som testar alla krogar, men att jag planerar sidorna. Rubriken är satt av Resumé och kanske missvisande.

    /Karin

    ReplyDelete
  7. Jag är själv inte riktigt säker på vad som är bäst... blev mest förvånad där den före dette store hemlige recensenten menade att det var oviktigt med anonymitet. En annan aspekt kan ju vara att skydda skribenten, att göra det möjligt att skriva mer fritt. Å andra sidan, i alla andra nöjes- och kulturrecensioner är recensenten namngiven. Så kan man hålla på.

    ReplyDelete
  8. Hej Karin,

    Ja, om du inte alls ska testa krogar var Resumés rubrik ("Copy blir krogtestare på Nöjesguiden") bort i tok. Isåfall ber jag om ursäkt.

    Även som krogredaktör kan man förstås räkna med positiv särbehandling på restaurangerna, men kanske inte mer än vad vilken lokal kändis som helst kan råka ut för. Kanske oundvikligt.


    Gabriel,

    Ja, visst kan man hålla på... Det är förstås inte givet att alla restaurangrecensenter måste förbli anonyma för att sköta sitt jobb. Men även den krogkritiker som själv tror sig kunna stå över eventuell särbehandling måste tänka på vad läsarna tror om saken.

    Sedan är det väl, som tur är, få recensenter förunnat att ha en verklig makt. I New York är det bara New York Times (främst Frank Bruni) som anses ha verklig makt att avgöra en krogs öde.
    Detta kan man läsa mer om i hans föregångare Ruth Reichls bok "Garlic and Sapphires" (tror jag den heter, har inte läst den). Hon berättar om hur hon tog till olika identiteter när hon bokade bord: Molly, Chloe och allt vad de hette. Och förklädnader, tror jag...

    Jämförelsen med andra typer av recensioner tror jag nog ändå haltar en smula!

    ReplyDelete
  9. Oj, vad den här debatten körts förut. Och oj vad jag får olika bemötande och mat på krogen beroende på om jag är igenkänd eller inte. Samma sak när jag äter med min vän Guy i London som är anonym krogtestare, tror knappast vi skulle blivit så nonchigt behandlade som vi blivit om de vetat vilka vi var. Inte heller hade vi fått t ex bränd eller kall mat. Det är inte alltid man får optimal mat när man är igenkänd, men man får inte heller se missar, slarv och nonchalans.

    Anonymiteten spelar olika stor roll på olika krogar. På en del behandlas alla gäster suveränt. Andra inte.

    Jag upprepar min ståndpunkt: Det går att skriva jättebra spännande texter när man är igenkänd. Ur vissa aspekter kan texterna bli bättre. Men rättvisande konsumentjournalistik är det inte.

    Skilj på krogtexter och krogtester! Båda behövs!

    ReplyDelete