Citat (av signaturen Gertkvist):
-
De envetnaste journalisterna har föga att hämta från bloggarna, annat än möjligen idén om samarbete och öppenhet (även om den strider mot deras affärsidé). Men eftersom dessa är ungefär 5 personer i hela Sverige är det andrasorteringen bland journalisterna (vilka kan räkns i hundratal) som bloggare/HAX kan inspirera.
Det ironiska är att journalisterna (med ett fåtal undantag) helt givit upp den grävande eller undersökande journalistiken när tekniken gjort det lättare än någonsin att söka bortom slagorden, rubrikerna eller klyschorna. Förr kunde journalister ägna månader åt arkivjobb – vilket idag skulle ta en dag.
Bloggarna utnyttjar de tekniska framstegen och viljan till samarbete. Journalisterna ... föredrar att skriva om senaste dokusåpakändisen.
Själv besvarar Alexandersson sin fråga "Vad kan landets mest ambitiösa och notoriskt envetna journalister lära sig av oss bloggare?" med EU:
"80 procent av den svenska lagstiftningen kommer därifrån. Men ingen bryr sig. Och ändå är EU-apparaten ett ymnighetshorn för grävande journalister. Don't get me started..."/Gunilla
Han har absolut rätt, men grekjen är väl att det finns ofta bara so much utrymme i rampljuset i ett visst medium eller en viss fråga - och då är grävande och envist frågande inte det som premieras. Det får bli dokusåpor, servila intervjuer och trendlistor istället. Sen tror jag att bra undersökande journalistik.liksom bra kulturkritik, kräver att man kan ställa sig vid sidan och låta texten tala, utan att hela tiden lansera sig själv och sina gimmicks.
ReplyDeleteLotta Lundberg skrev för en tid sen i Sydsvenskan apropå Bang ungefär att för journalister idag är det så att när de trycker på och jobbar med en text, så ska det antingen gå för saken, deras slagord och vinkling, eller för dem personligen, varumärket. Men för bang handlade det oftast om att det skulle gå för texten - alltså, att texten skulle bli läsvärd, fräsch eller mångskiktad. Många murvlar och kolumnister idag har anledning att känna sig träffade.